Tomteläsk?

Den svenska jultomten är en blandning av folktrons gårdstomte/hustomte (som var en vresig jävel som man gjorde bäst i att hålla sig väl med - därav gröten) och den amerikanska Santa Claus som dök upp i mitten av 1800-talet och inte som många tror en figur som först dök upp i en Coca-cola reklam.

Bilden av tomten cementeras bla. i dikten "The Night Before Christmas" från 1823 och finns tecknad i en dagstidning från 1863. Coca-Cola uppfanns 1886 dess och inflytande på bilden av tomten ligger mer i att tecknaren Haddon Sundblom (född i USA men med finsk far och svensk mor) gav det amerikanska folket en konsekvent bild av tomten under en 30-årsperiod och på så sätt standardiserade dennes utseende.

Men det hindrar inte läsk-koncernen från att köra vidare på det konceptet år efter år. 


Jag besökte min lokala kvartersbutik nyss och där var visst julstämningen på topp. Man noterar det då det står ett berg av Coca-Colaflaskor mitt i vägen och en stor affisch förkunnar att tomten minsann livnär sig på denna dryck. Själv blir jag lite kluven.
Jag vet nämligen inte om jag ska irritera mig över att de försöker konkurrera ut julmusten varje år, eller om jag ska imponeras av att en person med tomtefars BMI för en gångs skull får synas på reklamaffischer.


Eftersom jag har en rondör som påminner om tomtens (och känner mig ganska snäll) så har jag funderat på om det där kanske vore en karriär för mig. Frågan är bara vad jag skulle göra årets övriga månader?

Julmusten slår Colan på alla punkter utom en, det är nämligen stört omöjligt att blanda drickbara groggar på julmust. Men det argumentet lär jag inte få se på en affisch i närbutiken...

Kvack...

I fredags samlades vi några gossar hemma hos mig för ett par öl och lite skitsnack. Vi tittade på närmare 20 år gamla bilder som jag har skannat in och tog visst moderna versioner av några...

På något märkligt sätt så smyger sig den där jävla ankan in på en del bilder, nästan som om den skulle ha ett eget liv. Jag funderade på om jag skulle starta en fotoblogg med den gula lilla krabatens öden och äventyr, men kom på att springa runt överallt med en stor badanka kan vara det som slutligen placerar mig i en madrasserad cell.

Det var för övrigt ungefär 30 år sedan som jag senast hade en badleksak av plast, men man ska visst ha barnasinnet kvar sägs det.

För en stund sedan roade jag mig med att gå igenom skräppostmappen på ett mailkonto jag sällan använder.

Förutom de vanliga erbjudandena om att köpa Viagra och collegediplom så fanns det ett mail från en rysk dam.
"... I can send my face on mail..." stod det bland annat.
Det är trevligt när folk bjuder på sig själva, men sist jag kollade stod det inte Hannibal Lecter på min brevlåda...

Leende kolsvarta nyllen...

Nu för tiden går det knappt en dag utan att man får läsa i tidningen om hur trångsynta och fördomsfulla vi infödda nordbor är. Det är ett mantra som ständigt hamras in i våra huvuden.

Listan över allt som är fult är ganska lång och innefattar de flesta av våra klassiska traditioner samt glassar, godispåsar, bakverk, serieböcker osv. osv.

Nu kan vi även lägga pärlplattor till listan, åtminstone om man av pärlorna gör svarta leende ansikten.

Det är butikskedjan Åhléns som dragit tillbaka 650.000 exemplar av sin julkatalog då ovanstående bild smugit sig in. Några lättkränkta och högljudda personer har klagat och nu trycks hela upplagan om.
I mitt stilla sinne undrar jag hur vettigt det är sett rent ekonomiskt och miljömässigt...

Sen så kan man ju tycka att den som vill vara en godhetsapostel och göra världen till en bättre plats exempelvis kunde skänka en tusenlapp till nödlidande på Filippinerna i stället för att oja sig över vilken färg på ansiktet en jävla pärlplattefigur har...

Sverige är verkligen dårarnas paradis på jorden och jag sitter och klurar på vad som är nästa föremål, figur eller företeelse som ska gå till slakt.

En stark kandidat borde vara själva jultomten.
Vid en första anblick så verkar han ju vara en politiskt korrekt motsägelse då han är en god vit man, men när man tar med i beräkningen att han företrädesvis ger gåvor till kristna barn i västvärlden så framgår det vilken fördomsfull och diskriminerande skitstövel han måste vara.

Sen så använder han sig av ett antal renar vilket kanske är kränkande mot samer och hans veritabla armé av dvärgar som arbetar under slavliknande förhållanden kan ju vara någonting för de småväxtas riksförbund (om ett sådant existerar) att kika närmare på.
Tomtefars färdmedel tycks fungera utan utsläpp (undantaget den mängd gaser som åtta renar fiser ur sig), men hur är det ställt med inleveranser och annat som hör till när man har en stor fabrik i ett så känsligt ekologiskt område som Arktis?
Många frågor blir det...


Nåväl, jag vet inte om jag ska skratta, gråta eller bara skynda mig att köpa pepparkakor medan jag kan...

Another day in paradise...

De senaste arbetsveckorna har varit kantade av problem med en peak under torsdagen då det verkligen kändes som om mitt huvud skulle explodera. Fredagen blev lugnare men på grund av allt strul så blev fick vi lov att jobba även idag.
Här är en sammanfattning av dagen.

06:00 Stämplar in.

06:30 Får det stora nöjet att ringa att väcka en av programmerarna och lite försynt fråga vad i helvete de har ställt till med. (Man mår bättre när man får avreagera sig lite.)

07:00 Problemen avhjälpta efter en lätt irriterad telefonkonferens. Det var mest jag som var irriterad...

10:30 Trucken havererar lastad med 2400 kg industrirobot.

11:20 Problemet löst med hjälp av travers, spett och en rejäl portion ilska.

14:20 Stämplar ut.

14:45 Hemma och överväger att spola i mig en stor grogg.

Arbeit macht...

To boldly go where no package has gone before...

Jag blev som sagt ett år äldre igår och i morse fick jag ett paket på posten. Jag har nätshoppat lite och väntar på paket så jag blev inte förvånad över att få en avi.
Desto mer förvånad blev jag över paketets storlek och innehåll:

Jag gillar förvisso att läsa, men Star Trek hamnar ganska långt ner på listan över litteratur som tilltalar mig.

Det där kan i och för sig vara payback för någonting som jag har gjort tidigare - man kan ha roligt mha. Posten ibland - men just nu sitter jag och kliar mig i huvudet rejält.
Vilket inte är så bra med tanke på hur lite hår jag har kvar...

Boken är för övrigt sliten vilket tyder på att någon har läst den flera gånger. Det övergår verkligen mitt förstånd... :)

Kaboom...

Vissa veckor är man mer hålögd än andra...

Den här veckan har inneburit en massa krångel på jobbet. Allt strulade, kort sagt.
Jag blev varse om problemen förra lördagen då jag blev väckt 09.30 av att det var ett herran liv på både mobil-och hemtelefonen. Det var mina kollegor och min chef som ringde och jag var för tillfället höggradigt bakfull.

När jag hade piggnat till så trampade jag iväg till jobbet och fick omfattningen klar för mig. Min insats den dagen fixade ingenting, men vi kunde snabbt utesluta några felkällor. Alltid något...
Så under veckans inledning har det varit ganska drygt, jag har vid flera tillfällen velat ställa mig och banka pannan i tegelväggen tills antingen den eller skallen hade gett med sig och varje arbetspass har känts dubbelt så långt.

Men det kanske är som så att jag anstränger mig för mycket för att få sakerna att fungera, vilket egentligen inte är just mitt jobb. Resultatet blir bara att jag blir osedvanligt trött och grinig på fritiden.

Under fredagen hade det mesta löst sig, även om vissa bekymmer kvarstår. Ett av dem är ett krånglande datorsystem där lustigkurrarna till programmerare har ordnat så att en bild på en atombombsexplosion fyller skärmen när någonting i processen går riktigt fel.
Så inom loppet av en timma hade jag blivit "nukad" fyra gånger och kände att det nästan började hetta lite i ansiktet...

Även denna lördag bjöd på arbete. Lönen kommer nog att bli trevlig, men det kommer att ta en stund att bli pigg igen tror jag. Just nu hetsdricker jag kaffe för att försöka orka med någon form av socialt liv.


Apropå ingenting så fyller jag år till veckan. Sånt där har tappat sin tjusning med åren och nu för tiden så konstaterar jag bara att det är ett år närmare pensionen eller kistan, vilket av dem som nu kommer först...
Men ändå, yaaaay for me...