Tripping the Rift

Star Trek är en fånig tv-serie från 60-talet med ett gäng snusförnuftiga töntar i spandexoveraller som åker runt i universum och ställer allt tillrätta. Efter originalserien gjordes det en bunt filmer och så småningom dök det upp fler serier med nya generationer rymdtattare. Den enda skillnaden är att effekterna är något mindre usla och att dräkterna är lite tightare. Historierna är ungefär lika sopiga.
Anledningen till att det öht. gjordes nya serier är antagligen att originalcasten börjar bli till åren och lite "lost in space" i sina egna huvuden. Vem fan orkar se en dement William Shatner stapplandes fram över månens yta med laserpistolen i ena näven och stomipåsen i den andra?
Han virrar runt i bara kalsoner men varken Viagra eller Scotty (ja, "beam me up" kan inte vara nåt annat än slang för "ta mig i dajmen") kan längre ge honom någon resning. Inte heller publiken blir längre upphetsad och övergår då till den intellektuellt likställda serien Teletubbies.

Dessutom så är det en omöjlighet att en hög jänkare åker genom universum och mäklar fred. Det där med fredlighet är inte jänkarnas starka sida och alla som ägt en amerikansk bil vet att man inte kommer speciellt långt...

Hur som helst så är Star Trek tacksam att parodiera. En av de roligaste är "Tripping the Rift" en animerad serie som enligt Wikipedia: "Innehåller humor som riktar sig till en vuxen publik".
Futuramas elaka kusin skulle man kunna säga. Jag gillar den i varje fall stenhårt.

Wikipedia
Officiell sida


I övrigt kan jag bara önska ett Gott Nytt År.

Schlagerfeber...

"Den värsta skandalen är schlagerfinalen där menlösa fån visas upp vartenda år" skrev Magnus Uggla i en låttext för en massa år sen och jag kan inte annat än instämma.

Det råder tydligen "schlagerfeber" i Sverige. Tja, någon form av sjukdom är det i alla fall eftersom jag blir spyfärdig av spektaklet.

Nu blir väl folk upprörda men jag står inte ut med att se paljettprydda homosexuella män och plastikopererade kvinnor bräka fram låtar som gör att man vill skjuta sin radio.

Den där tillställningen är inget annat än konstgjord andning för en genre som borde ha självdött för länge sedan, åtminstone i början av 80-talet. Syftet med "festivalen" var ju förutom äran även att få ut ny musik till folk genom en annan kanal än den vanliga radion.
De som har åldern inne och minns tv- och radioutbudet på 60-talet vet att det bara fanns en kanal av varje medie och att musikprogram inte var direkt högprioriterade.
Det var väl bara DDR som kunde matcha Sverige i stelt tv-utbud på den tiden.

I början av 80-talet såg det lite annorlunda ut eftersom MTV och diverse nya radiokanaler hade dykt upp så då trodde man ju att schlagerspöket skulle få somna in.
Men ack så fel man hade, då kommer den hjärndöda clownen Bert Karlsson inklampande med sitt menageri av värdelösa låtar och ännu sämre artister.

Några av schlagerspökets avkommor genom åren är ju bröderna Herrey, tre herrar i pressveck som lallade runt på scenen och sjöng om sina gyllene skor, ett jävligt manligt betéende.
Vi har Roger Pontare, ett stolpskott som påminner om en same på LSD.
Sen har vi Charlotte Perelli, en kvinna som är känd för... eh, ingenting faktiskt förutom att en komodovaran är söt i jämförelse.

Jag skulle kunna hålla på hela natten om det här och det orkar jag inte. Jag går istället direkt på det värsta exemplaret av dem alla, farsoten som drabbat Sverige i flera omgångar sen 1983.
Jag talar givetvis om Carola, denna ikon av dubbelmoral, religiöst vansinne och kassa låtar. Denna Bert Karlssons största mjölkkossa har fördärvat musiksmaken hos hundratusentals svenskar sedan den där ödesdigra dagen hon vann med "främling"
Det hade varit en välgärning om hon hade tagit sin norrman med Jesuskomplex och hockeyfrilla och flyttat till Svalbard för många år sen. Där hade de kunnat sitta i sin igloo och talat i tungor med varandra så hade jag sluppit se och höra skiten.

Nåväl, tillbaka till modern tid.
Det värsta med schlagerspektaklet är att det förr om åren bara var två lördagar om året som fördärvades - den svenska uttagningen och sjävla europeiska finalen - men nu håller det på i ett kvartal.
Det är semifinaler, dueller, andra chansen och allt vad det nu heter.
Allt för att kunna krama ur mer pengar ur detta sinnessjuka koncept.
Tidningarna har bilagor och siter dedikerade till detta och överallt ska man ha den där jävla "schlagerstämningen".

För två år sen gick en av deltävlingarna här i Västerås och jag gjorde misstaget att gå på krogen den kvällen. Jag har aldrig sett så många paljettprydda idioter på samma ställe någonsin och det tog knappt två minuter innan någon dåre slängde en fjäderboa över mig. Fy fan.

Jag vet inte hur spektaklet finansieras men kan tippa på att en del kommer ifrån tv-licensen. I så fall är det en spark i ansiktet på alla de som inte tycker att schlaaaaagern är årets höjdpunkt.
För två år sen hade Aftonbladet en omröstning där man kunde välja vilket man tyckte var störst, Schlager-EM eller Fotbolls-VM. Doooh.

Jag är inte extremt sportintresserad, men i jämförelse med schlagern så smäller distriktsmästerskapet i pingis från Örkelljunga jävligt högt.

Min förhoppning är att detta fenomen ska dö ut men eftersom 90% av alla människor är fullständiga idioter och siffran stiger så hoppas jag nog förgäves. Att protestera mot fördumningen är som att ställa sig framför tåget, man kan inte vinna.

Det finns dock några ljuspunkter i helvetet. När de finska "monsterrockarna" Lordi vann tillställningen för några år sedan samtidigt som det svenska bidraget (minns inte vem) kom trea från slutet så skrattade jag gott.
Tänk att det ska krävas en flock fulla finnar i fula masker för att styra upp en sån där tillställning.

Tyvärr så lär något sånt där inte hända igen på ett tag. Det brukar vara en hög halvnakna östeuropeiska damer som står som segrare.
De brukar vara trevliga att titta på, men när de öppnar truten så blir det otäckt.

Jag får nog fortsätta att bojkotta det där, det har ju gått bra hittills.

Tv time

Klockan är kvart i två och jag är alldeles för pigg för min egen hälsas skull och sitter och zappar mellan kanalerna.
Utbudet vid den här tiden är (nästan i alla fall) sämre än vad SVT visar en fredagskväll.
Det som finns är ett koppel polisserier som knappt går att skilja åt. Det är "häftiga" killar som kör som idioter i New York och skjuter knarklangare till höger o vänster. Den gamla rapfjollan Ice-T (skitmanlig dryck) var med på ett hörn i någon av dem.

Eller så kan jag kika på McGyver, en tönt i hockeyfrilla som kan tillverka en atombomb av en kondom och ett gem, typ. Asbra kille att ha med sig om man ska på hajk...

Eller så kan jag kolla på Numbers, en serie om ett gäng vuxna nördar som löser brott genom matematiska formler. En bisarr kombination av CSI och Vi i femman...

Eller så kan jag helt enkelt gå och lägga mig...

Zap...

Jag har legat i soffan och zappat runt mellan kanalerna i en timma nu och började fundera på om batteriet i fjärrkontrollen var dåligt eller om det var nåt fel på min tv eftersom jag tyckte mig se samma sak hela tiden. Men så var inte alls fallet.
Det verkar som att det här med tv-serier går i perioder.
På 80-talet var det deckarserier i exotiska miljöer (Magnum, Miami Vice) och på 90-talet var det "familjekomedier" med krystad humor (all skit som visas på Kanal 5 en vardagseftermiddag).

Nu är det tydligen "Obducentdeckare" (CSI och dess 15 kloner) som gäller.
Vid tidpunkten för mitt zappande visades det sådana serier på fyra olika kanaler.

Visst tycker jag att CSI är en bra serie som var nyskapande när den kom, men nu börjar jag tröttna lite. Det börjar bli tjatigt att fyra gånger om dagen få se när någon hittar ett halvruttet sprutluder i en gödselbrunn och ett gäng plastiga stereotyper med skitnödig uppsyn som ska ta reda på vem som stampat ner henne där. Givetvis så är det alltid något märkligt med fallet, exempelvis att offret hade arslet fullt med skalbaggar som bara återfinns bakom örat på den blåpungade träskgrodan i Bolivias djungel.
Det visar sig i slutändan att ett exemplar av sagda groda har importerats av korvkioskägaren i Nedre Vittujärvi och det är givetvis han som strypt ludret eftersom hon inte ville suga av honom för lite extra räksallad.

That´s entertainment...

All inclusive...

Vad fan är det för fel på folk?
Jag kollade nyss på "Sexturister i Venezuela" på femman. Det handlade om feta medelålders män som besökte ett hotell där det även ingick damsällskap i rumshyran.
Förutom att det är både äckligt och djupt tragiskt så ser det jävligt perverst ut när en valross på 170 kg vältrar sig i sängen med en liten indianska som ser ut att väga som en påse jordnötter ungefär. Man får väl hoppas för hennes skull att de inte valde "Missionären"...

I slutet av programmet framträdde även hotellets ägare, en man med råttansikte som tyckte att "jag är så långt från hallick man kan komma".
Åfan, då har jag helt missat innebörden i det ordet. Det enda som egentligen utmärker honom är att han bedriver sin verksamhet i ett land där man kan sticka åt sedlighetspolisen några dollar för att de ska hålla sig borta.
På medeltiden var det straffbart medelst bränning på bål att "bedriva hor". Det är något man bör återinföra, med den lilla förändringen att man tänder på hallickens veke...

På TV

Jag bänkade mig i soffan tidigare och slog på SVT. De visade nåt spektakel som hette "Dansbandskampen". En hög lallande fjollor i vansinniga kläder som tävlade om vilka som var bäst på att vara dansband.
Skulle det vara en merit då att segra i en sån tävling?

Jag skulle kanske tävla med min granne om vem som kan producera mest avföring på en månad, vinnaren får en bal Serla och en Wunderbaum.

Eller varför inte utlysa ett Emo-olympics? Den som skär sig mest får en årsförbrukning av näsdukar och kajal.

Nästan lika underhållande som reklamkanalernas dokusåpor där man låser in en flock idioter nånstans och häller i dem sprit.
Inget inleder karriären bättre än att att ha flashat fittan i Kanal 5...

Det är en form av lyteskomik att kolla på sånt.
Men eftersom man inte tvingas betala för skiten så kan man zappa förbi om man vill.
Då hamnar man som bekant hos SVT som är en monopoldinosaurie av stora mått.

Den dyngan de sprider i etern tvingas man betala över 2.000 kronor om året för.
De motiverar det med att de är "oberoende av kommersiella och politiska intressen".
Detta är mer bullshit än du finner i hela Texas. Något som är statskontrollerat är inte på långa vägar oberoende, det är snarare tvärtom.
Nyheter och dokumentärer är extremt vinklade och passerar alltid genom det politiskt korrekta filtret innan de skedmatas till allmänheten. Den gamla sovjetiska tidningen Pravda (som lustigt nog betyder Sanning) hade blivit riktigt avundsjuk.

Man funderar på vad programmakarna och tablåsättarna på SVT tänker med. På bästa sändningstid kl 21 en fredag kan de sända en dokumentär om lobotomins offer.
Samtidigt sänder reklamkanalerna ett par lättsmälta actionfilmer.
Vad väljer man om man kommer hem från efter en arbetsvecka och vill slöglo på nåt i soffan...?

Det är inte så konstigt att svensken super så mycket på helgen, vad skulle han annars göra?

Visserligen så kan vissa amerikanska såpoperor som TV3 sänder få mig att fundera på om de inte bara är utfyllnad mellan reklamavbrotten, men inte ens de skulle komma på tanken att sända Halal-tv, Helgmålsbön, Cafe Norrköping eller schlagerfestivalen.

Tvångsfinansiering är underbart...