Jag känner ett behov att gnälla lite nu igen.
Snö är fint - när man ser det genom fönstret och slipper pulsa runt i skiten.
Det tog mig en kvart att skotta fram bilen i morse eftersom plogmiffot (som för övrigt väckte mig 03.00) hade gjort en vall bakom den. Perfekt syssla klockan fem på morgonen...
På jobbet blev jag tvingad att lyssna på SR:s radioprogram under förmiddagen, ni vet den där DDR-inspirerade, tvångsfinansierade och extremt politiskt korrekta stationen.
Deras nyhetssändningar toppades om en gråtmilt inslag om hur synd de var om de ligister som hade fängslats när de ställde till med upplopp vid en demonstration vid klimatmötet i Köpenhamn.
De hade exempelvis inte fått gå på toaletten på några timmar och det var så synd om dem.
Jag kan personligen tycka att om man kastar sten och rökbomber, krossar skyltfönster, bränner bilar och annat som ingår i ett sedvanligt upplopp så har man förtjänat att få sitta i sin egen avföring en stund.
Det kan kanske få en del att tänka om och bete sig lite mer civiliserat i framtiden. Hur det kommer sig att det alltid måste vandaliseras för miljontals kronor varje gång man är missnöjd med någonting är för mig ett mysterium, men så tillhör jag också de personer som har vettigare saker för mig. Att sköta ett arbete exempelvis.
En stor eloge till den danska polisen som vågar sätta hårt mot hårt när det det gäller att upprätthålla ordningen. Detta är långt mer effektiv användning av skattemedlen än den svenska varianten som går ut på att föra "dialog". Det är fullständigt meningslöst att försöka prata med folk som enbart har stenkastning i huvudet och när denna dialog i vanlig ordning visar sig meningslös så återstår bara att snällt stå och titta på när en hel stadsdel vandaliseras. Ingripa går inte för sig, någon kan ju bli lite "kränkt" om man tar dem i örat...
Jag läste om Aftonbladets "Svenska Hjältar" - gala där det delades ut priser till medborgare som visat hjältemod, åtminstone i Aftonbladets ögon.
En av vinnarna var en dam som hjälpt sk. "papperslösa flyktingar" till svensk sjukvård i närmare 20 år. Uttrycket papperslös finns förmodligen bara i svenskan, i alla andra länder kallas sådana för illegala invandrare. Det är människor som av olika anledningar inte har rätt att vistas i landet, exempelvis sådana som fått avslag på sina asylansökningar men ännu inte lämnat landet.
Har man inte rätt att vistas i landet så har man heller inte rätt till landets sociala skyddsnät såsom sjukvården anser jag, men sånt får man inte säga högt.
Jag har för mig att det är brottsligt att skydda en brottsling men jag har tydligen fel...
Ska man prisa hjältar så ska man exempelvis lyfta fram de sex grabbar från ett hockeylag som ryckte in och försvarade en ensam tjej som överfölls av ett gäng på 20-25 personer i Södertälje tidigare i år. De var underlägsna i antal och fick en hel del stryk men tjejen klarade sig med livet i behåll. Ingen av gärningsmännen har åtalats...
Sedan borde ett hedersomnämnande kunna delas ut till alla de som varje dag går till jobbet och betalar sin skatt så att staten får in nya pengar att kasta ut på folk som av olika anledningar inte förtjänar det. Att städa och reparera efter diverse upplopp är inte gratis.
På eftermiddagen for jag ner på stan en sväng. Jag hann gå 200 meter innan jag blev påhoppad av den första som ville att jag skulle skänka pengar till något, och det dök upp fler under dagen.
Det spelar ingen roll hur behjärtansvärt syftet med tiggeriet är, jag avskyr sådant vare sig det handlar om att samla pengar till stadens hemlösa alkoholister eller svältande barn i Blablastan.
Under min vistelse i city så kände jag mig tvingad att beskåda några av de senaste underverken som det har skrutits om i lokaltidningen.
På torget finns nu en skridskobana med de imponerande måtten 6x8 meter ungefär som föga förvånande var helt folktom. När jag först läste om detta nyskapande så fick jag intrycket att den skulle vara stor som en hockeyrink och då hade den nog varit lite mer praktisk. Vem fan vill snöra på sig ett par skridskor och sedan stå helt still för att två andra personer i staden har kommit på samma idé samtidigt?
Nästa stopp blev den nya gallerian "Kvarteret Igor", som alltså är det gamla fula Domusvaruhuset från 60-talet. Namnet Igor får mig att tänka på greve Draculas puckelryggade assistent och det är verkligen passande eftersom byggnaden är skitful.
Den innehåller ett stort trapphus och tre butiker fördelade på fyra våningar. I källaren ligger Konsum och systemet och högst upp Clas Ohlson. Ja, det är väldigt tomt i mitten...
Jag vet inte vad som är så nytt och sensationellt med det där stället, åka rulltrappa i snigelfart och beskåda ett tomrum kunde man göra för många år sen. Att sedan sätta upp neonrör i olika färger dämpar knappast känslan av tomhet och hybris.
Det skulle vara en bättre idé att ställa ut lite blommor. Dessa skulle dessutom dämpa ljudet av alkisarnas skränande när de kastas ut från bolaget...
Det dröjer innan jag vill känna av cityatmosfären igen.
onsdag 16 december 2009
söndag 13 december 2009
Disponentvillan
Igår var jag och kikade på ett hus. Inte för att jag har tänkt köpa och rusta upp det utan för att det bara låg där alldeles övergivet och väntade på besök.
torsdag 10 december 2009
"Porrfritt på kommunen"
I dagens lokaltidning läste jag att kommunfullmäktige har beslutat om att installera ett barnporrfilter på politikernas och tjänstemännens datorer.
Programmet ska larma (till vem ännu okänt) om någon försöker öppna en sida med barnpornografiska bilder.
Tanken med detta är väl god men problemet är att det inte finns några program som klarar av detta till 100%. De matchar besök mot en lista på förbjudna sidor och eftersom internet hela tiden förändras så blir dessa snabbt inaktuella.
Det finns en överhängande risk för falsklarm samt blockering av fullständigt legitima sidor pga. att någon har lagt upp något skumt på samma domän.
Jag hörde talas om ett program som sades kunna identifiera nakenbilder och blockera dessa, det skulle bygga på mängden hudfärgat i bilden. Någon testade detta och märkte att programmet släppte igenom en bild av en naken mörkhyad kvinna men stoppade en bild av en gris. Ruggigt effektivt...
Tanken är som sagt god, men censur vad det än gäller är av ondo. Steget till att blockera allt innehåll som inte anses rumsrent är inte speciellt långt. Spel- och nöjessidor torde kunna hamna där samt en del vanliga bloggar. En politisk blogg kan ju betraktas som olämplig om den studeras av någon med motsatt åsikt...
Det är helt klart att man inte ska surfa på barnporrsidor över huvud taget, men med diverse grovhuggna spärrar angriper man inte källan till problemet och de som vill kan enkelt kringgå dessa även om de inte gör det från jobbet.
Att stolt skrika ut "Vi är porrfria" luktar PR lång väg.
Sen så kan man ju tycka att om politikerna har tid att ägna sig åt porrsurfning på jobbet så borde de kunna bli uppsagda pga. arbetsbrist.
Man kan ju hoppas att kommunen redan har en antidrogpolicy, annars så måste man vid nästa fullmäktigesammanträde besluta om att införa ett förbud mot haschrökning på tjänsterummen.
Programmet ska larma (till vem ännu okänt) om någon försöker öppna en sida med barnpornografiska bilder.
Tanken med detta är väl god men problemet är att det inte finns några program som klarar av detta till 100%. De matchar besök mot en lista på förbjudna sidor och eftersom internet hela tiden förändras så blir dessa snabbt inaktuella.
Det finns en överhängande risk för falsklarm samt blockering av fullständigt legitima sidor pga. att någon har lagt upp något skumt på samma domän.
Jag hörde talas om ett program som sades kunna identifiera nakenbilder och blockera dessa, det skulle bygga på mängden hudfärgat i bilden. Någon testade detta och märkte att programmet släppte igenom en bild av en naken mörkhyad kvinna men stoppade en bild av en gris. Ruggigt effektivt...
Tanken är som sagt god, men censur vad det än gäller är av ondo. Steget till att blockera allt innehåll som inte anses rumsrent är inte speciellt långt. Spel- och nöjessidor torde kunna hamna där samt en del vanliga bloggar. En politisk blogg kan ju betraktas som olämplig om den studeras av någon med motsatt åsikt...
Det är helt klart att man inte ska surfa på barnporrsidor över huvud taget, men med diverse grovhuggna spärrar angriper man inte källan till problemet och de som vill kan enkelt kringgå dessa även om de inte gör det från jobbet.
Att stolt skrika ut "Vi är porrfria" luktar PR lång väg.
Sen så kan man ju tycka att om politikerna har tid att ägna sig åt porrsurfning på jobbet så borde de kunna bli uppsagda pga. arbetsbrist.
Man kan ju hoppas att kommunen redan har en antidrogpolicy, annars så måste man vid nästa fullmäktigesammanträde besluta om att införa ett förbud mot haschrökning på tjänsterummen.
onsdag 9 december 2009
Grannar VI
"I öl finns frihet, i vatten finns bakterier" kläckte min hobbypoet till kompis ur sig för ett tag sen.
De två herrar i 60-års åldern som traskade förbi min balkong vid lunchtid idag verkade ha smakat friheten i många år och nu bestämt sig för att avancera. De gav sig ut på äventyr i den vida världen beväpnade med en dunk med någon mysko klar vätska i och en 1.5-litersflaska med Zingo. Jag vet inte var deras vingliga ben förde dem, men en kvalificerad gissning är den lokala kvarterskrogen.
Deras strapatsrika färd för dem över hinder såsom trottoarkanter och nyponbuskar och avslutas med flaggan i topp och byxorna nere sovande i sin egen avföring på golvet bredvid en ståltoalett.
Min gissning är att dessa herrar - som de matinéhjältar de minns från sin ungdom - inte ger sig i första taget utan kämpar vidare i sitt korståg mot den allmänna nykterheten. Jag förväntar mig att få se mer av deras äventyr framöver.
För övrigt så är det här blogginlägg nummer 200. Jag måste verkligen skaffa mig något vettigt att göra på fritiden...
De två herrar i 60-års åldern som traskade förbi min balkong vid lunchtid idag verkade ha smakat friheten i många år och nu bestämt sig för att avancera. De gav sig ut på äventyr i den vida världen beväpnade med en dunk med någon mysko klar vätska i och en 1.5-litersflaska med Zingo. Jag vet inte var deras vingliga ben förde dem, men en kvalificerad gissning är den lokala kvarterskrogen.
Deras strapatsrika färd för dem över hinder såsom trottoarkanter och nyponbuskar och avslutas med flaggan i topp och byxorna nere sovande i sin egen avföring på golvet bredvid en ståltoalett.
Min gissning är att dessa herrar - som de matinéhjältar de minns från sin ungdom - inte ger sig i första taget utan kämpar vidare i sitt korståg mot den allmänna nykterheten. Jag förväntar mig att få se mer av deras äventyr framöver.
För övrigt så är det här blogginlägg nummer 200. Jag måste verkligen skaffa mig något vettigt att göra på fritiden...
söndag 6 december 2009
Söndagstripp
Idag gav jag mig ut på lite "skrotsafari". Jag hade siktet inställt på en stor gammal industrilokal men när jag anlände till platsen så konstaterade jag att den befann sig innanför stängslet till en återvinningsfirma där det sprang runt en massa folk som glodde misstänksamt på mig.
Herrarna där såg östeuropeiska och skitskumma ut och eftersom jag inte kan säga "Nej, jag ska inte sno koppar av er" på ryska och inte ville hamna i sjön med fötterna i cement så fick jag ge upp den idén.
Har man den här hobbyn så får man räkna med en "bom" ibland av diverse orsaker.
I krokarna gjorde jag dock ett fynd som fick mig på lite bättre humör. Vid en grusås hittade jag en skum byggnad som i sig inte var jätteintressant men bredvid hade någon dumpat sitt gamla tröskverk.
Som lite extra plåster på såren så blev det ett återbesök vid en ödegård inte alls långt hemifrån.
Det var ett år sedan jag var där sist och kikade och jag kunde konstatera att röran inne i bostadshuset hade förvärrats sen sist. Gården bär tydliga spår av uteliggare så det är väl dessa som rört runt, men de verkar hålla grafittislynglarna borta. Alltid nåt.
Jag hade ett stopp till inplanerat men eftersom det började bli mörkt så hoppade jag över det denna gång. Utflykten får trots den initiala besvikelsen och några onödiga kronor i bensin klart godkänt.
Herrarna där såg östeuropeiska och skitskumma ut och eftersom jag inte kan säga "Nej, jag ska inte sno koppar av er" på ryska och inte ville hamna i sjön med fötterna i cement så fick jag ge upp den idén.
Har man den här hobbyn så får man räkna med en "bom" ibland av diverse orsaker.
I krokarna gjorde jag dock ett fynd som fick mig på lite bättre humör. Vid en grusås hittade jag en skum byggnad som i sig inte var jätteintressant men bredvid hade någon dumpat sitt gamla tröskverk.
Som lite extra plåster på såren så blev det ett återbesök vid en ödegård inte alls långt hemifrån.
Det var ett år sedan jag var där sist och kikade och jag kunde konstatera att röran inne i bostadshuset hade förvärrats sen sist. Gården bär tydliga spår av uteliggare så det är väl dessa som rört runt, men de verkar hålla grafittislynglarna borta. Alltid nåt.
Jag hade ett stopp till inplanerat men eftersom det började bli mörkt så hoppade jag över det denna gång. Utflykten får trots den initiala besvikelsen och några onödiga kronor i bensin klart godkänt.
lördag 5 december 2009
tisdag 1 december 2009
Industrimuppar III
De allra flesta har nog utnyttjat arbetsplatsens resurser och material för eget bruk. Detta brukar kallas "löneförmåner" för vanliga anställda som inte har något förmånligt inskrivet i sitt anställningsavtal.
Man svetsar ihop sin grill på arbetstid och plockar hem lite skrivarpapper och något enstaka verktyg.
Men det finns vissa människor som tar snålheten till helt nya nivåer.
För några år sedan började jag på en ny arbetsplats, bland det första jag noterade var att flaskorna med diskmedel i lunchrummet var fastkedjade i diskbänken. Det fanns nämligen en herre där som plockade hem dem direkt det köptes nya. Alla visste vem han var men ingen kunde bevisa något. De hade tidigare haft fruktskålar i samma lunchrum men slutade med detta då de tömdes bara någon timma efter leverans. Allt utom äpplen försvann, de var han nämligen allergisk mot.
Vi var ett gäng som jobbade ett extrapass en lördag i februari, vi satt och fikade när den här mannen kommer in civilklädd. Han har med sig två stora termosar som han fyller med varm choklad från automaterna. På frågan vad han gjorde visade det sig att han skulle ut och åka skidor med familjen och behövde lite proviant...
Han hade det för övrigt ganska bra ställt ekonomiskt, han var bara snål.
Det försvann även lampor från toaletterna. Lågenergilampor var dyra på den tiden och de ersattes efter några stölder av gamla glödlampor igen. Som sagt - alla visste vem det var men inget gick att bevisa.
En annan herre arbetade i packningen på samma företag. De packade saker i stora trälådor och den här mannen fick idén att plocka hem delar av dessa lådor och använda till sitt altanbygge på sommarstugan.
Problemet var bara att dessa plankor var oimpregnerade och inte lämpliga för utomhusbruk. Efter några år var altanen både sned och smått rutten.
På det här företaget användes diverse starka lösningsmedel, vissa av dem användes för avfettning. En dam tyckte att det kunde vara användbart när bilen skulle tvättas efter en slaskig vinter så hon tog hem en dunk av ett av medlen (det starkaste). Hon var ingen vän av att läsa instruktioner eller varningstexter så hon stänkte på en liter på bilen innan det var dags att börja skrubba. Det här medlet var dock alldeles för starkt för lacken så efter ett tag så var hennes vackert klarröda bil lika flammig som en engelsman på solsemester.
På en annan firma jag har varit på så försvann det matlådor ur kylskåpen. En till två gånger i veckan så stal någon en låda, jag blev själv utsatt för det en gång och kan upplysa om att man inte blir glad.
Det här pågick i flera månader och ibland så förvann bara delar av maten. En kollega blev smått upprörd när han öppnade sin lunchlåda och såg att den enbart innehöll potatismos. Av köttbullarna återstod endast gropar i moset.
Han blev givetvis vansinnig och bestämde sig för att statuera ett exempel. Han tillagade köttbullar (en av mattjuvens favoriter) som han spetsade med tabasco och Red Savina, en av världens starkaste chilifrukter. Denna delikatess placerades i en matlåda med genomskinligt lock och ställdes in i kylen.
Två dagar senare försvann den och av någon märklig anledning upphörde matstölderna efter det.
Man får anta att någon förstod vinken...
Man svetsar ihop sin grill på arbetstid och plockar hem lite skrivarpapper och något enstaka verktyg.
Men det finns vissa människor som tar snålheten till helt nya nivåer.
För några år sedan började jag på en ny arbetsplats, bland det första jag noterade var att flaskorna med diskmedel i lunchrummet var fastkedjade i diskbänken. Det fanns nämligen en herre där som plockade hem dem direkt det köptes nya. Alla visste vem han var men ingen kunde bevisa något. De hade tidigare haft fruktskålar i samma lunchrum men slutade med detta då de tömdes bara någon timma efter leverans. Allt utom äpplen försvann, de var han nämligen allergisk mot.
Vi var ett gäng som jobbade ett extrapass en lördag i februari, vi satt och fikade när den här mannen kommer in civilklädd. Han har med sig två stora termosar som han fyller med varm choklad från automaterna. På frågan vad han gjorde visade det sig att han skulle ut och åka skidor med familjen och behövde lite proviant...
Han hade det för övrigt ganska bra ställt ekonomiskt, han var bara snål.
Det försvann även lampor från toaletterna. Lågenergilampor var dyra på den tiden och de ersattes efter några stölder av gamla glödlampor igen. Som sagt - alla visste vem det var men inget gick att bevisa.
En annan herre arbetade i packningen på samma företag. De packade saker i stora trälådor och den här mannen fick idén att plocka hem delar av dessa lådor och använda till sitt altanbygge på sommarstugan.
Problemet var bara att dessa plankor var oimpregnerade och inte lämpliga för utomhusbruk. Efter några år var altanen både sned och smått rutten.
På det här företaget användes diverse starka lösningsmedel, vissa av dem användes för avfettning. En dam tyckte att det kunde vara användbart när bilen skulle tvättas efter en slaskig vinter så hon tog hem en dunk av ett av medlen (det starkaste). Hon var ingen vän av att läsa instruktioner eller varningstexter så hon stänkte på en liter på bilen innan det var dags att börja skrubba. Det här medlet var dock alldeles för starkt för lacken så efter ett tag så var hennes vackert klarröda bil lika flammig som en engelsman på solsemester.
På en annan firma jag har varit på så försvann det matlådor ur kylskåpen. En till två gånger i veckan så stal någon en låda, jag blev själv utsatt för det en gång och kan upplysa om att man inte blir glad.
Det här pågick i flera månader och ibland så förvann bara delar av maten. En kollega blev smått upprörd när han öppnade sin lunchlåda och såg att den enbart innehöll potatismos. Av köttbullarna återstod endast gropar i moset.
Han blev givetvis vansinnig och bestämde sig för att statuera ett exempel. Han tillagade köttbullar (en av mattjuvens favoriter) som han spetsade med tabasco och Red Savina, en av världens starkaste chilifrukter. Denna delikatess placerades i en matlåda med genomskinligt lock och ställdes in i kylen.
Två dagar senare försvann den och av någon märklig anledning upphörde matstölderna efter det.
Man får anta att någon förstod vinken...
lördag 28 november 2009
fredag 27 november 2009
Veckans gnäll
November är en regnig skitmånad så då blir man lite extra gnällig, säger jag som ett svepskäl för att få skriva någonting igen.
I veckans nyhetsskörd läste jag om mannen från Trollhättan (som jag gnällt om tidigare) som fälldes för grovt våldtäktsförsök på en 8-åring av tingsrätten, men nu fått domen ändrat till grov misshandel.
De köpte tydligen mannens förklaring att hans sperma som fanns på flickans klänning hade kommit dit genom att hon hade satt sig ner på den plats i skogen där han tidigare stått och onanerat.
Jo, det låter ju som den troligaste förklaringen till det...
Samtidigt så ska polisen i Skåne göra hembesök hos personer som misstänks för fortkörning. Det handlar alltså om de som fastnat på bild i en fartkamera men hållit sin hand över nyllet eller fällt ner solskyddet. Polisen ska då hälsa på bilens ägare för att se om denne kan identifieras med hjälp av de delar av ansiktet som inte täcktes.
Snart har vi ett nationellt hak-register...
Det här är verkligen svenskt rättssystem i ett nötskal. Man kan begå grova våldsbrott mot en person som kan ge vederbörande men för livet och komma undan med ett väldigt milt straff, om man överhuvudtaget fälls. Men om du försöker blåsa staten på pengar genom att försöka lura fartkameran eller skiter i tv-licensen då ska du spåras upp och straffas med alla tillgängliga medel.
Några parkeringsvakter i Malmö ska utrustas med kameror i sina mössor ifall de skulle bli utsatta för hot eller våld.
Räddningstjänsten i samma stad fick dock nej på sin begäran att få sätta kameror på brandbilarna och filma runt om dessa då de ofta utsätts för stenkastning i vissa områden.
Motiveringen var att detta var "integritetskränkande". Jag skulle personligen uppfatta det som en smula kränkande om någon slängde sten på mig när jag försökte utföra mitt arbete, men jag har tydligen fel.
Det är väl som så att man inte kan peka ut de boende i vissa problemområden som skyldiga till skadegörelsen. De blir ju "kränkta" då och det går ju inte. Vi ska ju tycka synd om dem, vad de än hittar på.
Stenkastarna kommer väl från yttre rymden, dags att ta in DiLeva på förhör...
I måndags kväll snodde bensinautomaten på Jet-macken en hundring av mig. 100 kronor är mycket pengar den 23:e i månaden så jag blev sur.
Jag ringde deras kundtjänst på morgonen och var förberedd på att i vanlig ordning bli runtkopplad mellan en hög rabiata surkärringar men jag blev positivt överraskad. Damen jag pratade med var hur trevlig som helst och det var inga problem att få tillbaka pengarna.
Jag undrar var man hittar sån personal?
Det är ju det som samtliga statliga myndigheter med Försäkringskassan i spetsen misslyckats med i alla år.
De verkar ju enbart anställa dem som kryssar ja på frågan "Är du en folkilsken surkossa som hellre vill dricka kaffe med resten av skatorna på kontoret och drömma om pension och att din make ska kola i prostatacancer än att sköta ditt jobb?".
I dagens lokaltidning kunde man förresten läsa att västmanlänningarna låg på fjärde plats i "porrsurfningstoppen". Jämtlänningarna var av någon märklig anledning värst.
Förutom det märkliga i att någon ens gör en sådan topplista så kan man ganska lätt konstatera att det finns många skumma typer där ute.
Eller inne - bakom neddragna persienner med ett fast grepp om ballen med ena handen och bilder av lesbiska albinodvärgar på skärmen.
Eller nåt, vad vet jag?
Det jag vet är att en del som hittat till den här bloggen har gjort det via ganska märkliga fraser i sökmotorerna. Några exempel:
"kinesiska knullfilmer"
"oäktingar i vagnhärad"
"ålar i röven"
"polska luder"
"håriga grekiska bögar gangbang"
Det kan vara som så att jag borde fundera lite på mitt språkbruk i vissa poster, men genom det här lär jag få ytterligare några knepiga träffar och ett gott skratt lyser upp lite i höstmörkret.
I veckans nyhetsskörd läste jag om mannen från Trollhättan (som jag gnällt om tidigare) som fälldes för grovt våldtäktsförsök på en 8-åring av tingsrätten, men nu fått domen ändrat till grov misshandel.
De köpte tydligen mannens förklaring att hans sperma som fanns på flickans klänning hade kommit dit genom att hon hade satt sig ner på den plats i skogen där han tidigare stått och onanerat.
Jo, det låter ju som den troligaste förklaringen till det...
Samtidigt så ska polisen i Skåne göra hembesök hos personer som misstänks för fortkörning. Det handlar alltså om de som fastnat på bild i en fartkamera men hållit sin hand över nyllet eller fällt ner solskyddet. Polisen ska då hälsa på bilens ägare för att se om denne kan identifieras med hjälp av de delar av ansiktet som inte täcktes.
Snart har vi ett nationellt hak-register...
Det här är verkligen svenskt rättssystem i ett nötskal. Man kan begå grova våldsbrott mot en person som kan ge vederbörande men för livet och komma undan med ett väldigt milt straff, om man överhuvudtaget fälls. Men om du försöker blåsa staten på pengar genom att försöka lura fartkameran eller skiter i tv-licensen då ska du spåras upp och straffas med alla tillgängliga medel.
Några parkeringsvakter i Malmö ska utrustas med kameror i sina mössor ifall de skulle bli utsatta för hot eller våld.
Räddningstjänsten i samma stad fick dock nej på sin begäran att få sätta kameror på brandbilarna och filma runt om dessa då de ofta utsätts för stenkastning i vissa områden.
Motiveringen var att detta var "integritetskränkande". Jag skulle personligen uppfatta det som en smula kränkande om någon slängde sten på mig när jag försökte utföra mitt arbete, men jag har tydligen fel.
Det är väl som så att man inte kan peka ut de boende i vissa problemområden som skyldiga till skadegörelsen. De blir ju "kränkta" då och det går ju inte. Vi ska ju tycka synd om dem, vad de än hittar på.
Stenkastarna kommer väl från yttre rymden, dags att ta in DiLeva på förhör...
I måndags kväll snodde bensinautomaten på Jet-macken en hundring av mig. 100 kronor är mycket pengar den 23:e i månaden så jag blev sur.
Jag ringde deras kundtjänst på morgonen och var förberedd på att i vanlig ordning bli runtkopplad mellan en hög rabiata surkärringar men jag blev positivt överraskad. Damen jag pratade med var hur trevlig som helst och det var inga problem att få tillbaka pengarna.
Jag undrar var man hittar sån personal?
Det är ju det som samtliga statliga myndigheter med Försäkringskassan i spetsen misslyckats med i alla år.
De verkar ju enbart anställa dem som kryssar ja på frågan "Är du en folkilsken surkossa som hellre vill dricka kaffe med resten av skatorna på kontoret och drömma om pension och att din make ska kola i prostatacancer än att sköta ditt jobb?".
I dagens lokaltidning kunde man förresten läsa att västmanlänningarna låg på fjärde plats i "porrsurfningstoppen". Jämtlänningarna var av någon märklig anledning värst.
Förutom det märkliga i att någon ens gör en sådan topplista så kan man ganska lätt konstatera att det finns många skumma typer där ute.
Eller inne - bakom neddragna persienner med ett fast grepp om ballen med ena handen och bilder av lesbiska albinodvärgar på skärmen.
Eller nåt, vad vet jag?
Det jag vet är att en del som hittat till den här bloggen har gjort det via ganska märkliga fraser i sökmotorerna. Några exempel:
"kinesiska knullfilmer"
"oäktingar i vagnhärad"
"ålar i röven"
"polska luder"
"håriga grekiska bögar gangbang"
Det kan vara som så att jag borde fundera lite på mitt språkbruk i vissa poster, men genom det här lär jag få ytterligare några knepiga träffar och ett gott skratt lyser upp lite i höstmörkret.
lördag 21 november 2009
Industrimuppar II
Rektumskådaren jag pratade om tidigare delar arbetsuppgifter med en annan man, de kör samma maskin på varsitt skift. Jag vet inte om det har med jobbet att göra eller om det är en olycklig kombination av gener men även den andra mannen har lite egenheter.
Han är i 55-års åldern och bor med sin mamma som torde vara runt 80. Det kan man väl göra om man har ett stort hus med varsin del att husera i, men de här två delar dubbelsängen med varandra.
Man vill helst inte veta några mer detaljer...
Denna man som vi kan kalla "E" är tydligen hårt modersbunden. Varje dag har han en lunch som består av en knäckebrödsmacka med en tomatskiva på. Middagen intas alltid hemma i sällskap med mamman.
En dag när vi precis hade börjat och E:s skift skulle gå hem så gick brandlarmet och vi var tvungna att gå ut. Vi satt på gräsmattan utanför när E:s mobiltelefon ringer. Det var mamma.
Larmet hade tjutit i en halvtimma och mamma var väldigt upprörd eftersom E vid det här laget borde ha hunnit trampa hem. Han har inget körkort men hans mamma har, de semestrar för övrigt tillsammans och åker då runt i landet och köper porslin.
"Men lilla mamma, jag kommer hem så fort vi kan gå in igen" hördes E säga till mamma och efter en stund så verkade tanten ha accepterat hans förklaring.
Man kan fundera på om det bara vad maten som var kall eller om det även blev osedvanligt kyligt i sovrummet den kvällen.
Till saken hör att E och tarmfluktaren ofta är osams om hur hur maskinen ska köras. Vid ett tillfälle var det nära att det blev blodvite men chefen kom och lugnade ner dem. Skulle det bli fajt av så sätter jag nog pengarna på rumpnissen eftersom han är större och ser en smula mer psykotisk ut än E.
Det enda som kan vända fajten till E:s fördel är väl om han hinner få upp telefonen och ringa till kavalleriet - mamma alltså - så att hon får komma och göra rent hus med brödkaveln.
Den arbetsdagen kan bli historisk.
De flesta tokar man träffar på har passerat 55 men det finns undantag. För ett par år sedan så jobbade jag med en man i min egen ålder. Han var trevlig och verkade helt normal. Med ett par undantag.
Han hade svårt att passa tider och kom ofta för sent. Då pratar vi inte om att försova sig en timma på morgonen utan han kom instolpande lagom till lunchen. Var tredje dag ungefär.
En morgon (då han för en gångs skull hade klivit upp i tid) så funderade han om han skulle ta på sig regnkläder eller inte då han skulle cykla till jobbet. Det var uppehåll just då men han var lite osäker på hur det skulle se ut på eftermiddagen. Så han fortsatte grubbla en stund.
Efter ett tag kom han på att: "Fan vad skönt det skulle vara med ett bad" och lade sig således i badkaret och sket i att åka till jobbet den dagen.
En annan sköning var Alko-Pentti som i ett anfall av delirium slängde sig in i trucken för att undkomma "de gråa männen" som jagade honom och körde så långt batteriet räckte. Halvvägs till Sala tog det slut och Pentti stannade i vägrenen på landsvägen och sprang till skogs med polisen efter sig.
Nästa åktur blev till torken.
Det är fascinerande att man med sådana kollegor fortfarande lever...
Han är i 55-års åldern och bor med sin mamma som torde vara runt 80. Det kan man väl göra om man har ett stort hus med varsin del att husera i, men de här två delar dubbelsängen med varandra.
Man vill helst inte veta några mer detaljer...
Denna man som vi kan kalla "E" är tydligen hårt modersbunden. Varje dag har han en lunch som består av en knäckebrödsmacka med en tomatskiva på. Middagen intas alltid hemma i sällskap med mamman.
En dag när vi precis hade börjat och E:s skift skulle gå hem så gick brandlarmet och vi var tvungna att gå ut. Vi satt på gräsmattan utanför när E:s mobiltelefon ringer. Det var mamma.
Larmet hade tjutit i en halvtimma och mamma var väldigt upprörd eftersom E vid det här laget borde ha hunnit trampa hem. Han har inget körkort men hans mamma har, de semestrar för övrigt tillsammans och åker då runt i landet och köper porslin.
"Men lilla mamma, jag kommer hem så fort vi kan gå in igen" hördes E säga till mamma och efter en stund så verkade tanten ha accepterat hans förklaring.
Man kan fundera på om det bara vad maten som var kall eller om det även blev osedvanligt kyligt i sovrummet den kvällen.
Till saken hör att E och tarmfluktaren ofta är osams om hur hur maskinen ska köras. Vid ett tillfälle var det nära att det blev blodvite men chefen kom och lugnade ner dem. Skulle det bli fajt av så sätter jag nog pengarna på rumpnissen eftersom han är större och ser en smula mer psykotisk ut än E.
Det enda som kan vända fajten till E:s fördel är väl om han hinner få upp telefonen och ringa till kavalleriet - mamma alltså - så att hon får komma och göra rent hus med brödkaveln.
Den arbetsdagen kan bli historisk.
De flesta tokar man träffar på har passerat 55 men det finns undantag. För ett par år sedan så jobbade jag med en man i min egen ålder. Han var trevlig och verkade helt normal. Med ett par undantag.
Han hade svårt att passa tider och kom ofta för sent. Då pratar vi inte om att försova sig en timma på morgonen utan han kom instolpande lagom till lunchen. Var tredje dag ungefär.
En morgon (då han för en gångs skull hade klivit upp i tid) så funderade han om han skulle ta på sig regnkläder eller inte då han skulle cykla till jobbet. Det var uppehåll just då men han var lite osäker på hur det skulle se ut på eftermiddagen. Så han fortsatte grubbla en stund.
Efter ett tag kom han på att: "Fan vad skönt det skulle vara med ett bad" och lade sig således i badkaret och sket i att åka till jobbet den dagen.
En annan sköning var Alko-Pentti som i ett anfall av delirium slängde sig in i trucken för att undkomma "de gråa männen" som jagade honom och körde så långt batteriet räckte. Halvvägs till Sala tog det slut och Pentti stannade i vägrenen på landsvägen och sprang till skogs med polisen efter sig.
Nästa åktur blev till torken.
Det är fascinerande att man med sådana kollegor fortfarande lever...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)