En klar nackdel med att bo i en kommunal hyresrätt är att man så ofta blir berikad med grannar som tagna ur "Cops".
Tidigare idag så vaknade tydligen whitetrash-familjen som bor snett ovanför mig upp ur sin vinterdvala.
Sonen (~13 år) stod nedanför balkongen och gapade på sin mor: "Jag tänker inte städa mitt rum din feta hora!".
Till svar fick han en stövel kastad efter sig och sen kom hans far (byggd som en skäggig telefonstolpe) och jagade efter ungen iförd 10 nummer för stora (antagligen frugans) snorgröna mjukisbyxor som släpade i marken efter honom.
Detta var klart underhållande men jag önskar att jag hade fått se upplösningen...
Sagda familj hade tidigare en hund, en sån där som liknar en långbent hamster med dålig attityd.
Jag har inte sett den på ett par månader så min huvudteori är att det inträffade en olycka som hade med julbordet att göra.
Jag funderar på att inhandla en dunk hembränt och ställa utanför deras dörr med en rosett ikring. När jag sedan är säker på att de har börjat att spola i sig av den så trycker jag ner en hög porriga trosor i brevlådan tillsammans med ett kort adresserat till mannen i familjen: "När ska du kasta ut den där värdelösa späckhögen du kallar fru?".
Sedan är det bara att ta fram popcornen och bänka sig på balkongen för lite underhållning. :)
lördag 15 januari 2011
torsdag 13 januari 2011
Glömt & länkat
I vanlig ordning så har jag inget vettigt att skriva här och brukar då strunta blankt i det och skriva någonting ändå. Just nu så känner jag inte för det utan tänkte istället dela med mig av ett par länkar som berör ett av mina intressen nämligen övergivna platser.
På den första kan man se några läckra bilder från en tidigare rysk militärförläggning. Vi som blir smått knäsvaga över förfall och brutalbetong inser att f.d. Sovjetunionen bjuder på en hel del godsaker för "ruinturisten".
http://englishrussia.com/index.php/2011/01/13/ghost-military-camp/
På länken nedan finns några bilder från en engelsk bilfabrik som slog igen verksamheten 2005.
Jag har besökt några nedlagda industrier och det man tyvärr ofta möts av är tomma och nedklottrade fabrikshallar där de flesta större maskiner är bortforslade.
Så är dock inte fallet här, utan det är som fjortisarna skulle uttrycka det: "heeeelt sjuuuuukt asså". Man har bara tryckt på stoppknappen och gått hem.
Det är nästan så att man väntar sig att det ska dyka upp ett gäng hungriga zombies runt hörnet. :)
http://svammelsurium.blogg.se/2010/december/valnader-ur-brittisk-bilindustri.html
Det går säkerligen att googla sig fram till fler bilder, men det är jag för trött för.
På den första kan man se några läckra bilder från en tidigare rysk militärförläggning. Vi som blir smått knäsvaga över förfall och brutalbetong inser att f.d. Sovjetunionen bjuder på en hel del godsaker för "ruinturisten".
http://englishrussia.com/index.php/2011/01/13/ghost-military-camp/
På länken nedan finns några bilder från en engelsk bilfabrik som slog igen verksamheten 2005.
Jag har besökt några nedlagda industrier och det man tyvärr ofta möts av är tomma och nedklottrade fabrikshallar där de flesta större maskiner är bortforslade.
Så är dock inte fallet här, utan det är som fjortisarna skulle uttrycka det: "heeeelt sjuuuuukt asså". Man har bara tryckt på stoppknappen och gått hem.
Det är nästan så att man väntar sig att det ska dyka upp ett gäng hungriga zombies runt hörnet. :)
http://svammelsurium.blogg.se/2010/december/valnader-ur-brittisk-bilindustri.html
Det går säkerligen att googla sig fram till fler bilder, men det är jag för trött för.
måndag 10 januari 2011
Fil it...
Det märks att det är säsong för nyårslöften nu, alla pratar om att börja motionera och varannan reklam på tv handlar om nikotintuggummi.
Själv så lovar jag inget som jag inte är säker på att jag kan hålla, speciellt som man brukar vara rätt full när man avger löftena.
Dessutom så tycker jag inte att det är något speciellt med ett nytt år, ty trots alla önskningar om att detta år ska bli så mycket bättre än alla föregående så brukar det inte bli någon skillnad. Man blir lite äldre, tjockare och bittrare bara.
Eller gäller det bara mig kanske?
Nåväl, det där med motion...
Jag konstaterade nyss att det räcker med lite vanlig klantighet (se föregående inlägg) för att man ska få svettas lite.
Själv så lovar jag inget som jag inte är säker på att jag kan hålla, speciellt som man brukar vara rätt full när man avger löftena.
Dessutom så tycker jag inte att det är något speciellt med ett nytt år, ty trots alla önskningar om att detta år ska bli så mycket bättre än alla föregående så brukar det inte bli någon skillnad. Man blir lite äldre, tjockare och bittrare bara.
Eller gäller det bara mig kanske?
Nåväl, det där med motion...
Jag konstaterade nyss att det räcker med lite vanlig klantighet (se föregående inlägg) för att man ska få svettas lite.
söndag 9 januari 2011
Söndag
Då var det som bekant söndag igen och slut på ledigheten. Det är 15 veckor kvar till påsken och några extra röda dagar, och dessa tycks inledas av mörker och snöslask. Lovely.
I fredags drack jag några öl hos några bekanta och blev som synes lite trött mot slutet av kvällen.
När jag skulle trampa hemåt så lyckades jag bryta av cykelnyckeln i låset så det blev till att ringa efter en taxi.
Jag hämtade hem åbäket igår så jag lär väl leta fram bågfilen någon kväll framöver. Har inte grannarna ringt polisen på mig innan så...
I fredags drack jag några öl hos några bekanta och blev som synes lite trött mot slutet av kvällen.
När jag skulle trampa hemåt så lyckades jag bryta av cykelnyckeln i låset så det blev till att ringa efter en taxi.
Jag hämtade hem åbäket igår så jag lär väl leta fram bågfilen någon kväll framöver. Har inte grannarna ringt polisen på mig innan så...
torsdag 6 januari 2011
En promenad
I går kväll var jag seriöst uttråkad så jag for ner på stan och traskade runt lite.
Vän av ordning kan ha lite synpunkter på hur jag hanterar det där med vitbalans, men mina bilder tar jag precis som jag vill... :)
Vän av ordning kan ha lite synpunkter på hur jag hanterar det där med vitbalans, men mina bilder tar jag precis som jag vill... :)
tisdag 4 januari 2011
Illojala jag
Jag är ledig på fredag, vilket innebär att det är en dag kvar att jobba denna vecka.
Jag vågar inte skriva ”En dag kvar av veckan på detta dårhus” för då kan man tydligen bli hemskickad. Åtminstone om man är inhyrd hos Volvo.
Det råkade nämligen en kille ut för tidigare. Han blev hemskickad från sitt uppdrag efter att ha fällt den där kommentaren på Facebook. "Illojalitet mot företaget" hette det.
Jag har ett par funderingar i ämnet.
För det första, det där med "lojalitet"... Som inhyrd förväntas du (på en del arbetsplatser - inte alla) jobba snabbare och hårdare än den fasta personalen under sämre förutsättningar i form av utbildning och utrustning.
Du får ofta skit slängt efter dig av både kollegor och chefer och du och de andra konsulterna bildar ibland ett sorts B-lag på golvet.
När ni får höra hur mycket ni kostar samtidigt som ni inte blir medbjudna på julfesten fast ni har slitit där hela året så är inte "lojalitet" den första känslan som poppar upp...
Jag säger inte att man skiter i sitt jobb, men motivationen att göra "det där lilla extra" infinner sig inte om man bara får ta skit hela tiden.
Sen så tänker man efter en extra gång innan man exempelvis påpekar faror i arbetsmiljön vilket väl inte är så bra, men ett riskfyllt arbete är bättre än inget arbete alls.
På merparten av landets arbetsplatser behandlas inhyrd personal väl, men det finns tyvärr en hel del där de betraktas som något som katten spytt upp på finmattan.
Tro mig - jag har upplevt båda.
Sen det där med "dårhus", de flesta som har arbetat inom industrin förstår liknelsen. Under mina 15 år inom industrin har jag haft många märkliga kollegor och några av dem har jag skrivit om här tidigare.
Sen så uppstår det alltid en formidabel cirkus bland lägre chefer och planerare inför varje årsbokslut. Allt ska ut - till varje pris. Effekten blir att alla vill få ut "sitt" utan hänsyn till hur flödet i en produktion fungerar och allt blir ett stort kaos.
För övrigt så stod det "Gökboet" målat på dörren till fikarummet på ett av mina tidigare jobb och jag instämmer till fullo.
Jag undrar förresten vad facket gör i en sådan här situation?
De av oss konsulter som är fackanslutna betalar precis samma procent av lönen som fast personal i avgift, men fan vet vad vi får för den.
Jag tillhör IF Metall och får således deras medlemstidning hem i lådan. I den kan man ibland läsa artiklar som behandlar kampen mellan "våra medlemmar" och bemanningsföretagen.
Då undrar jag till vilken märklig tredje kategori jag tillhör och varför jag måste betala 650 kronor i månaden för det...?
Jag vågar inte skriva ”En dag kvar av veckan på detta dårhus” för då kan man tydligen bli hemskickad. Åtminstone om man är inhyrd hos Volvo.
Det råkade nämligen en kille ut för tidigare. Han blev hemskickad från sitt uppdrag efter att ha fällt den där kommentaren på Facebook. "Illojalitet mot företaget" hette det.
Jag har ett par funderingar i ämnet.
För det första, det där med "lojalitet"... Som inhyrd förväntas du (på en del arbetsplatser - inte alla) jobba snabbare och hårdare än den fasta personalen under sämre förutsättningar i form av utbildning och utrustning.
Du får ofta skit slängt efter dig av både kollegor och chefer och du och de andra konsulterna bildar ibland ett sorts B-lag på golvet.
När ni får höra hur mycket ni kostar samtidigt som ni inte blir medbjudna på julfesten fast ni har slitit där hela året så är inte "lojalitet" den första känslan som poppar upp...
Jag säger inte att man skiter i sitt jobb, men motivationen att göra "det där lilla extra" infinner sig inte om man bara får ta skit hela tiden.
Sen så tänker man efter en extra gång innan man exempelvis påpekar faror i arbetsmiljön vilket väl inte är så bra, men ett riskfyllt arbete är bättre än inget arbete alls.
På merparten av landets arbetsplatser behandlas inhyrd personal väl, men det finns tyvärr en hel del där de betraktas som något som katten spytt upp på finmattan.
Tro mig - jag har upplevt båda.
Sen det där med "dårhus", de flesta som har arbetat inom industrin förstår liknelsen. Under mina 15 år inom industrin har jag haft många märkliga kollegor och några av dem har jag skrivit om här tidigare.
Sen så uppstår det alltid en formidabel cirkus bland lägre chefer och planerare inför varje årsbokslut. Allt ska ut - till varje pris. Effekten blir att alla vill få ut "sitt" utan hänsyn till hur flödet i en produktion fungerar och allt blir ett stort kaos.
För övrigt så stod det "Gökboet" målat på dörren till fikarummet på ett av mina tidigare jobb och jag instämmer till fullo.
Jag undrar förresten vad facket gör i en sådan här situation?
De av oss konsulter som är fackanslutna betalar precis samma procent av lönen som fast personal i avgift, men fan vet vad vi får för den.
Jag tillhör IF Metall och får således deras medlemstidning hem i lådan. I den kan man ibland läsa artiklar som behandlar kampen mellan "våra medlemmar" och bemanningsföretagen.
Då undrar jag till vilken märklig tredje kategori jag tillhör och varför jag måste betala 650 kronor i månaden för det...?
lördag 1 januari 2011
torsdag 30 december 2010
Gott nytt...
Snart är det nyårsafton. Då ska det ätas och drickas gott och eventuellt skjutas lite raketer.
Apropå smällare så läste jag att fyra "svenskar" har gripits för förberedelse till terroristbrott i Danmark.
Vad är det för konstiga typer egentligen?
Vår käre statsminister har ju uttalat sig om att "det finns inga svenskar". Märkligt...
Dessa personer har rötter i Tunisien och Libanon och en av dem - Sahbi Ben Mohamed Zalouti - har varit på tapeten tidigare då han hamnade i finkan i Pakistan tillsammans med "Guantanamo-svensken" Mehdi Gehzali. Den gången körde Aftonbladet ett snyftreportage om hur synd det var om Sahbi som inte fick hemresan betald tillräckligt snabbt av svenska staten.
Den tårdrypande artikeln har nu försvunnit sedan namnen på de gripna männen har kommit fram.
Det måste ju vara fruktansvärt att jobba som journalist på kvällstidningarna nu för tiden när det finns en del bloggar som publicerar den ocensurerade versionen av nyheterna. Då är det bara att trycka på "Delete" och försöka sudda ut vad man tidigare har skrivit. En massa extraarbete bara sådär...
Jag undrar förresten hur vinterns terrorist-relaterade brott i norden påverkar AB:s kampanj om att gilla olika?
Stolpskottet som sprängde sig själv i luften i Stockholm tidigare gillade ju uppenbarligen inte så många olika sorters människor...
Han efterlämnade fru och barn och dog för något som en "profet" skrev ner för 1400 år sedan. Bra val...
Nu så påstår jag inte att alla muslimer är potentiella terrorister, men extremister rent generellt bör man nog hålla ett öga på. Människor som låter en religion styra sitt liv så till den milda grad att de kan döda i dess namn är extremt farliga.
När man skummar igenom kvällspressens artiklar om den händelsen så förundras man över hur problemet med extremism viftas bort. Hade det låtit likadant om alla bomber han bar på sig hade exploderat på exempelvis T-centralen?
Hade Aftonbladet lagt i en växel till i "olika"-kampanjen och kört en artikelserie om hur 20 lemlästade människor på perrongen nog i slutändan var Sverigedemokraternas fel?
Jag är ganska övertygad om den saken, i den politiska korrekthetens namn kan man nämligen offra människor. Märkligt nog ungefär samma antal som man kan offra i religionens namn...
Apropå att inte vara helt politiskt korrekt så hittade jag en liten julsång. Julen är ju över nu, men den här är så rolig att jag bara måste dela med mig.
Gott nytt år på er.
Apropå smällare så läste jag att fyra "svenskar" har gripits för förberedelse till terroristbrott i Danmark.
Vad är det för konstiga typer egentligen?
Vår käre statsminister har ju uttalat sig om att "det finns inga svenskar". Märkligt...
Dessa personer har rötter i Tunisien och Libanon och en av dem - Sahbi Ben Mohamed Zalouti - har varit på tapeten tidigare då han hamnade i finkan i Pakistan tillsammans med "Guantanamo-svensken" Mehdi Gehzali. Den gången körde Aftonbladet ett snyftreportage om hur synd det var om Sahbi som inte fick hemresan betald tillräckligt snabbt av svenska staten.
Den tårdrypande artikeln har nu försvunnit sedan namnen på de gripna männen har kommit fram.
Det måste ju vara fruktansvärt att jobba som journalist på kvällstidningarna nu för tiden när det finns en del bloggar som publicerar den ocensurerade versionen av nyheterna. Då är det bara att trycka på "Delete" och försöka sudda ut vad man tidigare har skrivit. En massa extraarbete bara sådär...
Jag undrar förresten hur vinterns terrorist-relaterade brott i norden påverkar AB:s kampanj om att gilla olika?
Stolpskottet som sprängde sig själv i luften i Stockholm tidigare gillade ju uppenbarligen inte så många olika sorters människor...
Han efterlämnade fru och barn och dog för något som en "profet" skrev ner för 1400 år sedan. Bra val...
Nu så påstår jag inte att alla muslimer är potentiella terrorister, men extremister rent generellt bör man nog hålla ett öga på. Människor som låter en religion styra sitt liv så till den milda grad att de kan döda i dess namn är extremt farliga.
När man skummar igenom kvällspressens artiklar om den händelsen så förundras man över hur problemet med extremism viftas bort. Hade det låtit likadant om alla bomber han bar på sig hade exploderat på exempelvis T-centralen?
Hade Aftonbladet lagt i en växel till i "olika"-kampanjen och kört en artikelserie om hur 20 lemlästade människor på perrongen nog i slutändan var Sverigedemokraternas fel?
Jag är ganska övertygad om den saken, i den politiska korrekthetens namn kan man nämligen offra människor. Märkligt nog ungefär samma antal som man kan offra i religionens namn...
Apropå att inte vara helt politiskt korrekt så hittade jag en liten julsång. Julen är ju över nu, men den här är så rolig att jag bara måste dela med mig.
Gott nytt år på er.
söndag 26 december 2010
Julen
Julaftonen spenderades hos mina föräldrar och tydligen hade jag varit snäll eftersom jag fick paket. Bland annat denna kaffekopp som rymmer en liter, klart användbar på söndagsmorgnar.
Senare på kvällen trampade jag hem till några bekanta på lite ost, vin och öl. Det var trevligt och efter en stund började de vuxna pilla på barnens julklappar. Det är kul med slime...
På juldagen blev det sedan en liten fördrink och en krogsväng.
fredag 24 december 2010
Ho ho ho...
Nu är det julafton och jag ska snart bege mig iväg utsmyckad som ovan för att ge ett stackars litet barn men för livet, eller nåt.
Förhoppningsvis så skiter hon i hur tomten ser ut, bara han har paket.
Men innan dess ska jag bänka mig framför SVT(!) och njuta av Trolltyg i tomteskogen. "Kolla mossan, en hel tomtearmé". Så jävla bra...
God Jul.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






















