onsdag 31 mars 2010

Råby part 1

I bostadsområdet Råby i Västerås var det full fart i går. En falsk bomb på en bil och två fall av knivskärning varav en med dödlig utgång. Idag fick jag veta att den avlidne är en bekants bekant och jag beklagar det inträffade djupt.

Men eftersom jag tidigare har bott i det där området i över 30 år så känner jag att jag måste ge en liten bild av hur tillvaron där kunde te sig.
Följande är ett sammandrag av en text jag skrev när jag bodde där.


Råby är ett slumområde i västra Västerås, omgivet av de nästan lika nedgångna områdena Hammarby, Bäckby, Vallby och Pettersberg. (Helvetets förgårdar?)

Området byggdes i slutet av 1960-talet som ett led i miljonprojektet som även gav oss arkitektoniska höjdare som Rinkeby & Fittja i Stockholm och Rosengård i Malmö.
De som en gång ritade området hade en och annan skruv lös, hur i helvete kan man tycka att detta är vackert?






Råbyborna är ett intressant släkte, 90% tillhör socialgrupp självdöd d.v.s. alkoholister, knarkare och andra socialfall. Resten har förmodligen hamnat på Råby av misstag.
Som pricken över i:t fanns det även ett behandlingshem och försökslägenheter för folk med mildare mentala störningar. Dessa kunde med undantag för klädsmaken vara svåra att skilja från resten av befolkningen.

Här sålde dörrknackarna inte jultidningar och dammsugare utan prima afghanskt röka.
Jo, jag lovar att det är sant - jag har själv råkat ut för det.

De stora och mörka parkeringarna hyste många uttjänta bilvrak:



Man kunde även se halvmiljonsbilar av fabrikaten BMW och Mercedes, dock ej på parkeringen, dessa parkeras alltid närmast dörren.

Här fanns det dock gott om trevliga fritidsanläggningar, ett exempel var Råbybadet i vars klargråa vatten det sågs flyta runt avföring från de små och ölburkar och kanyler från de lite större.

Hur var det med utbildningsmöjligheterna då?
Jodå, här fanns det skolor:




Kriminaliteten var hög, varje vecka kunde man i tidningen läsa om inbrott, bilstölder, våldtäkter, misshandel och ibland mord som skett nyligen.

Sopsorteringen var ett annat intressant kapitel. Det gick ut info på 40 olika språk om vad man fick kasta i "Miljöboden" när den byggdes. Men eftersom varenda jävel där tydligen var analfabet så hittade man ofta udda saker där. Exempelvis:
  • En diskbänk (hopvikt 3 ggr)
  • En lägenhetsdörr med ett stort hål i
  • En halv flakmoped
  • En j-a massa trasiga tv-apparater
  • En framaxel till en bil (SAAB)
  • En halvt uppeldad soffa
  • Ett bastuaggregat
  • En säng
  • En frys (innehållande en vodkaflaska och en gummistövel)

Men rekordet var nog snubben som hade slängt ett bilbatteri i komposttunnan.


Det kommunala bostadsbolaget bestämde sig för att blåsa bort områdets dåliga rykte genom att riva det gamla centrumet och bygga ett nytt.
Visst, surströmming luktar rosenrabatt om man målar burken rosa...

Fortsättning följer.

söndag 28 mars 2010

En liten fest

I går blev det en liten hemmafest, billigare och oftast mycket roligare än att gå ut på krogen.
Förutom att värden fick lov att dammsuga upp resterna av ett ölglas som grannen råkade damma i bordet och att någon suspekt individ kröp in i kylskåpet så var det en lugn tillställning.












lördag 27 mars 2010

En märklig incident.

Igår blev det lite öl med några bekanta.







Tyvärr så hade en del svårt att hålla sams så vi splittrades. Jag hamnade på krogen och träffade lite trevligt folk.
På vägen hem inträffade årets märkligaste alkoholrelaterade incident. Jag missade en kurva med cykeln och for rätt in i en betongsugga. Jag slocknade en kort stund där och när jag vaknade till var mina skor borta.

Cykeln stod kvar, plånbok & telefon hade jag på mig men dojjorna var spårlöst försvunna. Jag letade efter dem i närheten men konstaterade efter en stund att nån måste ha snott dem(!).
Jag är inget direkt modelejon som bär kläder för tiotusentals kronor varje gång jag går ut, utan det var ett par vanliga slitna tennisskor.

En mycket märklig händelse...

onsdag 24 mars 2010

Pissmorgon & moralpanik

I morse försov jag mig till jobbet, förvisso bara en kvart men ändå...
Jag börjar vid den okristliga tiden 05.42, då man ICKE är speciellt mänsklig. Idag stämplade jag in 05.55 och den där kvarten har fan sabbat hela dagen.
Även om förseningen är ringa så blir humöret lidande långt in på kvällen.


Jag surfade in hos min vän Aftonbladet och kan där läsa att Island förbjuder striptease.
"Inga företag får dra nytta av nakna anställda" står det i artikeln.
Vad är det för formulering?
Jag har haft många jobb men inga med nakna anställda, vilket nog är bra för min hälsa om man betänker hur mina kollegor ser ut...

Nåväl, argumentet att kroppar inte är handelsvaror och olika varianter på det kan jag ha viss förståelse för.
Men då så ska man även förbjuda modebranschen som designar kläder som bara passar de som tagit årslånga laxermedelskurer. Även dokusåpor som Big Brother, Paradise Hotel etc. som enbart går ut på att supa folk fulla och få dem att näcka framför kameran försvinner då. Detta skulle troligen innebära en snabb konkurs för Kanal 5.
En stor del av dagens musikindustri skulle också få stryka på foten, åtminstone den del som producerar "tuggummi-pop". Det finns väl inte en människa som på fullaste allvar tror att Britney Spears och hennes 500 likar skulle ha sålt ens ett dussin skivor om de inte hade klätt av sig och ålat runt på bastulavar etc. i en video?

Nej det här är moralpanik på hög nivå, något som man kan tänka sig inträffar i det amerikanska bibelbältet.
Eller i Sverige om KD får många röster...

Själv så ser jag inte riktigt poängen med en strippklubb. Det är mycket trevligare om en kvinna klär av sig naken för mig i ett privat sammanhang. Detta är också betydligt billigare.

Men så länge som det inte är frågan om trafficking eller prostitution utan en vuxen människas beslut att tjäna pengar genom att klä av sig inför andra vuxna människor så ser jag inget egentligt problem.

Dessutom så lär väl sådana där ställen vara bland de få på Island där man kan se folk utan skoteroveraller...


Jag har även ett litet länktips: www.felsms.com
Där kan man läsa en del sms som folk har skickat till fel mottagare. Det porriga till älskarinnan som istället hamnar hos frugan etc. Riktigt underhållande.

lördag 20 mars 2010

Bakisdag och apajävlar

Idag är jag horribelt bakfull.
Igår stämplade jag ut 17.54 och knäppte första ölen 18.15, detta för att hinna ner på "After work" på krogen. Anledningen till stressen var att jag och mina ekonomiskt sinnade vänner ville hinna in innan klockan 20 för att slippa betala inträde.
Man "tjänar" två öl på detta sätt.

Vi hade trevligt och efter krogen blev det en kebab och en liten efterfest. Så här i efterhand kan jag konstatera att hinka x antal glas med rödvin till halv fyra på morgonen inte var årets allra ljusaste idé...
Det smakar fortfarande apa i munnen.


Apropå "apa" så läste jag om den stackars ynglingen som deltog i kravallerna i Rosengård för ett drygt år sedan. Han filmades när han kastade sten mot polisbussar (bland annat). I en av dessa bussar satt några hederligt förbannade poliser och svor ve och förbannelse över ”den lille jävla apejäveln”. Detta fastnade på film och medierna blåste som alltid upp det till en zeppelinare och vevade filmsnutten i flera dagar.

I vanlig ordning surrade journalisterna som spyflugor runt upploppen och dokumenterade allt för att sedan kunna visa hur dumma den svenska polisen var som försökte hindra vandalerna från att elda upp en hel stadsdel.
Stackars liten som blir kränkt av farbror polisen när han är fullt upptagen med att kasta sten...

Nåväl, ynglingen som blev utsatt för det fruktansvärda övergreppet att kallas "apa" har nu gjort som så många andra som vill ha lite extra av skattbetalarnas pengar och sprungit till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk.
75.000 vill han ha eftersom han efter detta bla. blivit mobbad av sina grannar hemma i Rosengård. De ska tydligen ropa "apajävel" efter honom.

Om min granne skulle ha försökt slå sönder och elda upp kvarteret så skulle jag nog inte nöja mig med att skrika saker efter honom.
Summan han begär är nästan identisk med vad som brukar betalas ut som skadestånd till ett våldtäktsoffer. Tydligen så anser ynglingen, hans advokat och större delar av rättsmaskineriet att dessa två typer av kränkning är lika grova.

Då undrar jag om mannen som överfaller kvinnor på väg hem från krogen får betala det dubbla beloppet om han skriker "håll käft svennehora" samtidigt...?

Sverige är fantastiskt.

onsdag 17 mars 2010

Springtime

Vet ni hur man märker att våren har anlänt?
Det har inget att göra med den värmande solen eller att man långsamt börjar skala av sig alla tjocka kläder, utan det är när man får skrapa av skorna ordentligt i trappen för att inte kleta in hela hallgolvet i hundskit.

Mina grannar har inte greppat "det som göms i snö kommer fram i tö" - konceptet utan verkar tro att det som lilla Fluffy klämmer ur sig bara försvinner som genom ett trollslag.
Hundarna är inte större än de hårbollar som en normalstor bondkatt hostar upp men skita de kan de.

Med tanka på hur mycket gräsplättarna på baksidan av huset har gödslats under vintern så kommer det att växa maskrosor stora som solrosor där om några veckor.

Igår cyklade jag till jobbet, det var ganska spännande. På vägen dit var det skönt som fan med vårsolen i ryggen, men när jag åkte hem vid 23-tiden var det isgator för hela slanten. Det gällde att välja rätt djupfryst hjulspår att åka i annars hade det slutat i diket. Med tanke på att kommunen här inte har begripit att frakta bort de enorma snöhögar som ligger och långsamt smälter överallt så räknar jag kallt med vinterföre på cykelbanorna fram till midsommar.


Jag hittade förresten en bild som illustrerar hur det hade sett ut om utrikesdepartementen i de länder som var inblandade i andra världskriget hade haft tillgång till Facebook:

http://www.leffesbilder.se/ww2_facebook.jpg

söndag 14 mars 2010

Helgen

I fredags var jag på en 25-årsfest. Det var fördrink och sedan fest på en abonnerad del av krogen Konrad. Det var riktigt trevligt, även om man kände sig lite övermogen på 18-årskrogen när vår bokade tid hade gått ut.








På lördagen for jag till metropolen(?) Vagnhärad för lite öl och god mat i glada vänners lag.
Dessvärre så hade de den sällsynt dåliga smaken att titta på melodifestivalen.
För ett år sedan så vädrade jag mina tankar om den tillställningen och jag orkar inte upprepa mig nu, men här är en kort recension:

När vi slog över visades en herre som hette något i stil med Sallad Al Falafel som satt och plinkade på sitt piano. Namnet och frisyren påminde om något man slafsar i sig 04.00 på morgonen efter krogen och låten var inte heller en aptitretare.

Vinnaren var en dam som liknade en litauisk städerska. Min teori var att hon hade förvirrat sig in på scenen från toalettskurningstjänsten och fått sin mopp utbytt mot en gitarr.

Jag satt och höll på de där fyra söta små damerna som döpt sig efter ett schampo. Dels för att låten (i konkurrensen där) var rätt hyfsad, men mest för att jag i hemlighet hoppades på att de skulle framföra ett extranummer i form av "knäckebrödsdansen".

Kalla mig mansgris eller vad ni vill men det är sådana tilltag som krävs för att få mig att titta på det där programmet frivilligt.


Efter dessa två plågsamma timmar återstod inget annat än att gå loss på starkspriten, och ja...



torsdag 11 mars 2010

Huga...

Jänkarnas dryckeskultur är ett intressant ämne. Ölen är blaskig och läsken får man hjärtinfarkt av.
Vi fortsätter exposén av skumma amerikanska läskedrycker med dagens fynd: "Root beer".





Den smakar som en mix av Jenka-tuggummi och Samarin. Drycken är extremt kolsyrad och hela munnen fylls av ett mysko skum som klibbar sig fast i gommen.
Jag drack halva burken och hällde ut resten. Efter en stund så hickade jag och det kändes som om jag hade kört upp två påsar Samarin i näsan.
Inget jag rekommenderar.

I övrigt har jag mest jobbat. Mycket att göra och många sjuka så man får löpa runt som en marskatt mellan olika platser och försöka fixa allt som det tydligen är så förbannat bråttom med.
Ser fram mot helgen med öl och vila.

lördag 6 mars 2010

Farlig hobby, kafferansonering och häxdoktorer.

Det är sol ute, kan det vara våren som är i antågande månne?
Inte helt fel med lite vårsol efter den snörikaste vintern i mannaminne.
"Mannaminne" är för övrigt den tid som förflyter mellan två jävliga vintrar.


I veckans nyhetsrapportering läser jag om en 13-åring som omkom när han ramlade ner i ett 30 meter djupt schakt i Stockholms underjord.
Eftersom jag själv ibland ägnar mig åt att utforska övergivna platser så påminns jag om att denna hobby inte är helt ofarlig. Det gäller att se var man sätter fötterna, annars kan det gå åt helvete.
Tyvärr är det som så att tonårspojkar alltid kommer att avlida i diverse olyckor eftersom man överskattar sin egen förmåga och underskattar riskerna med det man håller på med. Jag talar av egen erfarenhet - det har varit jävligt nära några gånger.
Ungdomar klättrar på höga höjder och på tågtak, kör alldeles för fort med bilar etc. Ibland undrar jag om tonårspojkar är genetiskt programmerade för att bete sig som idioter och om mandomsprovet är att helt enkelt ta sig igenom tonåren med livet i behåll.
Det där är en av orsakerna till att man ligger lite lågt med vägbeskrivningar till olika objekt.
Det skulle kännas mindre bra om nån slog ihjäl sig över några bilder som jag har publicerat.
Hursomhelst; vila i frid grabben.


Vidare så läser jag om att Timrå kommun skär ner på kafferansonerna för de boende på servicehusen. Två koppar kaffe om dagen kan de få, inget mer eftersom kommunen måste spara. Vad jag vet så har de som förvaras av kriminalvården inga sådana restriktioner...

Samtidigt läser jag följande i Blekinge Läns Tidning:
"När den nigerianska kvinnans man dog ansåg häxdoktorn att hon tillföll honom. Situationen blev ohållbar och kvinnan tog med sin son och flydde. Migrationsdomstolen konstaterar att hon inte kan anses vara flykting, men samtidigt att hon inte kan återvända."

Det handlar alltså om en kvinna som riskerade att giftas bort med en "häxdoktor" och därför flydde till Sverige - av alla länder i världen...
Hon har beviljats permanent uppehållstillstånd och kan nu kvittera ut en dagersättning som räcker till många koppar kaffe.

Med risk för att betraktas som trångsynt, rasist eller annat valfritt invektiv så måste jag återigen ifrågasätta användningen av våra skattemedel.
Vi har tydligen inte råd att ge våra gamla som i många fall slitit i 50 år för att bygga upp välfärden en rimlig tillvaro i livets slutskede.
Däremot så har vi tydligen ett ansvar för resten av världens fattigdom.

Visst kan vi hjälpa omvärlden med mat etc. men vi ska fanimig se om vårt eget hus i första hand. När ett helt liv av hårt arbete bestraffas med fattigdom medan vilda historier om häxdoktorer belönas med uppehållstillstånd och bidrag så är någonting jävligt fel.

Det fanns en tid då man kunde vara stolt över att vara svensk, men idag så skäms jag nästan över detta faktum.

onsdag 3 mars 2010

Onsdag

De som känner mig vet att jag är i skriande behov av min skönhetssömn, men den får man aldrig ha ifred.
Klockan åtta i morse (ja, jag ligger och sover då om jag jobbar kvällsskiftet) så ringde det på två svartjobbande mörkermän på dörren.
Nu pratar jag inte om tavelförsäljare från Gambia utan om sotarna som skulle ge ventilationssystemet i huset en redig tarmsköljning.

De förde ett sånt liv att det var lika bra att ge sig ut så jag traskade till affären. Där hittade jag bla. denna mysko läsk.





"Mountain Dew", vilket om jag har förstått saken rätt betyder "kolsyrat diskvatten" på amerikanska. Det där duger nog inte ens som groggvirke, åtminstone inte före 04.30 på morgonen.

tisdag 2 mars 2010

Jävla snö.

Nu får det väl för fan räcka med vinter?
Mars ska vara den första vårmånaden men idag var kung Bore i högform. Det har snöat och blåst som fan och jag hade lite små problem att ta mig till jobbet. Eller rättare sagt att hitta en parkering.

Man kan ju tycka att den gångna helgen hade varit perfekt att skyffla bort en hel del av all snö som samlats på parkeringarna i industriområdet och trycka upp den i skogen, men icke.
Snövallarna har reducerat p-platserna till ungefär hälften och eftersom folk dessutom parkerar som krattor så var det inte helt lätt att hitta en plats.
Till slut hittade jag en yta 500 meter bort och efter en svettig språngmarsch i meterdjup snö kunde jag stämpla in i tid.

När jag sen skulle hem så hade det snöat och blåst ännu mer. Jag tog en genväg till platsen jag ställt bilen på, över en enorm snövall som såg hård ut.
Det var den inte i mitten kan jag upplysa om. Där sjönk jag ner till hakan och blev en smula upprörd. Hade svordomar kunnat smälta snö så hade den där parkeringen varit en öken nu.
Efter lite ålning så kom jag loss och kunde börja sisyfosarbetet med att skotta fram bilen.
Tänk om man hade haft en skoter...


Jag läste på Aftonbladets sida nyss om en lag i den amerikanska delstaten Utah som kriminaliserar missfall. Avsiktliga sådana.
Lagen ska stoppa illegala aborter, men kan tydligen också göra det olagligt att exempelvis åka skidor under graviditeten.
Utah är väldigt mormontätt och det är dessa stollar som drivit igenom lagen.

Nu så ska man ju ta det mesta man läser i Aftonbladet med en traktorskopa salt, men man kan ju ändå lite spontant tycka att det är en god idé att INTE föda en massa fler barn in i religiösa sekter.
Nu blir säkert nån jävel "kränkt", men min åsikt är att man ska hålla barn borta från det mesta som har med religion att göra. När de sen blir myndiga så ska de själva få välja vad de vill tro på eller gå med i.
Jag är själv konfirmerad i svenska kyrkan, men det var mest för att blidka diverse äldre släktingar.
Jag lovar att jag inte är direkt bokstavstroende...