Leende kolsvarta nyllen...

Nu för tiden går det knappt en dag utan att man får läsa i tidningen om hur trångsynta och fördomsfulla vi infödda nordbor är. Det är ett mantra som ständigt hamras in i våra huvuden.

Listan över allt som är fult är ganska lång och innefattar de flesta av våra klassiska traditioner samt glassar, godispåsar, bakverk, serieböcker osv. osv.

Nu kan vi även lägga pärlplattor till listan, åtminstone om man av pärlorna gör svarta leende ansikten.

Det är butikskedjan Åhléns som dragit tillbaka 650.000 exemplar av sin julkatalog då ovanstående bild smugit sig in. Några lättkränkta och högljudda personer har klagat och nu trycks hela upplagan om.
I mitt stilla sinne undrar jag hur vettigt det är sett rent ekonomiskt och miljömässigt...

Sen så kan man ju tycka att den som vill vara en godhetsapostel och göra världen till en bättre plats exempelvis kunde skänka en tusenlapp till nödlidande på Filippinerna i stället för att oja sig över vilken färg på ansiktet en jävla pärlplattefigur har...

Sverige är verkligen dårarnas paradis på jorden och jag sitter och klurar på vad som är nästa föremål, figur eller företeelse som ska gå till slakt.

En stark kandidat borde vara själva jultomten.
Vid en första anblick så verkar han ju vara en politiskt korrekt motsägelse då han är en god vit man, men när man tar med i beräkningen att han företrädesvis ger gåvor till kristna barn i västvärlden så framgår det vilken fördomsfull och diskriminerande skitstövel han måste vara.

Sen så använder han sig av ett antal renar vilket kanske är kränkande mot samer och hans veritabla armé av dvärgar som arbetar under slavliknande förhållanden kan ju vara någonting för de småväxtas riksförbund (om ett sådant existerar) att kika närmare på.
Tomtefars färdmedel tycks fungera utan utsläpp (undantaget den mängd gaser som åtta renar fiser ur sig), men hur är det ställt med inleveranser och annat som hör till när man har en stor fabrik i ett så känsligt ekologiskt område som Arktis?
Många frågor blir det...


Nåväl, jag vet inte om jag ska skratta, gråta eller bara skynda mig att köpa pepparkakor medan jag kan...

Another day in paradise...

De senaste arbetsveckorna har varit kantade av problem med en peak under torsdagen då det verkligen kändes som om mitt huvud skulle explodera. Fredagen blev lugnare men på grund av allt strul så blev fick vi lov att jobba även idag.
Här är en sammanfattning av dagen.

06:00 Stämplar in.

06:30 Får det stora nöjet att ringa att väcka en av programmerarna och lite försynt fråga vad i helvete de har ställt till med. (Man mår bättre när man får avreagera sig lite.)

07:00 Problemen avhjälpta efter en lätt irriterad telefonkonferens. Det var mest jag som var irriterad...

10:30 Trucken havererar lastad med 2400 kg industrirobot.

11:20 Problemet löst med hjälp av travers, spett och en rejäl portion ilska.

14:20 Stämplar ut.

14:45 Hemma och överväger att spola i mig en stor grogg.

Arbeit macht...

To boldly go where no package has gone before...

Jag blev som sagt ett år äldre igår och i morse fick jag ett paket på posten. Jag har nätshoppat lite och väntar på paket så jag blev inte förvånad över att få en avi.
Desto mer förvånad blev jag över paketets storlek och innehåll:

Jag gillar förvisso att läsa, men Star Trek hamnar ganska långt ner på listan över litteratur som tilltalar mig.

Det där kan i och för sig vara payback för någonting som jag har gjort tidigare - man kan ha roligt mha. Posten ibland - men just nu sitter jag och kliar mig i huvudet rejält.
Vilket inte är så bra med tanke på hur lite hår jag har kvar...

Boken är för övrigt sliten vilket tyder på att någon har läst den flera gånger. Det övergår verkligen mitt förstånd... :)

Kaboom...

Vissa veckor är man mer hålögd än andra...

Den här veckan har inneburit en massa krångel på jobbet. Allt strulade, kort sagt.
Jag blev varse om problemen förra lördagen då jag blev väckt 09.30 av att det var ett herran liv på både mobil-och hemtelefonen. Det var mina kollegor och min chef som ringde och jag var för tillfället höggradigt bakfull.

När jag hade piggnat till så trampade jag iväg till jobbet och fick omfattningen klar för mig. Min insats den dagen fixade ingenting, men vi kunde snabbt utesluta några felkällor. Alltid något...
Så under veckans inledning har det varit ganska drygt, jag har vid flera tillfällen velat ställa mig och banka pannan i tegelväggen tills antingen den eller skallen hade gett med sig och varje arbetspass har känts dubbelt så långt.

Men det kanske är som så att jag anstränger mig för mycket för att få sakerna att fungera, vilket egentligen inte är just mitt jobb. Resultatet blir bara att jag blir osedvanligt trött och grinig på fritiden.

Under fredagen hade det mesta löst sig, även om vissa bekymmer kvarstår. Ett av dem är ett krånglande datorsystem där lustigkurrarna till programmerare har ordnat så att en bild på en atombombsexplosion fyller skärmen när någonting i processen går riktigt fel.
Så inom loppet av en timma hade jag blivit "nukad" fyra gånger och kände att det nästan började hetta lite i ansiktet...

Även denna lördag bjöd på arbete. Lönen kommer nog att bli trevlig, men det kommer att ta en stund att bli pigg igen tror jag. Just nu hetsdricker jag kaffe för att försöka orka med någon form av socialt liv.


Apropå ingenting så fyller jag år till veckan. Sånt där har tappat sin tjusning med åren och nu för tiden så konstaterar jag bara att det är ett år närmare pensionen eller kistan, vilket av dem som nu kommer först...
Men ändå, yaaaay for me...

Det blev en helg igen...

... och jag kände mig lite tråkig och fyrkantig så för att åtgärda detta så blev det lite dricka och en krogsväng. Som om jag inte vore rund nog som det är redan....

 

 

 

Hej måndag...

Den varma och färgglada hösten är över nu och vintern är i antågande med stormsteg. I förra veckan fick vi en försmak av eländet då den första snön föll. Den låg förvisso bara kvar i några timmar, men det är hög tid för både täckjacka och vinterdäck nu.
Det var nog bra att jag tog mig ut och fotograferade lite förra helgen då det var fint.
Nu knackar kung Bore på dörren och han är en lika stor skitstövel som vanligt.


Det är för övrigt måndag idag, någonting som jag blev varse i förmiddags.
Jag hade tvättstugan och noterade till min stora (not) glädje att en av maskinerna hade vägrat tömma och stannat mitt i programmet. Allt var dyngsurt och fullt med tvättmedelsrester.
Det fanns inte tid att köra det igen i den andra maskinen då jag började få brådis iväg till jobbet. Det var bara att hänga upp kläderna över badkaret, felanmäla och boka en ny tid.

Min jobbarkompis frågade varför jag inte köper en egen maskin och jag svarade att det dels skulle bli väldigt trångt i mitt badrum då samt att en del av poängen med att hyra sin lägenhet är att man inte själv behöver stå för vitvaror o dyl.
Men jag har kanske missuppfattat saken...


I övrigt händer det inte mycket här, förutom att jag funderar på om jag inte är lite för gammal för att ha en blogg. Eller så saknar jag bara vettiga saker att fylla den med för tillfället.
De senaste veckorna har jag vart snuvig och även dragits med en knäskada av okänt ursprung. Detta i kombination med vad jag måste klassa som en mild höstdepression har lett till att jag har varit trött, oengagerad och omotiverad att ta mig för någonting annat än att ligga i soffan och glo på tv ett tag.
Men det löser sig säkert, det blir ju ljust igen om ett halvår eller så...

Ett annat alternativ är att jag helt enkelt bara är gammal, bitter och desillusionerad. Vem vet, den som lever får väl se.

Lite mer höstfärger

Under veckan har jag smugit runt och knäppt några bilder och lekt lite med. Det gäller att passa på under den korta perioden då det är färgglatt ute. Här är några exempel:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lördag

Igår hamnade jag på en liten fest. Det var trevligt även om det där med Shots-Geni var en mindre genial idé...

 

 

En söndagspromenad

I eftermiddags spatserade jag runt lite och beundrade höstens färger. Jag ställde bilen på jobbet - hoppade ut gladare än normalt - och gick en sväng i omgivningarna. Tyvärr så började det blåsa lite för mycket för den typ av experimenterande som jag hade tänkt, men några bra bilder blev det i alla fall.

 

 

 

 

 

Hösten...

... är fylld av varma färger som livar upp även den tristaste betongen. Det räcker med att gå en sväng runt kvarteret hemma för att få ta del av det vackra.

 

Att allt det fina snart ligger i en brun hög på marken och att det ligger 4-5 månader av kyla och mörker framför oss är det lätt att glömma ibland. :)