söndag 1 september 2013

Kaka söker maka?


Jag gillar som bekant att sitta på puben och ta en öl. Alltså inte "dansställen" eftersom att min smidighet på dansgolvet är jämförbar med en stridsvagn i en porslinsaffär. Dessutom så kan man inte prata med folk där eftersom det är ett sånt liv.

Det lustiga med pubar är att man ofta hamnar i samspråk med knepiga existenser om allt möjligt.
I fredags så hamnade jag i en konversation med en finländare. Vi diskuterade bland annat skäggväxt och finska vinterkriget. Det är lite intressant att man blir så pass intellektuell efter några öl...


I lördags hamnade jag på en annan pub och stod på terrassen och snackade med en kompis när det helt plötsligt dyker in ett okänt ansikte mitt i synfältet. Snubben började babbla på en slags hemmagjord norska då han tydligen har fått för sig att vi var norrmän. Vi förklarade att så inte var fallet och han fortsatte bluddra men på svenska.
Han drar bland annat ur sig "Fan grabbar, ni ser inte ut att vara en dag över 35".
Vi är båda 37 så man får väl kanske ta det som en komplimang...

Sedan började han babbla om flygande tefat och månlandningar. Plus någonting diffust om sin morsas katt.
Det var ungefär där som jag och min kompis beslutade att vi definitivt måste dricka mer och smet iväg till baren.


Den absolut knepigaste människan jag har träffat på dök upp utanför en krog för några år sen. En långhårig lirare med urtvättad jeansjacka och stirrande blick. Ett vandrande påtänt 1982 typ.

Han går fram till mig och viker sedan av och går två varv runt mig medsols, sen ställer han sig framför mig och stirrar. Jag tänkte: "Fan, blir det boxning nu?"
Då öppnar han sin oborstade mun och säger: "Kändes det ok för dig att jag gick runt dig? Annars kan jag gå tillbaka".
Innan jag hinner komma på ett vettigt svar så går han två varv till runt mig - motsols denna gång - och försvinner sedan nedför gatan.
Jag står bara och glor efter honom och tänker: "WTF?", medan min kompis som har bevittnat hela incidenten viker sig dubbel av skratt.


Ibland så funderar jag på varför dessa udda existenser alltid ska få för sig att börja gaffla med mig, men jag är inte helt hundra på att jag vill ha svar på den frågan... :)

Inga kommentarer: