tisdag 30 juni 2009

2009½

Jag har tydligen namnsdag idag. Inte för att jag firar det, men ändå...

Jag har nu setat i "kontorstidshusarrest" i en månad, det kan eventuellt bli ett slut på jobb-bekymren snart men då krävs det att två stycken bemanningsföretag ska samarbeta. Den ena hyr ut mig till den andra som hyr ut mig till en kund. Det där är en märklig bransch.

Det är 30 grader varmt och det har blivit några dopp nu de senaste dagarna.
Eftersom jag måste hålla mig i relativ närhet av hemmet så kan jag dessvärre inte åka långt utan får nöja mig med en badplats i närheten som är full med skränande och mopedåkande fjortisar och folk som ska envisas med att släpa med sig sina stora håriga lopphotell till hundar. Men vattnet är åtminstone skönt.

Det är en himla tur att luftkonditioneringen i bilen är bra annars hade jag nog kört över två demensministrar på ett övergångsställe i morse. Jag vet inte vad folk tror, men jag stannar inte vid ett övergångsställe för att vara snäll utan för att jag måste. Om jag själv går över ett sånt brukar jag skynda på stegen lite men jag är tydligen unik. De allra flesta, både äldre med sirap under skorna och yngre med telefonen i örat och sirap i huvudet gör vad de kan för att korsa gatan så långsamt som möjligt. Själv drömmer jag om kompressorhorn och vattenkanoner.

Jag såg på TV4-nyheterna att "hatbrotten" ökar i Sverige. Med hatbrott menas när en från en minoritet (homosexuella, invandrare etc.) får stryk av en som tillhör majoriteten (heterosexuell svensk). Man kan ju tycka att denna generalisering är lite märklig eftersom alla brott mot en "i minoritet" tydligen beror på det där "hatet" som vi svenskar har inom oss.
Med samma logik så är det ju alltid svensken som har dragit igång bråket, vilket ju kan tyckas vara lite konstigt då min erfarenhet säger att idioter finns överallt oavsett etnicitet eller sexuell läggning.
Men jag är ju en "svennejävel" så jag förstår väl inte bättre.

En intressant detalj med nyhetsreportaget var att det illustrerades med en videosekvens dät två offer för ett "hatbrott" tas omhand av ambulanspersonal.
Den episoden utspelades under Pride-festivalen förra sommaren då två homosexuella män blev knivhuggna. Det som media glömmer att nämna är att dådet utförs av tre män av arabisk härkomst som under misshandeln skrek saker som "alla svenskar är bögar" medan de helt oprovocerat stack kniven i sina offer.

Anledningen till att man glömmer att nämna den lilla detaljen är gissningsvis att detta dåd avviker från den gängse definitionen av ett "hatbrott". Det blir en märklig situation då två minoriteter ryker ihop, det finns ju ingen "svenne" att skylla på. Media spekulerar givetvis vilt om nynazister även om de vet sanningen. Ty sanningen att det kan finnas andra homofober än infödda svenskar med kramp i högerarmen är tydligen allt för farlig för att publicera.

Det händer ganska ofta att "minoriteter" ryker ihop. Exempelvis i Södertälje där det är kristna syrianer och muslimska araber som milt uttryckt inte tål varandra. I medierna heter det då att det är "ungdomsgäng" som bråkar och knivslagsmålen och brandbomberna kallas ofta "busstreck". Aldrig "hatbrott".

Vi svenskar anses ju ofta vara lugna och mesiga av oss. Visst är det väl då lite märkligt att det bara är vi som har det där glödande hatet inom oss...

lördag 27 juni 2009

Cityfestival II

Dagens media toppas av nyheten att Michael Jackson har kastat in handduken.
Jag kan inte påstå att jag direkt sörjer det eftersom jag har betraktat den karln som någonstans mellan patetisk och otäck.
Det mest tragiska med hela historien är dock hur Aftonbladet & co hanterar den. De skriver spaltkilometer om hans tidiga karriär och har dragit igång hyllningssajer.

Samma medier som tidigare har frossat i alla skandaler och mer eller mindre uppmuntrat till lynchning inleder nu en orgie i fejkad medkänsla och sentimentalitet som lär hålla på någon månad framöver.
Sommartid är ju som bekant nyhetstorketid och MJ kommer ju inte att kunna orsaka några fler skandalrubriker framöver så det gäller väl att köra på så länge man kan krama pengar ur liket.

Som trallpunkbandet Dia Psalma uttryckte det i en låt: "Alla älskar dig när du är död".


I går kväll for jag och några vänner ner på stan för att prova på öltältet.
I år var det inget tält utan ett inhägnat område med en hög bänkar där man kunde dricka sin svindyra mellanöl, alternativt halvjästa cider.
På detta område fanns det hela sex stycken baja-major och kön till dessa nådde 75-metersstrecket senare på kvällen. Man kunde iofs gå ut från området och urinera men då var kön in igen lika lång.

Jag vet inte om det där beror på usel planering (hmm... lönelördag och 25 grader varmt, nä folk kommer nog inte att dricka något...) eller om det är ett medvetet drag i "folkhälsans" namn.
Tillbringar man halva kvällen i en kö så hinner man inte bli speciellt onykter, speciellt inte på mellanöl.

Ty i det lilla landet Lagom är det väldigt fult att dricka sig berusad. Ha gärna kul, men inte för mycket. Lite lagom sådär...







torsdag 25 juni 2009

Cityfestival

Den svenska sommaren har vissa stående inslag som mygg, regn, campingfylla och vägarbeten. Ett nytillskott till den floran är alla dessa jävla stadsfestivaler som varje liten håla med självaktning (eller brist på självdistans) måste ha.
I Västerås heter den numera Cityfestivalen. Detta efter att ha flyttats runt lite överallt de senaste åren med diverse namnbyten som följd.
Ett nytt namn plus att man flyttar öltälten en kilometer är väl inte direkt revolutionerande kan man tycka. Nu har "festen" återvänt till statskärnan vilket är en dålig idé. Hela grejen med en stad är ju som bekant att den är fylld med hus och dessa hamnar då en smula i vägen. Att man dessutom smäller upp den största scenen precis intill ån resulterar i att det bara finns utrymme framför denna på en sida, puckat så det förslår.

Jag begav mig ner en sväng i kväll och kikade och slås av att allt är sig precis likt. Det är fullt med stånd där det säljs sockervadd och t-shirts med idiottryck. Det finns ett litet tivoli som bemannas av alkoholiserade polacker och några öltält där det serveras blaskig mellanöl för 60 kr glaset. I bakgrunden hörs en kass trubadur lustmörda olika "klassiska sommarlåtar" samt en hög snorungar som jämför mobilsignaler.

Staden är fylld av ljud och lukter. Dessa lukter härrör dels från olika små matstånd med hög salmonellavarning och dels från alla de människor som inte är vän med tvål och vatten. De har för övrigt en sagolik förmåga att vara i vägen, det verkar vara en naturlag som säger att ju bredare och långsammare du är, desto värre luktar du.
Efter att ha pressat mig förbi familjen Bolinder-Munktell rundar jag ett hörn och stöter ihop med en hög indianer som spelar panflöjt. Pittoreskt...
Jag kommer sedan fram till "ungdomsscenen" där en del lokala tondöva skitungar försöker stämma sina instrument samtidigt som deras kompisar åker skateboard framför scenen. Ett bra argument för preventivmedel.

Så småningom kommer jag fram till den stora scenen där kvällens stora "publikmagnet" Rix FM-festival pågår. För att överleva detta spektakel bör man vara antingen pissfull eller 13 år gammal.
Det är alltså en hög artister som står på scenen och kör ett par låtar var. Av dessa "artister" är hälften några nya förmågor som ingen som passerat puberteten hört talas om. Givetvis är det singback som gäller.
Den andra hälften består av avdankade 80-talsreliker som desperat försöker få ihop till sin pension genom att framföra låtarna som sög redan 1987.
De har inte åldrats med värdighet, jag menar var fan har de grävt upp Lili & Sussie nånstans?

Efter två timmar fick jag nog och for hem. Det finns planer på att återvända i morgon men då ska jag helgardera med att vara full.

tisdag 23 juni 2009

Hjon

Jag är ju anställd av ett bemanningsföretag och således 2000-talets statare.
Detta märks ännu tydligare när man går uppdragslös. Det senaste påfundet är att vi som går hemma på "garanti" måste inställa oss på kontoret 08.30 varje morgon för ett kort möte.
Jag har svårt att begripa poängen med detta eftersom jag ändå lär hem och hämta lämpliga arbetskläder om jag blir anvisad ett jobb. Jag är förövrigt skyldig att vara anträffbar under kontorstid för att snabbt kunna ta mig till ett arbete. Denna "responstid" ökar ju med åtminstone en halvtimma beroende på hur jag har tagit mig till kontoret som ligger ett par kilometer hemifrån.
Tanken att detta är en maktdemonstration har slagit mig, men så får man väl inte tänka...

Det lär inte bli bättre framöver, snart skramlas det med insamlingsbössorna på stan. Jag återkommer i ärendet.

lördag 20 juni 2009

Midsommar

Midsommar är en trevlig tradition som kan firas på olika sätt. Många firar en traditionell midsommar där de åker till Dalarna eller någon skärgårdsö och kör hela kittet med sill, nubbe, små grodorna, krans i håret och lite nubbe till.
En del jobbar, frivilligt eller ofrivilligt och vissa andra häller i sig sprit och skiter fullständigt i var de befinner sig.

Jag tillhör inte de som har någon tradition att följa (eller en stuga på en fin ö) så firandet blir olika från år till år. Det har blivit både traditionella firanden med hopp runt en jättefallos och udda varianter som en helkväll på en skum hårdrocksklubb i Stockholm. Det är kanske inte så "folkhemsromantiskt" att halsa Absolut i en tunnelbanevagn men vi hade hyfsat trevligt.
Allt beror egentligen på vem man lyckas tränga sig på hos...

Nåväl, i går så träffades vi några gossar i en lägenhet och drack öl och snackade skit.
Efter ett tag fick en i sällskapet nys om att det var fest hos en kompis kompis någonstans i närheten så vi traskade dit.
Vi var i åldrarna 23-40 och när vi kom in på festen så konstaterade vi att snittåldern därinne var 17,5 ungefär. Föräldrafritt och tömning av pappas barskåp med andra ord.
Vi kände oss en smula övermogna men hade ändå hyfsat trevligt. Precis när vi gick ifrån villan möter vi föräldrarna som av någon anledning kom hem just då. Deras miner var svåra att beskriva och jag tror att gossen som bodde i huset fick sig en skopa ovett för att ha bjudit dit halva stan. Lika bra att dra innan grannarna ringer snuten tyckte vi och traskade tillbaka till kompisens lägenhet.

Vid det här laget hade berusningsnivån stigit till fjortisfyllenivå så det gick inte undan. Några var sugna på krogen men de hade nog kommit fram lagom till lunch idag så de lade ner den tanken efter ett tag. Vid halvtretaget så lämnade jag partygänget eftersom jag var hungrig och trött.

Vissa tillbringar midsommarnatten med sju blommor under kudden och andra tillbringar den i en fyllecell på Öland. Själv satt jag utanför den dygnetruntöppna macken och käkade en mosbricka.

Förresten, visst är väl denna bild som tagen ur "En midsommarnattsdröm"?

onsdag 17 juni 2009

Stackars liten...

Jag läste om en algerisk medborgare bosatt i Kiruna som nyligen dömdes till tio månaders fängelse för försök till våldtäkt, sexuellt ofredande, ofredande, olaga hot och misshandel.
10 månader för detta är väl ganska billigt, rena paketpriset. Dessutom så kommer mannen inte att utvisas eftersom åklagaren inte yrkade på detta.


Men visst är det klart att du ska få stanna här. Det vet vi ju alla att det faktum att du inte kan hålla kuken i styr enbart beror på att svenska kvinnor klär sig så oerhört slampigt. Det är ju inte kattens fel att den äter upp köttbiten du slänger åt den, det är bara naturligt.
Annat är det i Algeriet, där vet de hur man ska klä sig för att inte väcka mannens parningsinstinkter.

Sen så är ju Sverige ett enormt rikt land, vi har råd att föda sådana som dig som inget annat vill än att bidra till samhället. Samma samhälle som varit elakt nog att låsa in dig för något som inte är värre än att gå mot röd gubbe.
Det finns de som påstår att sådana som du förstör för den majoritet av immigranter som "beter sig som folk", försöker förtjäna sitt uppehälle och rättar sig efter de lagar och seder som finns här.
Men dem behöver du inte lyssna på. Alla vet att eventuella motsättningar enbart beror på att svenskarna är rasister sedan födseln.
Det ligger i deras blod, du vet ju hur barbariska de var här uppe i Norden för 1200 år sedan...

Välkommen hit, vill du ha en kaka till?

måndag 15 juni 2009

Prioriteringar

Jag läste i tidningen att polisen ska anställa 15 personer som enbart ska utreda fildelningsbrott.
Det känns betryggande att veta att polisen gör prioriteringar för att öka medborgarnas trygghet genom att lägga resurser på att bekämpa fildelning och offentlig urinering. Det ska vi bli världsbäst på.

Under 2008 anmäldes 5.500 våldtäkter i Sverige. Det är 8 gånger så många per capita än övriga nordiska länder. Men det verkar inte läggas några extra resurser på att utreda dessa eller öka närvaron av poliser på stan för att försöka minska antalet sådana och övriga brott mot person (rån, misshandel etc.) som också ökar varje år.

Att tusentals människor varje år får sina liv förstörda av olika typer av våldsbrott väger jävligt lätt mot att några feta filmbolagschefer tjänar några miljoner mindre än vad de räknat med. Sverige är fantastiskt...


På mer lokal nivå så läser jag att kommunen måste spara pengar. En inte helt okvalificerad gissning är att det lär drabba vård, omsorg, skola och väghållningen. Precis som vanligt.
Samtidigt så sitter kommunen fast i ett avtal med byggherren PEAB om att ösa ut 15 miljoner om året i 25 år på ett äventyrsbad i gamla kraftverket. Ett äventyrsbad som det är tveksamt om medborgarna vill ha. 15 gånger 25 ger en slutsumma på 375 miljoner, inflationen ej inräknad.
Man kan ju lite spontant tycka att dessa pengar kunde läggas på andra saker men det kanske är så att våra gamla trivs bra med att sova i en säng i korridoren på hemmet eftersom de vet att deras situation hjälper kommunen att finansiera skrytbyggen som väldigt få vill ha.

Riksidioten Mona Sahlin har en gång kläckt ur sig: "Det är häftigt att betala skatt". Även om detta uttalande inte tycks gälla henne eller någon annan i någon partitopp så måste jag nog hålla med. Vi får ju verkligen valuta för våra pengar...

söndag 14 juni 2009

Helgen

I fredags var jag och firade en nybakad student, hon var glad och full precis som man ska vara en sådan dag.
För 16 år sedan var det jag själv som stod där på traktorsläpet och firade min nyblivna arbetslöshet med de andra stollarna i min klass.
16 år, fan jag som nyss kände mig ung...

Senare på kvällen var jag på en restaurang och åt och drack gott med mina forna arbetskamrater. Allt enligt devisen "gratis är gott". Trevligt att även vi inhyrda som fått gå hem blev medbjudna.
Vid elvasnåret så var gratisölen slut och ett gäng bestämde sig för att gå vidare. Pga. studentfirande var många krogar uppbokade så vi hamnade på WT-haket Harrys.

Detta Harrys är ett ställe jag helst undviker, men vi hade inte så mycket val. Letar man "White-Trash" så är Harrys ett kanonställe. Det är feta karlar med tribaltatueringar, vargtröjor och alldeles för närbesläktade föräldrar var man än tittar. Det kvinnliga klientelet försöker se 25 år yngre ut än vad det står i passet genom kraftig överdosering av ögonskugga och parfym. Samt kulagerfett eller vad de nu använder för att pressa ner sina kroppar i kläder som de snattat ur sina tonårsdöttrars garderober.
De ser ut som tvättbjörnar i korvskinn ungefär.
Skulle man lyckas spritmarinera sin hjärna så pass att man baxar hem en sådan där så lär dagenefter-ångesten förstärkas av vetskapen att det snart kommer att börja klia på vissa centralt placerade kroppsdelar.

Vi hade varit där i en dryg halvtimma då jag gled in på pissoaren. Där börjar en en skelögd pajas med jeansväst tjafsa med mig. Han hävdar att jag har knuffat till honom tidigare vilket jag inte har något minne av. Jag sa "Hoppsan, det minns jag inte, men isf. var det inte med flit".
Den ursäkten räckte tydligen inte utan fanskapet ställer sig en decimeter från mig (hans andedräkt hade knockat en oxe), viftar med näven framför mitt ansikte och frågar om jag muckar.
Där tog mitt tålamod slut så jag kastade in honom i ett toalettbås - utan att öppna dörren innan - och gick därifrån.

Jag såg inte till honom resten av kvällen så förhoppningsvis blev han utslängd efter nästa bråk. Jag är nämligen övertygad om att han startade ett nytt inom fem minuter efter jag hade gått. Han verkade vara den typen.

När klockan närmar sig stängningsdags spelas "Kramgoa låtar 1167" och dansgolvet förvandlas till en köttmarknad där bäst-före datumet har passerats för länge sedan. Med hänsyn till vår egen hälsa avlägsnade vi oss därifrån och avslutade kvällen med lite mat.


På lördagen dök ett par utflyttade kamrater upp i stan och vi bestämde oss för att fira detta faktum med lite öl. Eftersom vi kom ner på stan runt halv ett hade vi inte så mycket att välja på än att gå till... Harrys.

Den stund vi tillbringade där avlöpte utan incidenter. Det enda som var störande var trängseln inne på krogen. Tack och lov smittar inte klamydia via beröring så vi klarade oss förhoppningsvis utan bestående men.

I dag har jag mestadels legat i soffan och glott på tv. Min officiella ursäkt är att det ösregnar, men det kanske även är så att jag skäms lite över att ha gått på Harrys två dagar i rad...

onsdag 10 juni 2009

Lapplisa

Tidigare idag skulle jag parkera min bil hemma men infarten till parkeringarna blockeras av en bil.
Jag signalerade med både ljud-, ljus- och handsignaler att jag ville komma förbi och till slut fattar den sönderblekta kossan bakom ratten vinken och flyttar på sig.
Jag uppfattar 90% av mina medtrafikanter som idioter och skulle inte ha brytt mig speciellt mycket om saken om det inte hade stått "Q-Park" på bilen.

Det var alltså en jävla lapplisa som blockerade infarten till 60 parkeringar medan hon spanade efter eventuella syndare på motsatt sida gatan. Starkt jobbat ditt miffo.
Det kan även tänkas att hon hade stannat för en sminkpaus vilket var behövligt eftersom hon såg ut som en hybrid mellan Miss Piggy och Birgitta Dahl.

Man kan lite torrt konstatera att de lär ha grymma urvalstester på den där firman.

Det skulle kanske tom. vara ett jobb för mig. Jag har körkort och kan vara dryg och obstinat om jag vill. Sen så verkar det inte som att jag behöver läsa på något mer om trafikregler, jag klarar nog galant att mäta avståndet från någons kofångare till ett streck i backen med talmeter samtidigt som min egen bil blockerar hela gatan.
Ska fan söka, då blir jag en P-nisse.


I övrigt börjar jag bli brutalt uttråkad av att gå hemma och eftersom jag har en form av jour under kontorstid så kan jag inte åka iväg någon längre sträcka från hemmet. Jag tillbringar en stor del av dagen framför datorn, tv är inte att tänka på då det som visas dagtid starkt påminner om det som kommer ur mitt anus.

söndag 7 juni 2009

Party, party

Det var tydligen fest i går...


















lördag 6 juni 2009

Bajs

Tjock-Tobbe och Tore från Delsbo visar var skåpet ska stå.

Jag vet inte om det är skogstjärnarna, myggen, hemkört, EPA-traktorer eller kusingifte som gör det, men det är något speciellt med inavelsbygderna i norr...

http://www.liveleak.com/view?i=0e4_1244126882

fredag 5 juni 2009

Nationaldagsfunderingar

I morgon är det Sveriges nationaldag och jag ska på en liten fest. "En förfest som hyllar vårt sköna avlånga land" har värdparet skrivit och det där ger mig lite bekymmer.
Jag vet nämligen inte hur jag ska hylla Sverige. Ska jag åka dit på min svensktillverkade cykel, eller kanske i min Volvo?
Ska jag dricka svenskbryggd öl och kanske lite Absolut vodka?
Vågar jag ha en liten svensk flagga på mig?

Eller ska jag fira i den mångkulturella andan och då ha med mig några asylsökande somalier som jag bjuder frikostigt på mat och dryck?

Anledningen till mina funderingar är att jag läste i dagens lokaltidning att kommunen bjuder in alla som fått medborgarskap under året till kaffe och tårta i stadshuset. Det hålls välkomsttal och delas ut hedersdiplom till tonerna av ett spelmansgille.

Jag säger inte att det är fel att välkomna nya medborgare, men jag begriper inte varför man måste göra ett spektakel av det just på nationaldagen.

Medan i princip alla andra länder firar sin historia och visar upp en nationell stolthet (jämför med Norge) så ska vi i Sverige hylla alla andra länder. De av oss som är infödda svenskar ska sitta i ett hörn och skämmas över detta faktum. Ty det fulaste du kan vara i dagens Sverige är just svensk.

Denna dag borde man hylla alla förfäder samt nu levande som med blod, svett och tårar byggt upp landet.
Man borde gå man ur huse och rulla ut alla som långsamt komposteras på olika vårdhem och fira dem med en stor ceremoni.


Min farfar hackade malm i Bergslagens gruvor i många år och tillbringade de sista åren av arbetslivet i verkstadsindustrin där han för övrigt blev av med några fingrar. Han fick ingen ceremoni eller något hedersdiplom, han fick en säng på långvården.

Min far har tillbringat 30 år med att frakta livsmedel på vägarna och min mor föder hungriga skolbarn varje dag.
Ingen av dem lär någonsin heller firas med spelmän och tal.

Själv så räknar jag knappt med en pension och konstaterar att om det inte vore för fotbollen så skulle jag nog inte våga ha någonting blågult på mig i morgon.

onsdag 3 juni 2009

Vår vackra stad 2

Igår kväll tog jag en sväng förbi stadshuset och beskådade när några herrar plockade upp gamla cyklar, kundvagnar, parkbänkar och annat skrot som folk hade slängt i ån. Man hade sänkt vattenståndet i Svartån rejält pga. reparationer av en mur och jag tänkte försöka hitta inloppet till Västerås andra å Lillån.

En kort historielektion:
Lillån som ligger i en kulvert sen 100 år tillbaka går från Svartån under Munkgatan och Mimerområdet och mynnar ut i Mälaren vid silokajen. Den var vid slutet av 1800-talet ett stinkande avloppsdike och när staden växte grävde man ner den. Detta är anledningen till att en av verkstäderna i Mimerområdet står diagonalt mot de andra, den följde nämligen åkanten. Munkgatan lades rakt ovanpå ån.
Området som stadshuset ligger på idag var innan dess en ö, Munkholmen. Namnet kommer av ett dominikanerkloster som fanns på platsen under medeltiden.

Nåväl, jag tänkte att man kanske ser öppningen när vattnet är lågt men jag hade fel. Har dock en ganska bra aning om var den finns. Jag tog ett par bilder av skräpsamlandet och passar på att visa dem här.

De två sista bilderna visar konstverk utanför stadshuset. Den första styggelsen heter "Vindarnas grotta", men är i folkmun känd som "Dövörat". En känga till kommunpolitikerna och deras bristande lyhördhet mot sina väljare.

Det andra är en förgylld tjur på en pelare. En symbol för styrka på en gigantisk fallos, jag undrar om det är några som vill kompensera för något...
Min far nämnde tidigare att någon för en massa år sen hade lagt ett lass koskit under statyn vilket gav mig en hög idéer. Jag funderar på att kontakta några biodlare och försöka få ihop en gigantisk vaxpropp att lägga i Dövörat.









måndag 1 juni 2009

Fullspäckad lördag del 2

Efter en dags ruinutforskning styrde jag kosan hemåt och vidare till en 30-årsfest utanför stan.
Det var en trevlig tillställning där vi grillade, drack och lyssnade på livemusik.
Färden till sovplatserna företogs på permobil.