Den här veckan har det inte hänt ett skit förutom att jag har varit förbannad på snön. Hur mycket kan det komma egentligen?
Just nu är det två plusgrader ute, alltså 25 grader varmare än i måndags morse. Fascinerande.
Både vårflod och mygginvasion lär slå rekord i år.
De olympiska vinterspelen avslutas officiellt senare idag, men för mig som enbart är intresserad av hockeyn så tog det slut i går morse klockan åtta på morgonen.
Tre kronor har sjunkit i värde till en och femtio ungefär och det retar mig enormt att finländarna kom längre.
Sverige har plockat en hög medaljer och det är väl alltid trevligt även om jag inte bryr mig speciellt mycket om sporter som skidskytte och curling.
Just nu avgörs finalen i curling. Det är alltså några damer som tävlar i vilka som är bäst på att borsta en isplan.
När tävlingen är slut så kan de söka jobb på Banverket, de verkar ha behov av folk som kan borsta is...
Men man kan ju alltid trösta sig med att de finns både dåliga och usla idrottsutövare. Jag hittade nyss det här klippet på en dam som borde träna en smula till.
http://www.liveleak.com/view?i=875_1266897233
Jag hittade även dessa riktigt snygga fotografier från OS.
http://www.boston.com/bigpicture/2010/02/vancouver_2010_part_1_of_2.html
När man ser sådana bilder så inser man att det kanske är läge att sälja kameran och ägna sig åt knyppling istället.
lördag 27 februari 2010
söndag 21 februari 2010
Party, party
Igår var det lördag och sånt måste firas med en liten fest.
Jag har idag fått påstötningar från flera personer som har sagt: "Lägg inte ut några fula bilder på mig". Problemet är bara det att det inte blir speciellt många "snygga" bilder från fester i det här sällskapet...
Nåväl, här är en starkt censurerad sammanfattning av gårdagen. Hoppas att alla är nöjda och glada.
Jag har idag fått påstötningar från flera personer som har sagt: "Lägg inte ut några fula bilder på mig". Problemet är bara det att det inte blir speciellt många "snygga" bilder från fester i det här sällskapet...
Nåväl, här är en starkt censurerad sammanfattning av gårdagen. Hoppas att alla är nöjda och glada.
lördag 20 februari 2010
En historielektion
Om jag minns rätt så hade jag en fyra i historia i grundskolan (betygsskalan var 1-5 på den tiden) och har alltid tyckt att det ämnet är ganska intressant.
Genom historien får man en förståelse för varför saker och ting är som de är idag.
Sen att våra politiker av idag totalsågar allt som har med svensk historia att göra (Sahlin: "ni invandrare har en kultur som håller er samman, vi svenskar har bara töntiga saker som midsommar" och Reinfeldt: "det ursvenska är bara barbari") är enbart patetiskt.
Den som idag försöker framhäva något positivt ur den svenska historien blir stämplad som rasist trots att vi faktiskt har en hel del att vara stolta över. Både tekniska- och humanistiska landvinningar.
Jag funderar ofta över vad som har hänt i Sverige de senaste åren, för det är definitivt inte samma land som jag växte upp i.
Man kan förvisso ifrågasätta skolans korvstoppning där det var viktigt att kunna rabbla alla svenska kungar från Magnus Ladulås till Calle Ordblind, men det är väl bättre det än att inte kunna något alls om vår historia.
Men den takt som anslagen till skolorna idag går mot noll så får man anta att ungdomen av år 2050 kommer att betrakta Super Mario och Dogge som 1900-talets största personligheter.
Nåväl, i rent undervisningssyfte kommer här en lustig liten film som snabbt repeterar en hel del av vad man bör känna till om det förgångna.
Genom historien får man en förståelse för varför saker och ting är som de är idag.
Sen att våra politiker av idag totalsågar allt som har med svensk historia att göra (Sahlin: "ni invandrare har en kultur som håller er samman, vi svenskar har bara töntiga saker som midsommar" och Reinfeldt: "det ursvenska är bara barbari") är enbart patetiskt.
Den som idag försöker framhäva något positivt ur den svenska historien blir stämplad som rasist trots att vi faktiskt har en hel del att vara stolta över. Både tekniska- och humanistiska landvinningar.
Jag funderar ofta över vad som har hänt i Sverige de senaste åren, för det är definitivt inte samma land som jag växte upp i.
Man kan förvisso ifrågasätta skolans korvstoppning där det var viktigt att kunna rabbla alla svenska kungar från Magnus Ladulås till Calle Ordblind, men det är väl bättre det än att inte kunna något alls om vår historia.
Men den takt som anslagen till skolorna idag går mot noll så får man anta att ungdomen av år 2050 kommer att betrakta Super Mario och Dogge som 1900-talets största personligheter.
Nåväl, i rent undervisningssyfte kommer här en lustig liten film som snabbt repeterar en hel del av vad man bör känna till om det förgångna.
onsdag 17 februari 2010
Snowroller
Det har väl knappast undgått någon att det just nu hålls vinter-OS.
Svenska idrottare har hittills knipit åt sig två guldpengar och det är bara att gratulera dem till deras prestationer.
Själv är jag måttligt intresserad av skidskytte, rodel, skeleton och en hel del andra grenar som avverkas där. Samt curling, det är fan inte en sport.
Jag väntar på att hockeyturneringen ska dra igång. Då blir det eremit-liv framför tv:n.
En av guldmedaljerna vanns av en dam som var snabbast på 10 km skidor - vilket givetvis är en bragd - men jag blir ändå lite fundersam över Aftonbladet som på förstasidan skriver att de har plitat ihop "15 sidor om bragdloppet".
15 sidor?
Det måste ta längre tid att läsa det än att faktiskt åka en mil på skidor.
Sportjournalister är ett fantastiskt släkte.
Inför varje större turnering i exempelvis fotboll eller hockey så skriver de spaltkilometer om hur jävla bra lag vi har och att vi kan glida på en räkmacka fram och plocka guldet utan att ta av oss pyjamasen.
Sen när det går åt helvete - vilket händer emellanåt när exempelvis hockeykillarna blir utslagna av några lortiga kaukasiska bönder - så skriver de om varför det gick som det gick och hur vi (tränarna) skulle ha agerat istället.
Alltså precis tvärtemot vad de skrev en vecka tidigare.
Dessa förvirrade kovändningar är fullt jämförbara med politikers, och i båda fallen betraktas det som fullständigt normalt.
Noterbart är även att det heter "vi" om det går bra och "de" om det går dåligt. Fascinerande.
Sen så tjatas det lite väl mycket om enstaka personer i ett lag. Visst, "Foppa" är en av tidernas bästa hockeyspelare och Zlatan är bra på att sparka fotbollen i mål men det är väldigt tjatigt att höra deras namn om och om och om igen i olika artiklar och framför allt i matchkommenteringen.
När kommentatorn säger "Foppa" fler gånger under en match än prästen säger "Gud" under en predikan så börjar man tröttna lite.
Men det är väl som vanligt, jag begriper mig väl helt enkelt inte på saker och ting... :)
Svenska idrottare har hittills knipit åt sig två guldpengar och det är bara att gratulera dem till deras prestationer.
Själv är jag måttligt intresserad av skidskytte, rodel, skeleton och en hel del andra grenar som avverkas där. Samt curling, det är fan inte en sport.
Jag väntar på att hockeyturneringen ska dra igång. Då blir det eremit-liv framför tv:n.
En av guldmedaljerna vanns av en dam som var snabbast på 10 km skidor - vilket givetvis är en bragd - men jag blir ändå lite fundersam över Aftonbladet som på förstasidan skriver att de har plitat ihop "15 sidor om bragdloppet".
15 sidor?
Det måste ta längre tid att läsa det än att faktiskt åka en mil på skidor.
Sportjournalister är ett fantastiskt släkte.
Inför varje större turnering i exempelvis fotboll eller hockey så skriver de spaltkilometer om hur jävla bra lag vi har och att vi kan glida på en räkmacka fram och plocka guldet utan att ta av oss pyjamasen.
Sen när det går åt helvete - vilket händer emellanåt när exempelvis hockeykillarna blir utslagna av några lortiga kaukasiska bönder - så skriver de om varför det gick som det gick och hur vi (tränarna) skulle ha agerat istället.
Alltså precis tvärtemot vad de skrev en vecka tidigare.
Dessa förvirrade kovändningar är fullt jämförbara med politikers, och i båda fallen betraktas det som fullständigt normalt.
Noterbart är även att det heter "vi" om det går bra och "de" om det går dåligt. Fascinerande.
Sen så tjatas det lite väl mycket om enstaka personer i ett lag. Visst, "Foppa" är en av tidernas bästa hockeyspelare och Zlatan är bra på att sparka fotbollen i mål men det är väldigt tjatigt att höra deras namn om och om och om igen i olika artiklar och framför allt i matchkommenteringen.
När kommentatorn säger "Foppa" fler gånger under en match än prästen säger "Gud" under en predikan så börjar man tröttna lite.
Men det är väl som vanligt, jag begriper mig väl helt enkelt inte på saker och ting... :)
söndag 14 februari 2010
Lördag
I går drack jag lite öl och vin tillsammans med några galanta(?) damer. Sen gick vi på krogen.
Jag tror dock att det måste ha varit något fel på vinet jag drack eftersom jag har mått som en påse hundskit idag.
Jag tror dock att det måste ha varit något fel på vinet jag drack eftersom jag har mått som en påse hundskit idag.
torsdag 11 februari 2010
Com inte Hem hit II
Klockan 20.45 i afton satt jag i godan ro och slösurfade när det ringer på dörren.
"Vem fan ringer på dörren nu?", tänkte jag och öppnade.
Där utanför står det kort, ful tant från ComHem som ville sälja in deras internet till mig.
ComHem är Sveriges mest utskällda leverantör av internet. Det fungerar riktigt dåligt och kundtjänsten tar 10 dagar på sig att svara på ett mail.
Det upplyste jag henne om och sade att jag var nöjd med den leverantör jag har idag, via Stadsnätet.
Jag fick till svar att "Naee, de senaste 1½ åren har det fungerat bra och många i det här området har bytt från Stadsnätet till oss".
Helt uppenbart så står sumptrollet och ljuger mig rätt upp i ansiktet.
Jag svarade att jag nog kan ringa runt till tio personer som har en smått avvikande uppfattning om deras service, dessutom så får jag tag på "min" kundtjänst snabbt om jag har klagomål eller funderingar.
Detta lyssnade hon inte på utan började babbla priser så då drog jag igen dörren mitt i en mening.
Talk to the door, biiiach...
ComHem är ett av Sveriges sämsta företag alla kategorier. Det är skit från topp till botten enligt de flesta och de har "vunnit" tävlingen Sämst Kundservice två år i rad.
Varför skulle jag vilja byta bort något som fungerar mot något från de där pajasarna?
Sen det där med dörrknackning. Är det så att de vet med sig att alla som har lite koll vet vad de går för så de försöker ragga upp nån dum jävel i ett hyreshusområde som de hoppas inte har någon aning om deras rykte utan sväljer hela betet?
De lägger sig alltså på samma nivå som dammsugarförsäljare och Jehovas. Snacka om att bekänna färg direkt...
Den påtagligaste skillnaden är väl att Jesus-tokarna skickar ut en attraktiv kvinna för att försöka smöra till sig medlemsskap, medan ComHem sätter spaden i jorden och sätter en jacka på allt vad som kan tänkas komma upp.
Är det olagligt att elektrifiera sin ytterdörr?
"Vem fan ringer på dörren nu?", tänkte jag och öppnade.
Där utanför står det kort, ful tant från ComHem som ville sälja in deras internet till mig.
ComHem är Sveriges mest utskällda leverantör av internet. Det fungerar riktigt dåligt och kundtjänsten tar 10 dagar på sig att svara på ett mail.
Det upplyste jag henne om och sade att jag var nöjd med den leverantör jag har idag, via Stadsnätet.
Jag fick till svar att "Naee, de senaste 1½ åren har det fungerat bra och många i det här området har bytt från Stadsnätet till oss".
Helt uppenbart så står sumptrollet och ljuger mig rätt upp i ansiktet.
Jag svarade att jag nog kan ringa runt till tio personer som har en smått avvikande uppfattning om deras service, dessutom så får jag tag på "min" kundtjänst snabbt om jag har klagomål eller funderingar.
Detta lyssnade hon inte på utan började babbla priser så då drog jag igen dörren mitt i en mening.
Talk to the door, biiiach...
ComHem är ett av Sveriges sämsta företag alla kategorier. Det är skit från topp till botten enligt de flesta och de har "vunnit" tävlingen Sämst Kundservice två år i rad.
Varför skulle jag vilja byta bort något som fungerar mot något från de där pajasarna?
Sen det där med dörrknackning. Är det så att de vet med sig att alla som har lite koll vet vad de går för så de försöker ragga upp nån dum jävel i ett hyreshusområde som de hoppas inte har någon aning om deras rykte utan sväljer hela betet?
De lägger sig alltså på samma nivå som dammsugarförsäljare och Jehovas. Snacka om att bekänna färg direkt...
Den påtagligaste skillnaden är väl att Jesus-tokarna skickar ut en attraktiv kvinna för att försöka smöra till sig medlemsskap, medan ComHem sätter spaden i jorden och sätter en jacka på allt vad som kan tänkas komma upp.
Är det olagligt att elektrifiera sin ytterdörr?
måndag 8 februari 2010
Easy money
Det krävs i snitt tio sekunder på Aftonbladets hemsida för att blodtrycket ska nå farliga nivåer.
Idag läste jag om mannen som pga. sin religion (han var muslim) vägrade ta en kvinnlig företagsrepresentant i hand. Han var inskriven på arbetsförmedlingen och hade blivit anvisad ett arbetsmarknadspolitisk program i vilket det ingår praktik hos företag. När mannen skulle träffa VD:n för företaget han eventuellt skulle praktisera på så upptäckte han till sin stora fasa att det var en kvinna.
Han vägrade att hälsa på henne med en handskakning och fick till följd av detta ingen praktik. Arbetsförmedlingen ansåg att han fick skylla sig själv och stängde av honom från programmet.
Diskrimineringsombudsmannen sprang då till tingsrätten som dömde till mannens fördel och han får ett skadestånd på 60.000 kronor för "kränkning".
Man kan säga mycket om den här historien.
Det är lustigt att man kan få ersättning för diskriminering när man själv genom sitt beteende diskriminerar 50% av landets befolkning. En person med dessa värderingar hör knappast hemma i ett modernt jämställt västerländskt samhälle. I dag så finner man kvinnor överallt - även inom verkstadsindustrin - och inte enbart hemma kedjade till spisen vilket tycks vara den där mannens ideal.
60.000 är mycket pengar. Ersättningen till ett offer för våldtäkt eller grov misshandel brukar landa på 70.000, så tingsrätten visar här att dessa tre brott är ganska likställda.
Men man ska kanske berömma mannen och DO för deras fantastiska affärsidé: Kom hit och vägra följa samhällets normer så får du en massa pengar.
Tyvärr så tillhör jag den kategori människor som aldrig kan bli diskriminerad eftersom jag är en vit, svenskfödd, heterosexuell man. Jag är heller varken ungdom eller pensionär så jag får nog vackert fortsätta att arbeta för brödfödan.
Men idén är bra. Jag har en del kvinnor på jobbet så jag får väl ta och reta upp dem lite så att någon ber mig fara åt helvete så kanske jag också kan få lite bonuspengar av DO.
Once again - Sverige är fantastiskt.
Idag läste jag om mannen som pga. sin religion (han var muslim) vägrade ta en kvinnlig företagsrepresentant i hand. Han var inskriven på arbetsförmedlingen och hade blivit anvisad ett arbetsmarknadspolitisk program i vilket det ingår praktik hos företag. När mannen skulle träffa VD:n för företaget han eventuellt skulle praktisera på så upptäckte han till sin stora fasa att det var en kvinna.
Han vägrade att hälsa på henne med en handskakning och fick till följd av detta ingen praktik. Arbetsförmedlingen ansåg att han fick skylla sig själv och stängde av honom från programmet.
Diskrimineringsombudsmannen sprang då till tingsrätten som dömde till mannens fördel och han får ett skadestånd på 60.000 kronor för "kränkning".
Man kan säga mycket om den här historien.
Det är lustigt att man kan få ersättning för diskriminering när man själv genom sitt beteende diskriminerar 50% av landets befolkning. En person med dessa värderingar hör knappast hemma i ett modernt jämställt västerländskt samhälle. I dag så finner man kvinnor överallt - även inom verkstadsindustrin - och inte enbart hemma kedjade till spisen vilket tycks vara den där mannens ideal.
60.000 är mycket pengar. Ersättningen till ett offer för våldtäkt eller grov misshandel brukar landa på 70.000, så tingsrätten visar här att dessa tre brott är ganska likställda.
Men man ska kanske berömma mannen och DO för deras fantastiska affärsidé: Kom hit och vägra följa samhällets normer så får du en massa pengar.
Tyvärr så tillhör jag den kategori människor som aldrig kan bli diskriminerad eftersom jag är en vit, svenskfödd, heterosexuell man. Jag är heller varken ungdom eller pensionär så jag får nog vackert fortsätta att arbeta för brödfödan.
Men idén är bra. Jag har en del kvinnor på jobbet så jag får väl ta och reta upp dem lite så att någon ber mig fara åt helvete så kanske jag också kan få lite bonuspengar av DO.
Once again - Sverige är fantastiskt.
söndag 7 februari 2010
Lördagsgroggen.
I dag är jag rysligt bakis. Igår träffade jag ett par kamrater på en pub och vi tog oss några öl. När puben stängde hade vi hunnit spola i oss en ansenlig mängd pilsner samt förolämpa en landstingspolitiker från Vänsterpartiet som gjorde misstaget att sätta sig vid vårt bord.
Vi begav oss då hem till en av oss som råkade ha halva Ålandsbåtens spritförråd hemma. Samt en massa light-cola av någon skum anledning...
Sen groggades det och det får jag lida för idag.
Kameran i min telefon suger apatask.
Vi begav oss då hem till en av oss som råkade ha halva Ålandsbåtens spritförråd hemma. Samt en massa light-cola av någon skum anledning...
Sen groggades det och det får jag lida för idag.
Kameran i min telefon suger apatask.
lördag 6 februari 2010
Retard Marketing AB
Var du ett oönskat barn?
Misslyckades din mor med att skrapa ut dig med galgen?
Misströsta ej, du kan alltid bli telefonförsäljare.
Igår morse ringde det en sån där parasit till mig och skulle kränga kalsonger. Jag besvarade allt han sade med "nix", men det tog ändå två minuter innan det gick in i skallen på honom vad jag menade. Då ursäktade han sig och lade på. Idiotjävel.
Vem fan köper kalsonger via telefon förresten?
Eftersom jag har "nixat" min telefon så slipper jag de flesta sådana där idiotsamtal, men innan jag spärrade telefonen så var det riktigt illa.
En kväll ringde det tre stycken inom loppet av två timmar och skulle kränga allt från underkläder till uppslagsverk. Man kan få migrän för mindre.
En annan irriterande aspekt är att en del inte talar begriplig svenska, vilket man ju kan tycka är ett krav för ett sånt jobb.
En kväll ringde det en herre och sade med kraftfull brytning: "Hej, jak soka många personer".
"Jaha du, här bor det bara en" svarade jag.
Det visade sig att puckot skulle sälja kalsonger (tydligen en populär produkt), men jag var inte intresserad så han fick ringa vidare.
Eftersom det är lite tråkigt att bara säga "nej tack" så funderar jag lite på hur jag ska bemöta nästa fridstörare som av misstag ringer hit. Jag skulle kanske försöka kränga något tillbaka, en pinnstol eller lite kaffesump. Eller så kanske jag ska försöka mig på byteshandel, ett par nya kalsonger mot två begagnade direkt ur tvättkorgen?
Eller så får jag ta fram min obscena sida och stöna och flåsa lite i luren.
Misslyckades din mor med att skrapa ut dig med galgen?
Misströsta ej, du kan alltid bli telefonförsäljare.
Igår morse ringde det en sån där parasit till mig och skulle kränga kalsonger. Jag besvarade allt han sade med "nix", men det tog ändå två minuter innan det gick in i skallen på honom vad jag menade. Då ursäktade han sig och lade på. Idiotjävel.
Vem fan köper kalsonger via telefon förresten?
Eftersom jag har "nixat" min telefon så slipper jag de flesta sådana där idiotsamtal, men innan jag spärrade telefonen så var det riktigt illa.
En kväll ringde det tre stycken inom loppet av två timmar och skulle kränga allt från underkläder till uppslagsverk. Man kan få migrän för mindre.
En annan irriterande aspekt är att en del inte talar begriplig svenska, vilket man ju kan tycka är ett krav för ett sånt jobb.
En kväll ringde det en herre och sade med kraftfull brytning: "Hej, jak soka många personer".
"Jaha du, här bor det bara en" svarade jag.
Det visade sig att puckot skulle sälja kalsonger (tydligen en populär produkt), men jag var inte intresserad så han fick ringa vidare.
Eftersom det är lite tråkigt att bara säga "nej tack" så funderar jag lite på hur jag ska bemöta nästa fridstörare som av misstag ringer hit. Jag skulle kanske försöka kränga något tillbaka, en pinnstol eller lite kaffesump. Eller så kanske jag ska försöka mig på byteshandel, ett par nya kalsonger mot två begagnade direkt ur tvättkorgen?
Eller så får jag ta fram min obscena sida och stöna och flåsa lite i luren.
onsdag 3 februari 2010
Industrimuppar IV
Jag återkom nyligen till min gamla avdelning på jobbet och då var det dags för lite "catching-up" av sånt man missat.
I fredags var vi på fest med jobbet och vid middagen så får jag sällskap vid bordet av en man som slutade i höstas. Han sade upp sig utan någon närmare förklaring, men eftersom han är ganska tät och förmodligen kan leva på sina tillgångar så var det ingen som brydde sig så mycket om varför han slutade.
Precis när han satt sig ner får jag ett sms från min kollega på andra sidan bordet: "Du vet väl om att han satte på städerskan på toaletten och inte fick jobba kvar för sin fru?".
Vafan, gör folk sånt annat än i dåliga komedier?
Och hur 17 förklarade han det för sin fru?
"Älskling jag slant lite med ballen på jobbet idag"...
Jag nämnde tidigare mannen som delar dubbelsäng med sin mor, de flesta är övertygade om att han är oskuld men så är tydligen inte fallet.
"E" som jag kallar honom har tydligen gått på horhus, åtminstone för några år sedan. Det var dock inget för honom eftersom han hade svårt att behålla ståndet. Lösningen var att trä en gummisnodd på ballen men tydligen så glömde han vid något tillfälle kvar den och har sedan dess haft problem med familjelyckan. "Den blev blå", har han sagt.
Det där är lite mer än vad jag helst vill veta om mina konstiga kollegor och jag är ganska glad över att alltid vara beväpnad med kniv under arbetstid.
Under min korta vistelse på en annan avdelning så träffade jag på mannen som talar med handskar, sina egna oftast.
Han pratar iofs. med många döda ting, men när han konverserar med handskarna ser det riktigt vansinnigt ut.
"Men min lilla vän, varför vill du inte passa idag" och "Har du haft det bra i fickan hela natten" är sånt man kan få höra ifrån honom.
En annan herre (som i övrigt är ganska normal) har en förmåga att spola i sig ansenliga mängder starkvaror när det är fest och då kan det hända en del intressant. Han bor i ett mindre samhälle två mil utanför stan och efter en blöt krogkväll beslöt han sig för att traska hem. Efter ett tag så blev han trött och började se sig om efter någon form av fortskaffningsmedel. När han passerade ett vägbygge hittade han ett sådant i form av en vält som han lyckades få igång och puttra hemåt i.
Dessa åkdon är ju allt annat än diskreta så efter ett tag ringde någon snuten som kunde jogga ikapp karln.
Jag gillar normalt inte fyllekörningar, men den där svängen var ganska lustig. Det tyckte dock inte polisen så han fick vara utan sitt körkort ett tag.
I fredags var vi på fest med jobbet och vid middagen så får jag sällskap vid bordet av en man som slutade i höstas. Han sade upp sig utan någon närmare förklaring, men eftersom han är ganska tät och förmodligen kan leva på sina tillgångar så var det ingen som brydde sig så mycket om varför han slutade.
Precis när han satt sig ner får jag ett sms från min kollega på andra sidan bordet: "Du vet väl om att han satte på städerskan på toaletten och inte fick jobba kvar för sin fru?".
Vafan, gör folk sånt annat än i dåliga komedier?
Och hur 17 förklarade han det för sin fru?
"Älskling jag slant lite med ballen på jobbet idag"...
Jag nämnde tidigare mannen som delar dubbelsäng med sin mor, de flesta är övertygade om att han är oskuld men så är tydligen inte fallet.
"E" som jag kallar honom har tydligen gått på horhus, åtminstone för några år sedan. Det var dock inget för honom eftersom han hade svårt att behålla ståndet. Lösningen var att trä en gummisnodd på ballen men tydligen så glömde han vid något tillfälle kvar den och har sedan dess haft problem med familjelyckan. "Den blev blå", har han sagt.
Det där är lite mer än vad jag helst vill veta om mina konstiga kollegor och jag är ganska glad över att alltid vara beväpnad med kniv under arbetstid.
Under min korta vistelse på en annan avdelning så träffade jag på mannen som talar med handskar, sina egna oftast.
Han pratar iofs. med många döda ting, men när han konverserar med handskarna ser det riktigt vansinnigt ut.
"Men min lilla vän, varför vill du inte passa idag" och "Har du haft det bra i fickan hela natten" är sånt man kan få höra ifrån honom.
En annan herre (som i övrigt är ganska normal) har en förmåga att spola i sig ansenliga mängder starkvaror när det är fest och då kan det hända en del intressant. Han bor i ett mindre samhälle två mil utanför stan och efter en blöt krogkväll beslöt han sig för att traska hem. Efter ett tag så blev han trött och började se sig om efter någon form av fortskaffningsmedel. När han passerade ett vägbygge hittade han ett sådant i form av en vält som han lyckades få igång och puttra hemåt i.
Dessa åkdon är ju allt annat än diskreta så efter ett tag ringde någon snuten som kunde jogga ikapp karln.
Jag gillar normalt inte fyllekörningar, men den där svängen var ganska lustig. Det tyckte dock inte polisen så han fick vara utan sitt körkort ett tag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)