I TV-soffan

Ibland undrar jag vad det är för fel på folk.

Jag låg i soffan nyss och slöglodde på tv där jag fastnade i "Maniska samlare", ett program om folk som samlar på sig så mycket skit att de knappt kommer in i sina hus. Men i stället för att städa och hiva ut skräpet så släpar man dit ett tv-team som man grinar lite framför.

Är inte det där egentligen själva essensen av vår samtid?
Ingen har något som helst ansvar för sina egna handlingar, det är alltid någon annans fel och det är alltid någon annan som ska fixa problemen.

Som om jag skulle skita i att duscha på ett halvår och sen sitta i en tv-soffa och böla för att jag luktade illa...

Nu kan man ju argumentera om att en del av "samlarna" förmodligen har stora psykiska problem. Det är nog sant, men då behöver de väl hjälp av psykologer. Att exponera för hela världen att ens hem ser ut som ett bombat skithus hjälper väl knappast?


Jag zappade vidare till "Speeders" som handlar om poliser som jagar fortkörare. Förvisso så kan en biljakt vara sevärd, men jag tycker ändå att själva programidén är ganska tråkig. Att varje vecka se samma snut som skriver en böteslapp är väl lite smått boring i längden?

Funderar på om man kan göra en svensk "spin-off" på det där. "En dag i en fartkameras liv":
10:34, blå Ford, 121 km/h, *klick*.... 10:37, gul Opel, 119 km/h, *klick*. Och så vidare...

10:39, grön Volvo... Helvete, det där var ju jag!!!


Man kan hur som helst konstatera att programmakarna börjar få slut på idéer, samt att publiken blir dummare för varje år.
När den snabbaste genvägen till krogarna på Stureplan är att visa fittan i Kanal 5 så är någonting jävligt skevt...

Jag hade tidigare en idé om "EMO 2012", där den som lyckas skära sig mest i armarna utan att blöda ihjäl vinner en årsförbrukning av gasbinda och svart kajal. Kanske TV6 nappar på den...


Nu ska jag återvända till soffan och glo på nåt sånt där "Extreme"-program där solbrända amerikaner balanserar på lina och äter kackerlackor. Bakis-tv is the shit.

Snörvel & gangsters

Den här veckan har jag varit lite risig, men eftersom jag inte är fullt så manlig som killen med nyllet i soppskålen så har jag ändå åkt till jobbet även om jag helst ville sova vidare.
Eller så är jag bara korkad...

Igår åt jag en matlåda till hälften bestående av vitlök och min kollega gnällde lite över lukten: "Jag har varit på en basar i Dar-es-Salaam och kärringarna som rörde i grytorna där skulle ha blivit mäkta imponerade över det där".

Själv så tyckte jag att det var gott och att han skulle känna sig hedrad som fick umgås med mig även när jag var förkyld.

I förmiddags tvättade jag lite och konstaterade att tvättstugan var varm och skön och perfekt för en liten tupplur. Jag låg och snarkade där nere en halvtimma innan maskinerna blev klara. Skönt som fan, men jag inser att om någon granne hade kommit in där då så hade jag fått en lodis-stämpel som nog hade tagit en stund att tvätta bort.


Det är förresten ett ganska fint vinterväder ute nu, 10 minus och strålande sol. Media har tjatat om "rysskyla" och "snökanoner", men jag tycker att det verkar vara en alldeles normal svensk vinter. Kanske till och med lite snöfattig.
Så länge det inte blir som förra vintern är jag nöjd.


Lite fascinerande det där med att media alltid ska överdriva vädret medan man "underdriver" en hel del annat.
Aftonbladet påstod exempelvis att det är en myt att Malmö skulle vara Sveriges farligaste stad eftersom det faktiskt anmäls fler brott per person i Stockholm.
Och jovisst, tar man hänsyn till alla typer av brott inklusive bokföringsbrott, fortkörningar, snatterier och förtal så stämmer det men en fuskande revisor skjuter sällan sina konkurrenter i huvudet på gatan...


Malmös "starke man" Ilmar Reepalu (S) har nu börjat gnälla över att den sittande regeringen inte gör något åt problemet genom att exempelvis skärpa straffen för olaga vapeninnehav.
Jag håller med om att det måste till ordentliga straffskärpningar för sånt och diverse annat fuffens som försiggår i stadens "utsatta områden", men felet är faktiskt ditt och dina gelikars herr Reepalu.

Den rödgröna sörja som styrt Malmö har sett mellan fingrarna på svartklubbar, hälericentraler, svartaxistopp, smuggelmarknader och allsköns organiserad brottslighet i årtionden. Man har bara stoppat huvudet i sanden och låtsas som att problemet inte finns, vilket bara förvärrat saken.

Men nu när krutdurken hotar att explodera på allvar så skyller man på andra som ska komma och stänga dammluckorna man själv öppnat på vid gavel för en massa år sedan. Fruktansvärt patetiskt.


Lösningen på problemen är inte att ösa pengar över områdena i diverse "integrationsprojekt" utan samhället måste markera vad som inte accepteras. Man måste sätta hårt mot hårt som man gjorde i England förra året.

Nu gapar säkert en del "rasist" etc. men detta är givetvis helt felaktigt. Jag skiter fullständigt i var folk råkar vara födda någonstans, det handlar om hur man beter sig i ett civiliserat samhälle.
Ynglen i Seved etc. lever efter en sorts "gangsterideal" och ser upp till de lite äldre knarklangarna, hälarna och svartklubbsägarna.

Det är precis det som samhället måste motverka, med de medel som krävs.

Låter man folk härja fritt utan att straffas så kommer det bara att bli värre och så småningom så kommer även folk som inte är inblandade i diverse skumraskaffärer att få sätta livet till när "buspojkarna" skjuter ner varandra mitt på gatan.

Vad gör vi då, fortsätter att bråka om vem som borde gjort vad?
Hur många måste dö innan samhället sätter ner foten?

Sverige är fantastiskt...

En busslast dubbelmoral

Man upphör aldrig att förvånas över hur tragiska en del människor är.
Jag såg ett nyhetsinslag igår om ett "överklassafari" där en hög vänstertomtar åkte buss genom det ganska exklusiva bostadsområdet Solsidan i Stockholmsförorten Saltsjöbaden.

En guide pekade på diverse välbärgade människor och bluddrade om riskkapitalister och skattesmitare.
Parollen för arrangemanget var "Odla ditt klasshat", och just det där med att hata funderar jag lite på.

Man kan ju tycka vad man vill om klassklyftor och att en del människor kan göra stora pengar på aktiespekulationer, men att hata dem för det måste ju vara ett utslag av den klassiska svenska avundsjukan.
Sen så pratar ju den politiska vänstern ofta om "allas lika värde" och att man inte ska skuldbelägga hela grupper.

Det låter ju fint, men eftersom det uppenbarligen finns undantag ("rika", sverigedemokrater etc. Ja, egentligen alla som inte delar deras egen åskådning) så känns det bara patetiskt att spotta ur sig sådana floskler och sedan åka runt och peka på folk man inte gillar.

Sen så tycks de flesta medier betrakta det där som "en kul grej". Slasktratten Aftonbladet kallade de boende i området som blev upprörda över tilltaget för "pöbel".
Förvisso så är ju sånt där betydligt mindre destruktivt än när en del grupper som säger sig bekämpa klassklyftor bestämmer sig för att visa det med att bränna bilar och plundra butiker, men jag har full förståelse för att de som bor i området blir förbannade.
För övrigt så kan man få ihop pengar på fler sätt än genom aktieklipp. En hel del av "de rika" har jobbat ihop sina pengar och då pratar vi betydligt mer än 40 timmar i veckan...


Nåväl, jag undrar vad som skulle hända om någon fick för sig att arrangera en resa till en invandrartät stadsdel för att "odla sitt rashat", eller en titt på lite synagogor för att "odla sitt judehat"...?
Det är nog en smula tveksamt om tidningar och tv-nyheterna skulle tycka att det var "en kul grej".

Nu så tycker jag inte att man ska åka runt och hata folk över huvud taget, men det känns ändå jävligt märkligt att vissa grupper i samhället ska skyddas till varje pris medan man kan håna och trakassera andra nästan hur mycket som helst.

"Vi gillar olika" hette det va?

Lönehelg nu igen...

... så givetvis måste man sponsra bryggarbranschen lite. Det blev lite öl och några pubsvängar med lite allt möjligt löst folk man råkar känna.

 

 

 

 

 

 

Sir Spamalot...

Det är av olika skäl en bra idé att ha flera olika mailadresser, jag har två som jag använder för kontakt med vänner och seriösa företag och en gammal som används till allt annat. Den har jag varit lite slarvig med tidigare och det resulterar att jag får en hel del intressanta mail på den:

"Att få ett legitimt lån har alltid varit en stor problem för kunder som har ekonomiska behovet. Den frågan om krediter och garantier är något som kund är alltid intresserad när de söker en lån från en legitim långivare. Men xxxxx gjorde en skillnad i utlåningen bransch."
"...Frågan om kredit bör inte sluta dig från att få det lån du behöver."

Perfekt, då kan jag använda det lånet för att betala för ryska postorder-kärringar, kukförstoringar, universitetsdiplom, pakistanska klockor och annat livsnödvändigt som jag får erbjudanden om.
Man skulle kanske passa på att hjälpa den där snubben i Nigeria som mailade nyss på en gång...


Jag funderar på hur korkade folk egentligen är?
Anledningen till att man översvämmas av skräpmail måste ju vara att många faktiskt går på dem, annars så skulle ju upphovsmännen tröttna ganska snart.
Jag betraktar inte mig själv som överdrivet intelligent men om man går på och besvarar ett "Nigeria-brev" så har man väl för fan omyndigförklarat sig själv?

Har jag precis funnit Vänsterpartiets väljarbas nu?



Nåväl, de där ryska damerna verkar något suspekta. Speciellt som jag aldrig har kikat runt på "BorisCheapVodka&Wives." eller vad de nu kan tänkas heta de där sidorna. En donna mailade nyss och presenterade sig:

"Mitt namn ar Svetlana. Jag valutbildade flicka. Jag har inga daliga vanor."
Inga dåliga vanor... förutom att sälja sig själv på nätet då förstås...

Man kan ju fundera på vad det är som webmaster/hallicken som driver den sidan döljer egentligen. Det känns som att följande rader i beskrivningen saknas:

"Jag är 130 cm lång och dricker tre liter Jeltzin till frukost. Jag ser ut som Shane McGowan i truten och har vart medlem i Partiet sedan 1930."

Det känns som en svärmorsdröm...

Offline, beredskap och så vidare...

I går var jag ledig och tänkte tillbringa min förmiddag med kaffedrickande och slösurfning men till mitt stora förtret så försvann min uppkoppling när jag hade druckit andra koppen.
En sådan händelse är ju i dagens samhälle helt katastrofalt, rena medeltiden. Bara att ta med sig konservburkarna ner i skyddsrummet och invänta digerdöden.

Lite överdrivna tankar måhända, men i dagens samhälle när fanimig allt man ska uträtta måste göras på internet så är det ganska dåligt att en trasig kabel kan koppla bort 6.000 abonnenter i tre städer. Lite redundans om jag får be...
Tänker man efter lite så inser man hur sårbart det moderna samhället är och att det är relativt lätt att sabotera elförsörjning och kommunikationer.

Men ingen vill väl lilla Sverige något ont?
Terroristhandlingar och aggressioner från andra länder inträffar ju inte här. Inte ens när någon misslyckas med att ta livet av en massa folk i julruschen och bara avlivar sig själv så talas det speciellt högt om terrorism i media.
Undrar förresten hur det går med de där 72 oskulderna när man hamnar i paradiset med bortsprängd kuk...?


Världen är i mångt och mycket en ond plats och ett litet land bör visa upp en styrka och motståndskraft för att få andra att fundera på om det verkligen är värt att bråka. Lite som att vara storväxt för att slippa få stryk på skolgården.

Förvisso så är vår omvärld mindre hotfull nu än under det "kalla kriget", men att i det närmaste helt skrota ut allt vad försvar och beredskap heter är ändå en ganska dum idé.
Ty den dagen "det otänkbara" sker så blir det inte speciellt kul att bo i lilla Sverige, hur mycket vi än vänder kappan efter vinden...


Några som tydligen tog det där med beredskap på allvar var dessa barn och ungdomar i "Pionjärerna" - det sovjetiska kommunistpartiets scoutrörelse - i trakterna av St. Petersburg år 1937.
Den här bilden är lite lätt "disturbing", men samtidigt så jävla läcker att jag vill ha den på väggen.

Apropå beredskap och sånt så fann jag denna lilla film om civilförsvar och skyddsrum från 1959.
Jag finner den sevärd dels för att det är ett intressant tidsdokument, dels för att delar är filmat i skyddsrummet Mariaberget i Västerås där jag sprang runt en del i tioårs-åldern och dels för att jag nu för tiden gärna snokar runt i dylika miljöer.

Att strutsa

Den här tiden från mitten av Januari fram till ungefär påsk är den absolut segaste perioden på året. Det känns som att hela tillvaron går i slow-motion och man orkar inte ta sig för någonting mer än det allra nödvändigaste.


När jag hade cyklat hem från jobbet igår så noterade jag att min telefon hade rymt ur fickan, jag hade dumt nog stoppat den i en ytterficka på byxorna. Det var bara att vända om och ungefär halvvägs så fann jag den. För en gångs skull var jag glad över att det snöade, annars hade jag kanske inte fått syn på den.
Som alla känner till så är det inte förlusten av själva telefonen som svider - en enkel telefon får man nästan gratis - utan det jobbiga är om sim-kortet med alla nummer man har försvinner. För det är väl ärligt talat inte så många som har vart smarta nog att ta en backup på allt man har i telefonen?

Nåväl, jag hittade som sagt min telefon och eftersom det inte är en "smartphone" utan en lite lagom robust och småkorkad telefon så överlevde den fallet utan problem.


Under lite slösurfande på Youtube så noterade jag att förra årets idiottrend "planking" - där man lägger sig platt på mage på diverse mysko platser - tydligen är helt ute.

Istället är den nya grejen att "go ostrich", alltså att stoppa in huvudet i olika utrymmen det ryms i.
Direkt översatt till svenska så borde det bli "att strutsa".

Stavningskontrollen i webläsaren reagerar förresten på ordet strutsa. Dags att uppgradera då kanske så att man hänger med i svängarna och inte är såååå 2011...

Filmåvåffelåölkväll

I lördags kväll blev det en liten filmkväll med några bekanta. Till detta så inmundigades det våfflor och några öl. Nej, det är sylt och inte ketchup på våfflan om nån undrar...

Vissa blev tydligen väldigt alerta av de kulinariska läckerheterna, medan andra mest såg konstiga ut.

 

Apropå konstigt så åts det dagen efter (ja, det blev som sagt lite öl) ris-lasagne. En maträtt i "man tager vad man haver" - serien.

Den här veckan jobbar jag eftermiddagsskiftet vilket innebär att jag ligger i min varma säng och njuter av tillvaron till åtminstone 9 på morgonen. Dessvärre så ska alla lås i området jag bor i bytas ut under veckan och med min vanliga tur med hantverkare och tider så kommer det förmodligen att stå någon och riva i min dörr klockan 7 i morgon bitti.
Aldrig någon respekt för oss morgontrötta människor...


Jag måste förresten passa på och tacka för kommentarerna till föregående inlägg. Ni var ju riktigt trevliga. :)

En torsdag & en fråga

I går hade jag bokat tvättstugan men när jag kom ner så hade någon annan precis börjat tvätta. När jag noterade det och gick ut ur tvättstugan med min enorma korg så råkade jag av en ren händelse komma åt huvudströmbrytaren.
En olycka händer så lätt...

Jag hade funderingar på att starta om maskinerna på 95 grader åt mina kära grannar, men det hade kanske vart lite elakt.
Istället så bokade jag den lite senare tiden och gladdes över att åtminstone ha irriterat tidstjuven en smula.

Idag har jag tillbringat min kväll med att fixa min cykel. Jag har väntat på att höra en explosion från källaren, men än är det lugnt. Jag förundras dock över hur mycket skit och olja det kan finnas på en cykel...


Under mitt obligatoriska slösurfande så fann jag denna lilla blogg som ondgör sig över ord, rubriker och syftningsfel i olika tidningar. Ganska underhållande. http://veckovis.blogspot.com/


Apropå bloggar så har jag en liten fråga som jag helt ogenerat har snott av en annan person som har en blogg. (jag hatar uttrycket "bloggare"):

Varför läser ni den här bloggen?

Jag vet att många är återkommande besökare och skulle uppskatta svar, vare sig ni tycker att jag skriver intressant emellanåt eller kanske att jag är en komplett idiot...

Så var det måndag igen...

Jag är ofta väldigt trött på måndagsmorgnar men i dag var det värre än vanligt. Jag höll på att somna vid ett flertal tillfällen varav ett när jag satt på toaletten. Detta hade förmodligen chockat städerskan...

Efter kopiösa mängder kaffe och en tre timmars tupplur på soffan när jag kom hem så börjar jag så smått känna mig som en människa igen.


Under natten mellan lördag och söndag stod min cykel parkerad i ett av stadens "lågstatusområden" och givetvis så fick den inte vara ifred. Båda däcken var punkterade (ja, jag har pumpat och konstaterat att de inte bara var luftade) så det blir till att åka och köpa ett par nya slangar någon dag i veckan.
Att laga en cykel för att några efterblivna pisshinkar inte kan hålla knivarna i styr är inte vad jag direkt har lust med just nu, men vad gör man?

Jag kanske kom lindrigt undan ändå eftersom jag ju befann mig i ett av de där ghe... "utsatta områdena" där folk har problem med både beteendet och att tala begriplig svenska och bilar har en förmåga att spontant självantända...

Visst är det "berikande" att andas in ångorna av brinnande bensin och veta att det - fast du går till jobbet varje dag och betalar skatt som omfördelas till bidrag - är ditt fel att "buspojkarna" känner ett sådant "utanförskap" att de måste förstöra saker så fort de får chansen.


Apropå ämnet så är det just nu populärt att ha ihjäl varandra i vissa problemområden i gangsterstaden Malmö och i förra veckan arrangerades en stor manifestation "mot våldet" i staden.
Att opponera sig mot våldet är förvisso ett bra ställningstagande, men det blir lätt patetiskt när man läser att initiativtagarna bland annat är socialdemokratiska politiker från Malmö.
Med andra ord så protesterar man mot konsekvenserna av sin egen politik - att låta folk härja bäst fan de vill och bränna upp halva stadsdelar mer eller mindre ostraffat.

Jag har faktiskt svårt att tycka synd om folk som bränner bilar, plundrar butiker och skjuter varandra - oavsett hur "utsatt" deras område råkar vara.

I ett område i den staden (minns inte vilken just nu, men gissar att den börjar med "R") så brände man ner fritidsgården under ett upplopp för ett år sedan. Nu så ska kommunen skjuta till pengar för att bygga en ny eftersom "ungdomarna måste ha något att göra".
Jag tycker inte att de direkt verkar lida brist på sysselsättning...

Men det där resonemanget är ganska bisarrt - beter man sig tillräckligt illa så blir man belönad.

Själv äger jag en 14 år gammal bil som jag faktiskt har hittat små rostfläckar på och med samma logik så är det bara att tända eld på den så får jag en ny av staten. En rent fantastisk deal tycker jag.

Men då får jag kanske lov att flytta först...