Höll på att glömma...

...att det blev en liten utgång i lördags med folk och fä.

 

 

 

Sent i går kväll när jag var alldeles för pigg för mitt eget bästa så satt jag och zappade lite mellan tv-kanalerna. Jag insåg att mer en 10 sekunder med RuPauls Drag Race (nej, det har inget med motorsport men mycket med transvestitism att göra) förmodligen skulle ge mig ett varaktigt illamående så jag bytte snabbt kanal.

Då hamnade jag mitt i en reklamfilm för en kräm mot analklåda...

Då var det dags att gå och lägga sig och konstatera att det inte alls är speciellt märkligt att sidor som Pirate Bay o.dyl. är så populära.

Sportisch...

... eller nåt åt det hållet.

I afton ska jag bowla med mina arbetskamrater och laddar upp inför detta med lite sport-klipp.
Här är en klar favorit:

Jo, så gick det nog till...

Jag skummade igenom Expressens nätupplaga nyss och höll på att hosta upp mitt kvälls-te över tangentbordet, trots att jag borde vara härdad vid det här laget.
En artikel berättar om rättegången mot (den tidigare livstidsdömde) 41-årige Frank Rocco Jensen som misstänks ha våldtagit en tolvårig flicka brutalt i en trappuppgång i Stockholm i somras.

Mannens advokat ger följande förklaring till att hans klients DNA har hittats på flickans shorts:
"– Han har fått utlösning på en tidningsbunt och flickan måste ha satt sig på den, eller tagit av sig byxorna och därmed fått spermier på ytterbyxorna." 

Vad i helvete...?

Förvisso så är ju advokatens jobb att försvara sin klient så långt det är möjligt och en av hörnstenarna i en rättsstat är att alla har rätt till en rättvis rättegång, vad de än har ställt till med.

Men när advokaten lägger fram en sådan där teori så spottar han ju offret och dennes anhöriga i ansiktet och idiotförklarar domare och nämdemän.
Man kan visserligen invända att svenska domstolar är ganska bra på att idiotförklara sig själva genom vissa märkligt milda domslut ("mötet mellan människor" i Landskrona), men nån gräns måste det väl finnas?

Jag kan inte låta bli att undra om herr försvarsadvokat tror på ett endaste ord han han säger och hur han överhuvudtaget kan sova om nätterna efter att ha kläckt ur sig sånt där trams...


Grova brott borde rendera i grova straff så en lämplig påföljd skulle väl vara 25 år i sibiriskt tukthus med daglig sodomering av Boris - 200 kilo kärlek på steroider.
Men sånt kan man ju bara fantisera om, gissningsvis så kommer herr Rocco inom en inte alltför avlägsen framtid att fortsätta besudla minderår... tidningsbuntar i våra trapphus.



Apropå ämnet så blev det ett himla liv i diverse tidningar för ett tag sen om en sida på nätet som berättar var dömda pedofiler har bosatt sig.

Det ena som media hakat upp sig på var att man "hängde ut" de dömda, vilket är en sanning med modifikation. Uppgifterna är offentliga och det enda sidans skapare egentligen har gjort är att samla dem på ett överskådligt sätt.

Det andra som tidningarna ojjade sig över var att skaparen (åtminstone tidigare) har haft nasse-sympatier.
Det undrar jag lite vad det egentligen har med saken att göra?
Om folk engagerar sig mot sådana här avarter så spelar det väl ingen roll på vilken sida av höger-vänsterskalan de befinner sig rent politiskt?

http://www.stoppa-pedofilerna.se/ är sidan jag talar om förresten.

Tisdagstankar...

Livet lunkar på i sakta mak i novemberregnet, man jobbar i veckorna och försöker att roa sig på helgen.
Ibland så surfar man runt på diverse nyhetssidor och som ett brev på posten så kommer givetvis då ett par blodtryckstoppar:


För några dagar sedan kallades polisen till flyktingförvaret i Arboga där det pågick ett mindre upplopp. En del av de boende där var missnöjda med maten som serverades och barrikaderade dörren till matsalen med möbler. De hindrade även de som ville äta från att komma in.
Vad var det då för vedervärdigt som serverades?
Jo helt vanlig husmanskost som tillagas på golfrestaurangen i Arboga, sånt som vanligt folk betalar (troligen dyrt) för att äta.

Nu är jag måhända en riktigt ärkekonservativ och empatilös typ, men jag kan inte låta bli att tycka att det är förbannat otacksamt.
Om man är flykting från krig eller naturkatastrofer i sitt hemland och söker en en nystart i ett annat land så är man nog ganska glad över att få tak över huvudet där ingen skjuter eller våldtar en. Vad för mat som serveras borde väl inte vara något större bekymmer?
Jag har jävligt svårt att tänka mig att de som verkligen svälter i Afrika eller de som drabbats av exempelvis jordbävningen på Haiti skulle bete sig sådär...


Detta kan man läsa om samtidigt som rapporterna strömmar in om hur våra äldre behandlas på vissa vårdinrättningar. Nu senast hade tydligen tre anställda på Carema spelat teater med en död gammal tant som rekvisita...

Varför inte byta dessa två grupper mot varandra?
Våra gamlingar som slitit hårt i hela sitt liv borde belönas med restaurangmat varje dag och de som inte visar tacksamhet över sin nya chans i livet kan gott få sitta och ruttna med nedskitna blöjor.

Nu så påstår jag inte att alla asylsökande är bluffmakare som bara vill leva gott på våra skattemedel, men en hel del tycks inte ha något direkt "skyddsbehov".

Solidaritet i all ära, men det finns gränser och jag betalar hellre för att mina äldre släktingar och övriga åldringar ska få en värdig tillvaro än för att en hög gnällspikar som inte bidragit med ett dugg till samhället ska få allt de pekar på.

I dessa tider där gamlingars blöjor vägs för att se om de verkligen behöver bytas samtidigt som "papperslösa" ska ges gratis sjukvård så börjar jag fundera lite över min egen ålderdom.
Kommer pengarna jag spar i diverse fonder att ge mig omvårdnad eller ska jag helt enkelt slänga min legitimation på 65-årsdagen och försöka göra mig själv "papperslös"?



Jag måste kanske tillägga att jag känner ett flertal som arbetar inom vården och att jag är övertygad om att den vanvård man har läst om i tidningarna bara förekommer i enstaka fall.
Likväl som att långt ifrån alla som söker asyl beter sig som svin.
Men i båda fallen så tycker jag att ett fall är ett för mycket...

Eine kleine fest

Ja, bilderna talar väl för sig själva kan jag tro...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elchock?

Jag hade egentligen inte tänkt att skriva något här just nu eftersom jag inte har något vettigt att säga.
Detta har förvisso inte hindrat mig de 490 gånger tidigare jag har skrivit ett inlägg, men jag har lekt med tanken att lägga ner några gånger.

Nåväl, detta var innan jag kom hem i eftermiddags och skulle göra kaffe. Efter en halv minut när det hade runnit igenom ett par centiliter av det svarta underverket så blir det strömavbrott.

Jag vet att det här räknas som "dagens I-landsproblem", men ändå.
Vafan, mitt kaffe liksom...

Efter en dryg halvtimma kom strömmen tillbaka och jag fick äntligen min varma dryck. Men jag hade funderingar på hur många värmeljus jag hade hemma och hur mycket värme de kunde alstra tillsammans. Koffeinberoende eller bara dum i huvudet?

Sedan läste jag i lokaltidningen att kommunen ska satsa två miljoner på ny julbelysning i city. De där två miljonerna kan man nog spendera lite bättre tycker jag. Förutom det rent uppenbara att man kan anställa några personer till inom vården så skulle man ju kunna ge dem till elverket så att de kan lappa ihop lite ledningar - så att man kan få sitt jävla kaffe nån gång...!


Och eftersom jag ändå sitter här nu så ska jag passa på att dela med mig av en liten filmsnutt.
Det är en sorts parodi på TV-shop och liknande trams, gjord för några år sedan av några svenskar. Talet är någon sorts hemmasnickrad tyska och humorn är pubertal. Vilket av en ren händelse är precis min nivå... :)

Jag noterade förresten att jag lyckades klämma in ett "chock" i rubriken. Karriärbyte till journalist på Aftonbladet sen då kanske...?

Måndag igen då...

Så har en ny zombievecka inletts med ett sånt där otäckt förmiddagsskift. Att kliva upp före 05 på morgonen har aldrig varit min grej. Jag kommer upp och är något så när kontaktbar när jag anländer till jobbet - men mer är det inte. Det krävs enorma mängder koffein och att klockan börjar närma sig 9 för att jag ska känna mig hyfsat mänsklig.


I lördags blev det några öl hos en bekant. En del av fotografierna från aftonen går ej att publicera, men här är en från relativt tidigt på kvällen:

Ämnet religiös galenskap är alltid intressant och jag snavade över en artikel om nya regler för kvinnliga skidåkare i Iran.
De ska hädanefter inte få åka skidor utan närvaron av en manlig förmyndare eftersom de är för dumma för att göra det ensamma (!).

Från regeringshåll meddelas: "Vi förbjuder alla kvinnor från att åka skidor ensamma eftersom de inte har den mentala kapaciteten att göra det utan närvaron av en manlig förmyndare."

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt sånt här.

Med den logiken så borde ju då Anja & co vara fan så mycket smartare än sina iranska systrar, men att säga någonting sådant högt går ju inte. Man kan ju nämligen inte hävda att en person från västerlandet skulle vara bättre på något sätt utan att bli stämplad som extremt trångsynt. Att anse att kvinnor är efterblivna rent generellt är dock tydligen helt i sin ordning. Vars är Gudrun och gänget nu...?


Anledningen till påhittet är tydligen att skidorterna högt uppe i bergen hittills har varit platser dit moralpolisen inte har nått (hmm, hänger de inte med "de korkade" nerför backen?) och där unga iranier har kunnat umgås och dejta under former liknande de i västvärlden. Vilket ju givetvis inte går för sig.

Tragiskt för de ungdomar från mellanöstern som vill ha mer frihet än vad prästerskapet läser ut ur en helig bok, men än mer tragiskt är att det är precis sådana där påhitt och den där medeltidsmentaliteten som många av våra folkvalda politiker vill ge fritt spelrum här.
Det är ju tydligen "diskriminering" om man inte vill gå med på könssegregerade badhus och anser att man ska kunna skaka hand med sin chef även om hon råkar vara en kvinna.

I Sverige år 2011, hallelulja...

"Gamla goa låtar..."

Igår kväll så smög jag ner på stan och klämde in mig i en gammal skitig verkstadslokal för att lyssna på lite bra musik.

Ett gammalt favoritband - Dia Psalma - kör en avskedsturné och ett av stoppen var här i stan.
Eftersom man är uppväxt med den musiken samt föregångarna Strebers så var inte betänketiden särskilt lång.

Idag är jag lomhörd och smått bakis, men det är det helt klart värt. :)

 

En liten lapp

Jag får väl ta historien här också då...

Igår så fick jag klättra över en gigantisk gammal "tjock-tv" som någon efterbliven sopa hade dumpat mitt i källargången.
På sant Svensson-manér så måste jag ju då visa mitt missnöje genom att skriva en Arg Lapp.

Jag hoppas att budskapet gick fram. :)

Håhåjaja...

Då var det snart dags att trampa i väg till jobbet i novembervädret för ytterligare ett varv i ekorrhjulet.
Vissa dagar känner jag mig som den lilla gossen i den här bilden:

"Men snart så kommer julen med ljus och värme" sa en kollega i förrgår.

Tja, julen är väl till för barnfamiljer, affärsinnehavare och brandkåren. För resten av oss så kan det väl kvitta. Det är skönt med några dagars ledighet, mer än så är det väl egentligen inte.

Och det där med värme - tja, vissa har sånt i sin tillvaro, andra har det inte...

And off we go...