onsdag 30 januari 2013

Plums...


Jag är fullt medveten om att många svälter i Afrika, att det är inbördeskrig lite överallt och att många är arbetslösa men jag känner ändå att jag måste få gnälla av mig lite ibland.

Januarivädret liknar just nu klassiskt aprilväder då det var 20 minusgrader förra veckan och nu 3 grader varmt, regn och slask.
På väg hem från jobbet i eftermiddags handlade jag lite mat och när jag traskade från parkeringen hemma så klev jag rakt ner i en 2 dm djup slaskpöl.
Jag känner till att det är en fördjupning i gräsmattan där, men hade inte riktigt väntat mig att bli omfamnad av det bästa vintern bjuder på upp på halva vaden.

Av ren förvåning tappade jag greppet om pappkassen som innehöll min veckoranson av mat och vi vet ju alla hur länge en blöt pappkasse håller ihop - ungefär tre sekunder efter att man har försökt rädda den ur det förrädiska slukhålet.

Resultatet blev att jag fick knöla ner allt innanför jackan och framåthukad springa upp i lägenheten. Jag torde ha sett höggravid ut och jag födde bland annat ut två kilo Uncle Bens ris på hallgolvet. Turligt nog så gick ingenting sönder ty dammsugning var inte det jag längtade efter just då.


Under tiden jag väntar på att klockan ska bli 19.00 - då jag har tvättid och kan flytta mina blöta kläder från badkaret - så funderar jag på om man inte skulle investera i galonkläder.

Problemet är bara att alla gummikläder jag hittar på nätet är svarta och väldigt väldigt tighta... :p

söndag 27 januari 2013

Tager du...?

Igår var jag bjuden på ett bröllop. Det var en trevlig fest med god mat och bra underhållning.
Det enda smolket i bägaren för mig var lite inledande kameraproblem, men det blev några bilder till slut.


 
 
 
 
  
 
 
 
 

tisdag 22 januari 2013

Tummen ner...

Sociala medier är fantastiska. Man kan hitta nya och gamla vänner, man kan marknadsföra sig själv, söka efter andra med gemensamma intressen, eller bara snacka skit med folk för att slå ihjäl lite tid.

Det finns dock vissa baksidor. Bland annat kan Facebook etc. vara starkt beroendeframkallande och även ge upphov till prestationsångest hos de som inte kan matcha "alla andras" till synes perfekta liv.

Även om man kanske måste fråga sig om det inte helt enkelt är så att den som ljuger bäst vinner...


Nåväl, en annan baksida är att det hänger en hel del idioter där.
Jag fick precis ett meddelande på "Fejjan" från ett stolpskott som jag aldrig träffat. Vederbörande undrade om jag möjligen tillhandahöll diverse uppiggande narkotiska preparat.
Det gör jag inte, om någon undrar.
Men jag funderar på om jag kanske skulle välja profilbilder mer omsorgsfullt för att inte ge folk falska förhoppningar.

Min nuvarande profilbild visar mitt lätt sömndruckna högra öga så det logiska vore väl att erbjuda mig något uppiggande i stället...





Den sista idioten är uppenbarligen inte född än.
Tyvärr (i det här fallet) är jag inte bekant med någon som arbetar för ordningsmakten, annars hade det ju varit ganska skoj att skicka idioten vidare. Om inte annat för att demonstrera faran med att prata "privatsaker" med okända på sociala medier.

Tummen ner för dig ditt pucko.

tisdag 15 januari 2013

Urspårat...

Under gårdagen kändes det som att hela Mälardalen drabbats av galenskap. Fyra personer sköts ihjäl i grannkommunerna och en kvinna knivhöggs svårt i en butik i centrala Västerås. Bland annat.
Hade något liknande hänt i Rosengård så hade man väl (tyvärr) inte höjt märkbart på ögonbrynen, men här brukar det inte gå fullt så vilt till.
Som det ser ut just nu så tycks skjutningarna vara resultat av psykiska problem och knarkande, medan knivdådet luktar "hedersvåld". Men det får man väl reda på tids nog.

Jag funderade ett tag på om någon hade förgiftat dricksvattnet eller om det måhända är zombieapokalypsen som närmar sig då folk verkar vara helt galna.
I så fall så är det väl dags att ta med sig konservburkarna och knölpåken ned i skyddsrummet och försöka härda ut...


Galenskapen fortsatte under natten utanför Stockholm då en städerska stal ett pendeltåg från depån och körde ut på linjen. Så småningom tog rälsen slut och tåget fortsatte rakt in i ett bostadshus i Saltsjöbaden.
Som genom ett mirakel skadades ingen förutom damen ifråga som genom detta bevisade att vad hon än väljer efter (förhoppningsvis) avtjänat fängelsestraff så är en karriär som lokförare utesluten...

Man ska inte skratta åt andras olycka sägs det, vilket jag sällan gör. Däremot så skrattar jag ofta åt andras dumhet och idiotiska handlingar. Vissa människor är helt enkelt för dumma för sin egen hälsa.
Sen så vet jag att man lätt blir uttråkad under ett nattskift, men vad är det för fel på korsord...?

Nåväl, ingen oskyldig skadades som sagt men skadorna på hus och tåg lär gå på tiotals miljoner att reparera.
Sen så kan man lite torrt konstatera att om damen hade kört ännu fortare eller kolliderat med ett robustare hus så hade hon kvalificerat sig för ett Darwin Award.

Apropå ämnet:



söndag 13 januari 2013

Sköna söndag.

Idag var jag osedvanligt pigg för en söndagsmorgon och bestämde mig för att åka och handla klockan 9 på morgonen. Jag avskyr att trängas med folk i affärer och svälter hellre en hel lönefredag och handlar någonting sent på kvällen än försöker slå mig in i kaoset på stormarknaden.
Men nu var det föredömligt tomt på folk och nästan lite trivsamt att strosa runt bland hyllorna. Ja, förutom att jag ju fick betala naturligtvis.

I fredags blev jag lite ölsugen så jag och en kompis satt här och läskade våra strupar lite. Vi fick för oss att använda vardagsrummet som dansgolv och det är nog tur att jag har persiennerna nere, jag vill ju liksom inte briljera med mina dans-moves för alla grannar. :)

I går for jag hem till några bekanta på födelsedagsfika. Jag misstänker att jag har några lätt masochistiska drag eftersom jag var bakfull och de har fem ungar hemma...
Men jag klarade mig helskinnad och med både hörsel och relativ psykisk hälsa i behåll så då får man väl vara nöjd antar jag.

Jag känner mig nästan lite duktig som har varit ute och handlat på morgonen så jag tänkte belöna mig med att tillbringa några timmar i soffan och kika på film. Det kan jag väl vara värd?


Apropå någonting helt annat så gillar jag ju att besöka och fotografera ödehus etc. En hobby som jag delar med en del andra personer och vissa av dem är betydligt mer hängivna än mig.
Här är en läcker liten film från ett ödehus som jag själv besökt för några år sedan.
Jag har inte tålamodet som krävs för att tillbringa flera nätter mitt i vintern i en ouppvärmd ödekåk, vilket kanske är lite synd eftersom resultatet av sådan hängivenhet blir riktigt riktigt bra.





tisdag 8 januari 2013

Same shit, different year...


Det är som bekant nytt år nu sedan en vecka tillbaka och det är nu man ska ta tag i tillvaro och arbete igen med ny friska tag, utvilad och sprudlande av energi.
Det är åtminstone vad jag har hört ryktas om men jag märker då inte av det, snarare tvärt om.

För en gångs skull har jag haft en lång sammanhängande ledighet över helgerna och jag är tröttare än någonsin. Jag kommer iväg till mitt arbete och sköter väl det utan anmärkningar men när jag kommer hem är jag tröttare än en långvårdsavdelning och fullständigt omotiverad att göra någonting förutom att lägga mig och sova bort återstoden av dagen.

Förhoppningsvis så blir det bättre med tiden, men just nu vill jag ha koffein intravenöst för att inte somna samtidigt som jag känner att motivationen knappast räcker för att hänga upp en droppåse.


Det är ju populärt att avge nyårslöften vilket jag brukar försöka undvika då jag ogärna lovar saker jag inte är 100% säker att jag kan hålla.
Att röra på sig lite mer och inte vräka i sig vad skit som helst i matväg bara för att det går snabbt är givetvis någonting som jag borde göra - speciellt som jag ofta tycker mig se Moby Dick i badrumsspegeln - men att lova någonting i den stilen törs jag nog inte. Karaktär och motivation till saker för min egen skull är för det mesta en bristvara i mitt huvud.

Jag tänkte dock försöka avge ett litet löfte, nämligen att sluta gnälla på vädret. Det är någonting jag nämnde på Facebook för en tid sedan så jag har väl inget annat val än att försöka hålla det.
Vilket kan vara nog så svårt för en svensk...




Någonting som jag aldrig kommer att kunna sluta reta mig på och gnälla om är svenska tidningar och deras förbannade snyftreportage så fort någon inte kunnat bete sig och då fått sota för det.

I fredags rånade fyra personer en guldsmedsbutik i centrala Södertälje. Tre av dem rånade butiken beväpnade med automatkarbiner och misshandlade ägaren medan en fjärde höll vakt utanför. När rånarna kom ut och skulle lämna platsen möttes de av civilklädd polis och det utbröt skottlossning mellan rånarna och polisen. En av rånarna sköts i huvudet av polisen och ligger nu i koma med mikroskopiska chanser att överleva. De övriga tre greps under kvällen.

Jag har inte speciellt höga tankar om svensk polis, men i det här fallet så får man väl anse att det var ett rådigt ingripande.


I sedvanlig ordning så kör tidningarna sitt tycka synd om-race. Han var "en sån fin kille" enligt släkten och advokaten och det var ju rent fruktansvärt att han blev skjuten.

Jag kan givetvis förstå familjens förtvivlan, men om mannen inte hade begått ett väpnat rån och viftat med en automatkarbin i ett köpcenter så hade han nog inte legat som en rotfrukt på intensiven.
Dessutom så nämns inte med ett enda ord situationen för innehavaren av butiken (som blev grovt misshandlad med ett baseballträ), eller övriga personer som befann sig i närheten.

Det är i vanlig ordning alltid mest synd om gärningsmannen vilket jag inte begriper.

Alla yrken har sina risker och om man väljer en kriminell bana som innefattar väpnade rån så är det en reell risk att få en kula i huvudet.
"Don´t do the crime if you can´t take the time" som jänkarna brukar uttrycka det.


Lika less som jag blir på kvällstidningarna blir jag på deras gullegrisar, förortsgangsters som har kollat lite för många gånger på "Snabba Cash" och "Scarface" och tror att de ska bli någon ny Tony Montana med en cigarr i ena handen och en sedelbunt i den andra.

Kulorna ska rulla in snabbt, men ibland så går saker lite på tok och då blir det bara en kula. Genom pannbenet...


tisdag 1 januari 2013

Nyår

Sent omsider hamnade jag på en liten fest. Öl, Jägermeister och klädpoker fick bli ett helt ok avslut på 2012. :)