onsdag 22 februari 2012

Veckans förälder & den yppiga Fru Gårman

Jag arbetar på en industri där vi ofta hanterar tunga saker med truck och travers. Då vill man att folk håller sig på behörigt avstånd eftersom en olycka på en sådan arbetsplats oftast får allvarliga konsekvenser. Att se hur någon ser ut efter att ha hamnat under några ton metall är en syn jag gärna besparar mig själv.

Av ovannämnda orsak så får inte personer under 18 år vistas i lokalerna, även om man ibland har sett att någon chef har släpat med sig sin unge ibland. De har dock oftast hållit sig ur vägen.
Men strax före lunch idag fick jag ställa mig på bromsen på trucken (turligt nog är lasten vänd bakåt på den varianten) eftersom det kom en grabb på 10-11 bast farande runt hörnet åkandes på en palldragare (handtruck).

Någonstans i närheten fanns det med andra ord en förälder som inte riktigt har greppat konceptet "ansvarstagande". Jag är ganska säker på vem som är den skyldige och om jag får tid över i morgon så ska jag leta rätt på honom och förklara vad jag tycker om saken.
Jag kommer förmodligen att använda uttryck som "få hem din unge i en juice-tetra", men det beror på att jag skulle vara den  - näst efter föräldrarna - som skulle må sämst om jag inte hade hunnit bromsa...



I dessa spar-tider så får man ofta höra att det saknas pengar till ganska mycket. Skola, äldrevård och så vidare. Man måste prioritera ibland och då gäller det att välja med omsorg.
I Uppsala kommun har man valt att använda skattebetalarnas pengar till något så viktigt och akut som att könskvotera skyltningen vid övergångsställena; varannan skylt ska vara en "fru Gårman". Men då de nya skyltarna var alltför “yppiga” ska de nu tas bort och ersättas.

På den första varianten hade den kvinnliga siluetten tydligen för stora bröst och för kort kjol för att Transportstyrelsen skulle godkänna dem så man fick ta fram en ny.

Det här är tramsande på riktigt hög nivå och ett fantastiskt slöseri med skattemedel.

För det första så undrar jag vad det är för en idiot som har kommit fram till att man ska könskvotera trafikskyltar.

För det andra så är Herr Gårman pedagogiskt eftersom det kan uttalas "här går man". Det är avsiktligt och alla vi som var med på 70- och 80-talet kan intyga att det var en bra idé eftersom den ordleken fastnade i huvudet på barnen.

För det tredje så befäster man väl egentligen "könsstereotyperna" genom att med dessa skyltar indirekt påstå att alla kvinnor ständigt går med kjol?
De flesta kvinnor jag känner går i jeans 90% av tiden.

För det fjärde så kan man ju fråga sig om inte en "medelbystad" kvinna är diskriminerande mot damer med både större och mindre behag?
Paret Gårman verkar även vara av medellängd och ganska smala, så det är väl elakt mot personer som är lite rundare, eller väldigt korta. Eller långa.
Sen så har ju ingen av dem varken dreadlocks eller tuppkam eller....

Man skulle kunna hålla på i evigheter men min poäng är: varför ska man ändra på skyltningen över huvud taget?
Blir man kränkt av att det bara är manliga figurer på skylten så ska man nog fundera på om man inte kan ägna sin feministiska ådra åt företeelser i samhället som är en liten smula värre. Som att arbeta mot våldtäkter, hedersmord etc.


"Fru" förresten, det antyder ju att hon är gift. Således finns inga ogifta kvinnor på skyltarna, vilket ju måste vara diskriminerande och ett uttryck för det patriarkala förtryck som genomsyrar hela samhället...


Ett sätt att få slut på alla sådana här diskussioner vore kanske att införa helt könsneutrala skyltar, med en sån där "hen" som genuspedagoger och andra stollar propagerar för att vi ska kalla varandra nu för tiden.

Något i den här stilen kanske, en figur helt dold under ett skynke/sopsäck/burka så att man inte kan ana den minsta kroppsform:





Sverige är i sanning dårarnas paradis på jorden.

tisdag 21 februari 2012

Dagens rasister; en 7-åring och några behåar

Jag har flera gånger tänkt att sluta upp med att gnälla på politisk korrekthet - som enligt Aftonbladet & co. ju bara är en "myt" - men det går knappt en dag innan man hör talas om nya lågvattenmärken i ämnet.

Jag läser ofta utländska tidningar på nätet för att få en mer balanserad bild av Sverige och omvärlden än våra inhemska media lyckas förmedla. Norska, svenskspråkiga finska och brittiska tidningar har fortfarande kvar en hyfsad nivå av journalistik som de svenska tappat för många år sedan.


Veckans värsta historia utspelas i England, där den politiska korrektheten i vissa avseenden är värre än den svenska. Än så länge i alla fall...

http://www.dailymail.co.uk/news/article-2103175/Boy-7-branded-racist-asking-schoolmate-Are-brown-come-Africa.html

Artikeln handlar om 7-årige Elliott som frågade en mörkhyad kamrat på lekplatsen i skolan om han var brun eftersom han kom från Afrika.
Skolans respons på denna fråga var att ringa upp pojkens mor och förklara att sonen varit inblandad i en "rasistincident".
Jag skrev att han var sju år gammal va?

Mamman blev kallad till ett möte med lärare och biträdande rektor. De ville att hon skulle skriva under ett formulär där hennes sons “rasistiska yttrande” medges, vilket sedan skulle skickas vidare till den lokala utbildningsmyndigheten för vidare utredning.
Hon (som tycks vara den enda vuxna med förståndet i behåll i historien) vägrade dock att skriva under och hävdade att sonen knappast sagt det där av elakhet utan av nyfikenhet. Hon tänker dessutom sätta sin son i en annan skola.

Nivån på galenskap i den här historien är rent fantastisk.

De flesta som någon gång har träffat på ett barn vet att de är nyfikna, rättframma och bra på att ställa genanta frågor. Om de undrar om den korpulenta farbrorn i snabbköpet är så tjock eftersom han har ätit mycket så kommer de med stor sannolikhet att säga det. Det gör de inte av elakhet utan av nyfikenhet i kombination av att ännu inte ha lärt sig att man måste hålla vissa funderingar för sig själv.

Barn är oftast rakt på sak och väldigt logiska. Att anta att en tjock människa har ätit för mycket och att en person från Afrika är mörk är båda ganska logiska antaganden som dessutom oftast stämmer.

Lite skrämmande att skolpersonalen som ju arbetar med barn dagligen inte förstår hur saken ligger till utan måste ta till rasiststämpeln på en unge i första klass.

Min gissning är att ungen löper större risk att utveckla främlingsfientliga tendenser efter denna incident än innan eftersom han nu har sett med egna ögon vilka som skyddas och vilka man fritt kan anklaga för vad som helst. Hade den mörka ungen frågat den ljusa om han var blek eftersom han kom från England hade det ju knappast blivit någonting av saken.
Som vanligt när "godhetsapostlarna" nosar upp "rasism" någonstans så ställer de till med mer problem och lämnar efter sig en motsättning som inte fanns där från början.

För övrigt borde man få sparken från skolan om man behandlar barn på det där viset.

I artikeln framgår vidare att det 2010 avslöjades att lärare stämplar tusentals barn som rasister eller homofober efter kiv på lekplatser. Drygt 20 000 elever i 11-årsåldern och nedåt registreras för så kallade hatbrott efter att exempelvis använt ordet “gaylord”.

Brittisk media - i det här fallet Daily Mail - tycker förstås att det här är ett idiotiskt påfund, men vad hade hänt om det hade vart i Sverige?

Antingen hade det vart helt dödstyst om saken eller så hade Aftonbladet slagit på den stora "vi gillar olika" - trumman och kört en artikelserie om "rasismen i lågstadiet" där man givetvis kommer fram till att allt är SD:s fel och avslutningsvis hade AFA bränt familjernas bilar.



Nu hoppar vi tillbaka till kära gamla Svedala där vi efter att bland annat ha haft diskriminerande glassar och godispåsar även har bysthållare med denna intressanta egenskap.
Den rasistiska underklädestrenden kallas ”nude” – naken. Men den “nakna” hudtonen på behåar och trosor är ljust beige och ljusrosa. Nu har mörkhyade kvinnor tröttnat på att aldrig hitta underkläder för dem. Aftonbladet (vilka annars?) slog på stora trumman och ringde upp VD:n för underklädeskedjan Twilfit och "ställde henne mot väggen".
– “Enligt vår teori passar en beige BH alla hudtyper oavsett om du har en vit eller svart topp. Om man vill att underkläder ska vara osynliga under en vit tunn tröja fyller våra beige underkläder den funktionen”, blev svaret på tidningens oerhört idiotiska frågor.


Man kan lite stilla fundera på hur långt sånt där egentligen kan gå. En sak som slog mig som slaskbladet tydligen har missat är ju den mänskliga avföringen.
Den är ju mestadels brun och att man då associerar skit med färgen brun måste ju vara årtiondets största rasistskandal. Lösningen blir att tillsätta blekmedel i samtliga livsmedel så att vi verkligen kan veta hur usla vi är även när vi sitter på toaletten.


Avslutningsvis tänkte jag visa en bild, en annons från Konsum anno 1954. I dag skulle man inte kunna publicera den utan ett ramaskri, men visst har hon väl en vit BH på sig?

Tiderna förändras...


söndag 19 februari 2012

Ett litet kalas

I går var jag på en 30-årsfest med vad som kändes som ett påtänt dagcenter.
Men vi hade roligt. :)


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


fredag 17 februari 2012

Det kom ett brev...

Ledig fredag idag och på förmiddagen har jag druckit kaffe, dammsugit lite och gått till Konsum.
Jag inser nu till min förskräckelse att det är en klar pensionärsvarning på sådant...


För ett par dagar sedan fick jag ett brev från Statistiska Centralbyrån. De vill "kontrollera kvaliteten på folkbokföringen sen lägenhetsnummer infördes" och undrar vad jag bor i för typ av bostad och hur många som bor här.
Eftersom jag hyser ett visst agg mot svensk byråkrati så funderar jag på vad jag ska svara.

Några funderingar jag har är:

  • "I ett crackhouse med 12 japanska sexslavar"
  • "I en husvagn med 16 kusiner, skabb och fotsvamp"
  • "I himmelriket ty jag är Jesu Kristi"
  • "I en grotta med mina 40 rövarkompisar"
  • "I tält med 8 fuar och 2 kameler, men snart i paradiset med 72 oskulder. *kabooom*"

Eller så drar jag på mig foliehatten och springer nedför gatan ylandes: "De är efter mig!!!".


Det börjar bli dags för lunch och nu för tiden tjatas det mycket om olika konstiga dieter vars gemensamma nämnare tycks vara att man blir fruktansvärt dålig i magen av dem.
Annat var det tydligen på 50-talet, då visste man hur mat skulle lagas:



onsdag 15 februari 2012

En Volvospis och lite buspojkar nu igen...

Tidigare i veckan har man nästan anat en försmak av våren i luften då temperaturerna har varit behagliga och solen faktiskt har smält undan lite av snön.
Givetvis så får man inte vara glad speciellt länge över det då det under kvällen har kommit närmare en decimeter nysnö som var rent fantastiskt att cykla hem igenom.

Alla vet hur jobbigt det är med kalla bilar den här årstiden och man brukar åtgärda det med kupévärmare och långkalsonger.
Den här herren från Schweiz har dock tagit det hela ett steg längre och installerat en vedspis i sin gamla Volvo. Det lär bli varmt och gott, men det känns ändå en smula opraktiskt:




Fast man skulle kanske göra en variant med träbänkar i stället för säten och försöka sälja i Finland. :)

..........


När jag var 12 år så var den grövsta brottslighet man ägnade sig åt att palla äpplen men tiderna förändras tydligen.
I går skulle polisen omhänderta en 13-åring i Rinkeby enligt LVU. Då dök hans lillebror och ett antal personer till upp och började bråka. Den 12-årige lillebrodern knivskar en av poliserna och den andre i patrullen överöstes med sparkar och slag av resten av pöbeln.

I Sverige år 2012, rent jävla fantastiskt...

Nu kan man ju tycka att poliserna borde ha kunnat freda sig med hjälp av batonger och tjänstevapen, men problemet med sånt är som alltid i Sverige den politiska korrektheten.
De flesta poliser i yttre tjänst är relativt vettiga personer som strävar efter att upprätthålla lagen, men från deras chefer och vidare upp genom hela rättssystemet råder helt klart uppfattningen att det alltid är mer synd om gärningsmannen än offret.

Med andra ord är det väldigt svårt att freda sig mot en sådan där pöbel utan att riskera att få löpa gatlopp i media för "övervåld".
Ja, jag vet att det finns "rötägg" som utnyttjar sin ställning, men i det här fallet torde batong och pepparspray eller ett varningsskott vara befogat.

Jag säger inte att man ska sätta en kula i pannan på en 12-åring, men om det hade varit frågan om exempelvis amerikansk eller fransk polis så hade nog resultatet av "intermezzot" blivit lite annorlunda.


Man kan ju fråga sig vad som händer sedan?
Bestraffning är det ju inte tal om i det här landet så jag gissar att ungjäveln får en godispåse och en klapp på huvudet av någon sinnesslö batikhäxa på socialkontoret och snart ränner omkring igen och ställer till lite nya "pojkstreck".

Polisen tillsätter antagligen en utredning som kommer fram till att man måste vara än mer "diplomatisk" och ha mer "dialog" i bemötandet av ungdomarna i "utsatta områden".
Som det är nu så kränker man ju de små liven så fruktansvärt genom att åka dit och försöka utföra sitt jobb...

Only in Sweden.



Helt apropå ingenting så snubblade jag just över:
"Sune och rödstrumporna - Sveriges första antifeministiska serie" 

"Manschauvinism" muttrar säkert en del, men jag anser att det är satir - och bitvis riktigt roligt.

söndag 12 februari 2012

Söndagsafton.

"I hate mondays" säger ju katten Gustaf, men frågan är om inte söndagskvällar är värre eftersom det enda man har att se fram mot är just måndagen...

Nåväl, helgen har bjudit på både positivt och negativt. På plussidan så blev det några öl med ett par bekanta:




Det negativa är att jag idag har åkt stadsbuss i sällskap med ett lättare bakrus. Det jobbiga med bussar är att folk tydligen inte kan respektera baksmällor utan måste vara så förbannat högljudda. Speciellt när de gapar in i sina mobiler.

Rishögen som lokaltrafiken hade skrapat fram för dagen fick dessutom motorstopp två gånger på vägen ner på stan. "Fan, ska man behöva knuffa" muttrade både jag och några medpassagerare men det slapp vi som tur var.


Sen så har min dator havererat, den går några minuter och sedan dyker den berömda "blue screen of death" upp. Det är oftast ett tecken på ett hårdvarufel, exempelvis att hårddisken håller på att ge upp så gissningsvis får man väl öppna plånboken igen...

Jag har dock inte tid eller lust att ta tag i problemet just nu så det får vänta ett tag. Jag har dessutom back-up på alla bilder och dokument samt en gammal dator som duger att surfa med så det är ingen panik.

Jag tycker väl mest att saker man köper ska fungera längre än 1½ år, är jag grinig nu igen?

torsdag 9 februari 2012

Torsdag nu igen...

...och jag har som vanligt inget vettigt att skriva, men som så många gånger förr så ignorerar jag detta faktum.


I lördags så blev jag mer eller mindre tvingad (det bjöds på mat o kaffe där) att titta på den första deltävlingen i Melodifestivalen.
Jag anser som bekant att tillställningen är obsolet och enbart fjantig, men det är ändå lite lustigt att kika på startfältet.

Sean Sprattlande Orblind Fallfrukt och Thorsten Rosslande Avdankad Horsepundare - det är verkligen gräddan av Sveriges artistelit som samlas.
Att vi får så mycket fint för licenspengarna...


Statsministern mumlade i en tidningsartikel i veckan om att vi i framtiden kanske skulle sikta in oss på att jobba fram till 75 års ålder vilket givetvis har orsakat ett ramaskri.
Nu skulle det vara intressant att veta exakt vad han menat, ty jag tror inte (som många andra) att han menar att vi ska höja den generella pensionsåldern med 10 år i ett snäpp.
Men man kan ju lite torrt konstatera att det är väldigt få som har tunga arbeten inom vården och industrin som skulle klara av att jobba fram till 75. För att orka med det så måste man ha ett arbete som inte innebär något arbete, som exempelvis politiker...

För att citera en gammal kollega: "Jaja, man får väl jobba här vid stansen till man ramlar ihop så är det bara att de backar upp bilen från Fonus till lastkajen sen."

Den som lever får väl se vad som händer, om man kan och har tid att leva på pengarna man gnidit ihop i sitt pensionssparande eller om de bara blir till en extra fin krans på kistan.



För att totalt byta ämne så är ju jag lite smått förtjust i lokalhistoriska bilder så jag tänkte bjuda på ett par ur kollektionen.

Den första visar Torggatan (nuvarande Sigmatorget) i Västerås runt 1956. Man känner igen sig lätt, ty även om man inte längre får köra bil där så är byggnaderna sig lika.




Nästa bild är tagen ett tiotal år senare, i mitten av 60-talet från rakt motsatt håll.
I bakgrunden syns det gamla Domus-varuhuset som revs och ersattes av ett nytt (nuvarande "Igor") 1967.
I lokalen som numera inhyser stans fylle-kebabhak nummer ett så var det tydligen en skoaffär då.




Stora gatan, gissningsvis i skarven mellan 70 och 80-tal. Jag minns när bussarna såg ut så där, skorrade och luktade fan.




På dessa bilder ser vi två JA 37 "Viggen", en taxar på och en lyfter från motorvägen E18 strax öster om Västerås under en större övning 1993.
På den tiden ansåg våra politiker att Sverige var värt att försvara...

 


Vägen är idag ombyggd till "2+1-väg", men man känner igen sig på bilderna om man åkt där några gånger.

lördag 4 februari 2012

I TV-soffan

Ibland undrar jag vad det är för fel på folk.

Jag låg i soffan nyss och slöglodde på tv där jag fastnade i "Maniska samlare", ett program om folk som samlar på sig så mycket skit att de knappt kommer in i sina hus. Men i stället för att städa och hiva ut skräpet så släpar man dit ett tv-team som man grinar lite framför.

Är inte det där egentligen själva essensen av vår samtid?
Ingen har något som helst ansvar för sina egna handlingar, det är alltid någon annans fel och det är alltid någon annan som ska fixa problemen.

Som om jag skulle skita i att duscha på ett halvår och sen sitta i en tv-soffa och böla för att jag luktade illa...

Nu kan man ju argumentera om att en del av "samlarna" förmodligen har stora psykiska problem. Det är nog sant, men då behöver de väl hjälp av psykologer. Att exponera för hela världen att ens hem ser ut som ett bombat skithus hjälper väl knappast?


Jag zappade vidare till "Speeders" som handlar om poliser som jagar fortkörare. Förvisso så kan en biljakt vara sevärd, men jag tycker ändå att själva programidén är ganska tråkig. Att varje vecka se samma snut som skriver en böteslapp är väl lite smått boring i längden?

Funderar på om man kan göra en svensk "spin-off" på det där. "En dag i en fartkameras liv":
10:34, blå Ford, 121 km/h, *klick*.... 10:37, gul Opel, 119 km/h, *klick*. Och så vidare...

10:39, grön Volvo... Helvete, det där var ju jag!!!


Man kan hur som helst konstatera att programmakarna börjar få slut på idéer, samt att publiken blir dummare för varje år.
När den snabbaste genvägen till krogarna på Stureplan är att visa fittan i Kanal 5 så är någonting jävligt skevt...

Jag hade tidigare en idé om "EMO 2012", där den som lyckas skära sig mest i armarna utan att blöda ihjäl vinner en årsförbrukning av gasbinda och svart kajal. Kanske TV6 nappar på den...


Nu ska jag återvända till soffan och glo på nåt sånt där "Extreme"-program där solbrända amerikaner balanserar på lina och äter kackerlackor. Bakis-tv is the shit.

torsdag 2 februari 2012

Snörvel & gangsters

Den här veckan har jag varit lite risig, men eftersom jag inte är fullt så manlig som killen med nyllet i soppskålen så har jag ändå åkt till jobbet även om jag helst ville sova vidare.
Eller så är jag bara korkad...

Igår åt jag en matlåda till hälften bestående av vitlök och min kollega gnällde lite över lukten: "Jag har varit på en basar i Dar-es-Salaam och kärringarna som rörde i grytorna där skulle ha blivit mäkta imponerade över det där".

Själv så tyckte jag att det var gott och att han skulle känna sig hedrad som fick umgås med mig även när jag var förkyld.

I förmiddags tvättade jag lite och konstaterade att tvättstugan var varm och skön och perfekt för en liten tupplur. Jag låg och snarkade där nere en halvtimma innan maskinerna blev klara. Skönt som fan, men jag inser att om någon granne hade kommit in där då så hade jag fått en lodis-stämpel som nog hade tagit en stund att tvätta bort.


Det är förresten ett ganska fint vinterväder ute nu, 10 minus och strålande sol. Media har tjatat om "rysskyla" och "snökanoner", men jag tycker att det verkar vara en alldeles normal svensk vinter. Kanske till och med lite snöfattig.
Så länge det inte blir som förra vintern är jag nöjd.


Lite fascinerande det där med att media alltid ska överdriva vädret medan man "underdriver" en hel del annat.
Aftonbladet påstod exempelvis att det är en myt att Malmö skulle vara Sveriges farligaste stad eftersom det faktiskt anmäls fler brott per person i Stockholm.
Och jovisst, tar man hänsyn till alla typer av brott inklusive bokföringsbrott, fortkörningar, snatterier och förtal så stämmer det men en fuskande revisor skjuter sällan sina konkurrenter i huvudet på gatan...


Malmös "starke man" Ilmar Reepalu (S) har nu börjat gnälla över att den sittande regeringen inte gör något åt problemet genom att exempelvis skärpa straffen för olaga vapeninnehav.
Jag håller med om att det måste till ordentliga straffskärpningar för sånt och diverse annat fuffens som försiggår i stadens "utsatta områden", men felet är faktiskt ditt och dina gelikars herr Reepalu.

Den rödgröna sörja som styrt Malmö har sett mellan fingrarna på svartklubbar, hälericentraler, svartaxistopp, smuggelmarknader och allsköns organiserad brottslighet i årtionden. Man har bara stoppat huvudet i sanden och låtsas som att problemet inte finns, vilket bara förvärrat saken.

Men nu när krutdurken hotar att explodera på allvar så skyller man på andra som ska komma och stänga dammluckorna man själv öppnat på vid gavel för en massa år sedan. Fruktansvärt patetiskt.


Lösningen på problemen är inte att ösa pengar över områdena i diverse "integrationsprojekt" utan samhället måste markera vad som inte accepteras. Man måste sätta hårt mot hårt som man gjorde i England förra året.

Nu gapar säkert en del "rasist" etc. men detta är givetvis helt felaktigt. Jag skiter fullständigt i var folk råkar vara födda någonstans, det handlar om hur man beter sig i ett civiliserat samhälle.
Ynglen i Seved etc. lever efter en sorts "gangsterideal" och ser upp till de lite äldre knarklangarna, hälarna och svartklubbsägarna.

Det är precis det som samhället måste motverka, med de medel som krävs.

Låter man folk härja fritt utan att straffas så kommer det bara att bli värre och så småningom så kommer även folk som inte är inblandade i diverse skumraskaffärer att få sätta livet till när "buspojkarna" skjuter ner varandra mitt på gatan.

Vad gör vi då, fortsätter att bråka om vem som borde gjort vad?
Hur många måste dö innan samhället sätter ner foten?

Sverige är fantastiskt...

måndag 30 januari 2012

En busslast dubbelmoral

Man upphör aldrig att förvånas över hur tragiska en del människor är.
Jag såg ett nyhetsinslag igår om ett "överklassafari" där en hög vänstertomtar åkte buss genom det ganska exklusiva bostadsområdet Solsidan i Stockholmsförorten Saltsjöbaden.

En guide pekade på diverse välbärgade människor och bluddrade om riskkapitalister och skattesmitare.
Parollen för arrangemanget var "Odla ditt klasshat", och just det där med att hata funderar jag lite på.

Man kan ju tycka vad man vill om klassklyftor och att en del människor kan göra stora pengar på aktiespekulationer, men att hata dem för det måste ju vara ett utslag av den klassiska svenska avundsjukan.
Sen så pratar ju den politiska vänstern ofta om "allas lika värde" och att man inte ska skuldbelägga hela grupper.

Det låter ju fint, men eftersom det uppenbarligen finns undantag ("rika", sverigedemokrater etc. Ja, egentligen alla som inte delar deras egen åskådning) så känns det bara patetiskt att spotta ur sig sådana floskler och sedan åka runt och peka på folk man inte gillar.

Sen så tycks de flesta medier betrakta det där som "en kul grej". Slasktratten Aftonbladet kallade de boende i området som blev upprörda över tilltaget för "pöbel".
Förvisso så är ju sånt där betydligt mindre destruktivt än när en del grupper som säger sig bekämpa klassklyftor bestämmer sig för att visa det med att bränna bilar och plundra butiker, men jag har full förståelse för att de som bor i området blir förbannade.
För övrigt så kan man få ihop pengar på fler sätt än genom aktieklipp. En hel del av "de rika" har jobbat ihop sina pengar och då pratar vi betydligt mer än 40 timmar i veckan...


Nåväl, jag undrar vad som skulle hända om någon fick för sig att arrangera en resa till en invandrartät stadsdel för att "odla sitt rashat", eller en titt på lite synagogor för att "odla sitt judehat"...?
Det är nog en smula tveksamt om tidningar och tv-nyheterna skulle tycka att det var "en kul grej".

Nu så tycker jag inte att man ska åka runt och hata folk över huvud taget, men det känns ändå jävligt märkligt att vissa grupper i samhället ska skyddas till varje pris medan man kan håna och trakassera andra nästan hur mycket som helst.

"Vi gillar olika" hette det va?