lördag 28 februari 2009

Det där med konst...

Jag har svårt för det där med konst, eller rättare sagt idén att i princip allt som faller utanför det som de flesta klassar som "normalt" kan kallas konst och då är det helt plötsligt accepterat.

Konst för mig kan exempelvis vara en vacker landskapsmålning eller en anatomiskt korrekt staty, eller ett fotografi. Kort sagt - jag vill se vad det föreställer.

Att springa på galleri med enorma glasögon och ett glas rödvin i handen samtidigt som man lovprisar något som ser ut som en inramad trafikolycka är inte riktigt min grej.
Konstkritikern ser "en hyllning till det postmodernistiska samhällets förfall sedd i skenet av patriarkatets grepp om det surrealistiska våffeljärnets skugga".
Jag ser en vit duk med nåt som påminner om hur det ser ut under bordet när en tvååring har ätit blåbärspaj...

Den senaste månaden har man kunna läsa om två studenter på Konstfack (en institution där människor helt utan sinne för normalt beteende kan frottera sig med varandra) och deras eskapader.
Den ena var en kvinna som lyckades fejka sig till psykiatrisk akutvård genom att spela "sjuk". Grattis din jävla dumfitta, du har lyckats bränna lite mer av skattebetalarnas pengar och kanske tagit resurser från någon som behövde det. Tänk om någon med verkliga depressioner sökt sig till psykavdelningen den dagen men fått vända i dörren eftersom personalen var upptagen med att spänna fast dig i en säng. Hade sedan denna person efter att ha blivit ratad av vården hoppat framör en buss hade det då varit något du hade vilja ha på ditt samvete?

Jag vet att jag överdriver en smula men kan inte låta bli att bli förbannad på sådana där idioter.

Det andra fallet var en herre som ansåg att klotter är lika med konst. Hans examensarbete på Konstfack gick ut på att klottra i tunnelbanetåg. Skadegörelse heter sådant på normal svenska, alltså det språk som talas utanför väggarna på Konstfack, och kostar skattebetalarna massor med pengar varje år.

Det finns uppenbarligen många varianter av konst, en av det skummare är "pisspainting". Det går helt enkelt ut på att konstnären uträttar sina behov på en duk som han sedan ramar in och säljer. Tydligtvis köper folk(?) sådant för dyra pengar. Min spontana tanke är ju naturligtvis att "vem fan vill ha skit på väggen?", men om jag tänker efter så kanske jag då har spolat ner en hel förmögenhet i toaletten under åren...

Om jag skulle halsa en sjuttis brännvin, sätta mig i bilen och köra på en dagisklass på ett övergångsställe skulle det också vara konst? Skulle några vinpimplande, skäggiga och anorektiska herrar utbrista: "Fantastiskt! Köttslamsorna som sprids över gatan och kontrasterar mot den svarta asfalten utgör ett enastående epos över livets förgänglighet"?

Jag ska fan ringa Konstfack och fråga.

torsdag 26 februari 2009

Com inte Hem hit

Telefonförsäljare är en yrkesgrupp jag föraktar djupt. Min telefon är till för att jag ska kunna tala med mina vänner och vice versa, inte för att det ska ringa envisa miffon stup i kvarten och försöka pracka på mig uppslagsverk, rakhyvlar, kalsonger etc.

Jag anser mig själv tillräckligt vuxen för att köpa mina egna kalsonger.
Det känns på gränsen till perverst att diskutera underkläder med en herre som bräker på skånska kl 21 en söndagskväll.

Tack och lov så kan man spärra sin hemtelefon mot de flesta sådana där samtal. Att "NIX:a" är väldigt effektivt men vissa fula fiskar slinker genom nätet. Om man på ett eller annat sätt har hamnat i företagets kundregister så klänger de sig fast som en elakartad hjärntumör.

Då får man försöka göra det bästa av situationen och avspisa dem på ett vänligt men bestämt sätt.
Ibland kan det dock bli lite lustigt.

Tidigare idag ringde en dam från Com Hem, ni vet de där med fåniga reklamfilmer och usla uppkopplingar. Tydligen så har jag min kabel-tv (enbart grundutbud) via dem så nu skulle hon försöka pracka på mig deras bredband också. Jag kan tillägga att min stadsnätsuppkoppling är betydligt stabilare än vad de erbjuder.

Damen frågade vad jag använde mitt internet till och jag svarade: "porrsurfning".
Hon la på luren omgående.

Jag blev förvånad över reaktionen men ändå ganska nöjd över att att ha blivit av med en sån där utan att vara öppet otrevlig.

tisdag 24 februari 2009

Att slicka konungens röv

Dagens stora nyhet i ankdammen Sverige är att kronprinsessan och hennes bihang med kotlettfrisyr har förlovat sig.
Tja, kul för dem (hoppas jag) men knappast något som förtjänar någon större uppmärksamhet.
Tycker jag i alla fall, våra medier är av en annan åsikt.

Skvallertidningarna som Hänt i veckan och Aftonbladet har plockat fram största möjliga typsnitt till löpsedlarna och televisionen har extra nyhetssändningar.
Dessa extrasändningar bekostas av oss licensbetalare som återigen får vara stolta över vad våra 2000 kronor om året går till.
När Estonia sjönk och 852 personer omkom var det befogat med extrasändningar men knappast när två personer förlovar sig.

Svenska journalister strävar inte efter Pulitzerpriset utan har som sitt högsta mål att få polera det kungliga anuset med tungan. Det kan ju ge en gratisbiljett till Nobelmiddagen.

Hela regeringen måste tydligen ge sitt godkännande till detta spektakel och det kanske förklarar varför det har varit kalla handen vad gäller att engagera sig i att rädda en svensk biltillverkare och dess underleverantörer från konkurs.
Vad är 50.000 jobb mot ett kungligt bröllop?

En sådan tillställning med tillhörande säkerhetsarrangemang är ju knappast billigt, jag undrar hur många årslöner för en montör på SAAB det motsvarar?

Nu kanske det låter som att jag har något mot den kungliga familjen men så är inte fallet.
För min del får de gärna "leva lyckliga i alla sina dagar" men jag vill inte betala för skiten.
Mina skattepengar ska gå till vård, omsorg, utbildning, infrastruktur och liknande, inte till att släpa hit och föda förnämt folk från hela världen.

Men men, all heder åt fästmannen. Det är få förunnat att kunna tatuera in "Kunglig hovleverantör" på ballen.

Det skulle vara kul om det hände något oväntat i den där cirkusen, exempelvis om vår blivande drottning skulle krysta ut en liten oäkting veckan innan bröllopet.
Jag skulle förmodligen skratta mig harmynt...

måndag 23 februari 2009

Rassel

Min dator väsnas, rejält. Det är fläkten i nätaggregatet som är på väg att ge upp.
Den låter som en WV-bubbla på tre cylindrar med flödande förgasare, ungefär.

Det är löning på onsdag och det känns bra att veta att det aldrig råder något tvivel om vad de korvören som blir över efter räkningarna ska ta vägen. Det är alltid något som pajar.
Framöver så måste jag kosta på nya sommardäck till bilen så det blir väl till att slåss med pensionärerna om tomburkarna i parken...

söndag 22 februari 2009

Jävla snö.

Jag var ute med soporna tidigare och lyckades halka, landa på röven och glida 10 meter ner för gatan.
Eftersom jag dumt nog alltid har plånboken i bakfickan så har jag nu troligtvis avtryck av enkronor på min högra skinka.
Jag är ganska less på snön nu, den är till för eskimåer och samer.

"Men det är ju så fint med snö".

Ja, när det precis har snöat så kan det vara ganska vackert, det kan jag hålla med om. Men det är sällan julkortsvackert här längre än ett par timmar, delvis beroende på gatukontorets iver att hälla salt och sand överallt så fort det har kommit mer än en halv centimeter.
Snön förvandlas snabbt till en gråsvart sörja som hamnar överallt, främst på min hallmatta.
När denna gegga sen fryser till så blir gång-och cykelbanor så hala och spåriga att en promenad till affären på 400 meter blir lika spännande som att korsa Saharaöknen.

"Men tänk på barnen, det är ju så kul med snö nu på sportlovet".

Det var jävligt länge sen jag hade sportlov kan jag upplysa om. Jag måste vackert ta mig till jobbet även fast den erkänt bortskämda yrkesgruppen lärare slipper.

Vill man utöva vintersporter med sin familj så kan man åka iväg en sväng.
Det finns många backar några timmars bilresa härifrån. I Dalarna.

Men det som stör mig mest är att jag vet hur det kommer att vara i morgon bitti.
Jag kommer att få skotta mig fram till min fastfrusna bil för att kunna ta mig till jobbet, att cykla i det här väglaget är bara att glömma.
Det är som att bestiga Mount Everest i badtofflor.

Dessutom så har mupparna som sköter(?) plogningen i sedvanlig ordning försökt hyvla sig ner till bronsåldern nedanför mitt sovrumsfönster vid 01.30 så någon sömn lär man inte få.

Jag skiter i hur fiiint det är med snö och hur roooligt det är med skidor, skridskor, pulkor och andra självmordsredskap.
Jag vill ha vår nu.

fredag 20 februari 2009

Tre lingon

Jag traskar ofta till och från mitt jobb, en lagom promenad som tar ungefär en halvtimma.
Eftersom jag tillhör de bakåtsträvande typerna som anser att en telefons huvudsakliga användningsområde är att ringa med så har jag för tillfället en gammal mobiltelefon (bisarrt att en treårig sak är "gammal") som saknar mp3-spelare.
Den har dock radio och ibland får jag för mig att lyssna lite, eftersom jag är hockeyintresserad så blir det ibland sportradion. Nu sänder inte de under tiden jag går till jobbet men jag promenerar även emellanåt på andra tider.

För ett tag sedan så var jag ute och gick en söndag med Sportextra i lurarna. Ni som har ett intresse i någon sport vet att man ganska lätt rycks med i stämningen.
Motståndarlagets mål och diverse felaktiga domslut kommenteras ibland högljutt.
En tant som var ute med sin hund stirrade förskrämt på mig när jag utbrast "Dra åt helvete din randiga hora" tre meter ifrån henne.
Folk lär tro att jag har Tourettes (i bästa fall) eller att jag är på rymmen från någon sluten anstalt (i lite sämre fall).

Vid 23-tiden i går kväll var jag på väg hem genom industriområdet och som vanligt så seglade tankarna iväg. Jag mötte en bil från Securitas som åkte runt på en parkering och funderade på vad som skulle hända om jag helt plötsligt började springa som en idiot.
Jag övergav idén rätt snabbt eftersom dessa leksakspoliser brukar vara helt humorbefriade och det sista jag ville var att behöva stå och förklara för vederbörande att jag älskar att jogga i industriområden mitt i natten.

Fast samtidigt så kanske snubben i den vita bilen ville ha lite action, det måste ju vara tråkigt att åka runt runt runt i samma sunkiga område och räkna lyktstolpar. Och när det verkligen sker något exalterande på rundan - alltså att två pundare dyker upp och börjar baxa lastpallar - så kontaktar de polisen. De riktiga alltså, de med pistoler och häftiga lampor på biltaket.
Det måste ju suga fetballe att ha ett jobb som mestadels går ut på att kolla om kontorsråttorna har låst dörren och släckt lampan efter sig.
Men om man sköter sina kort rätt så kanske man kan avancera och få jobba inomhus. Då får man sitta i receptionen hos ett företag och ha hand om alla besökares tillfälliga passerkort, eller så får man stå och se skitnödig ut framför en dörr bakom vilken det sitter ett par herrar i kostym som porrsurfar. Har man riktigt tur så kanske man också får en sån där fin basker.
Men det är långt kvar tills dess, det är ännu många morgonpass då du möter killarna i sopbilen och blänger surt på dem eftersom du vet hur mycket mer än dig de tjänar.

Missförstå mig inte nu, jag hyser inget värre agg mot väktare än vad jag gör mot många andra yrkesgrupper men som sagt; tankarna vandrar iväg när man promenerar ensam.

torsdag 19 februari 2009

Forza Ole!

Tillhör ni de som sitter bänkade framför tv:n när det vankas skidskytte?
Ok, inte jag heller...

Skidskytte är en märklig kombination av två sporter, nästan lika knepig som om man skulle kombinera fäktning och simhopp.

Nåväl, de flesta har väl hört om veckans stora sporthändelse nämligen att en hög skidskyttar åkte fel väg men slapp diskvalificering efter överklagan.
Inget att hetsa upp sig allt för mycket över kan man tycka, men vi är ju alla olika.

En av "felåkarna" var den regerande världscupettan norrmannen Ole Björndalen. Nu har några ryssar retat upp sig på detta så till den milda grad att de har skrivit lite trevligheter i forumet på hans hemsida.
"Vi har redan grävt din grav”, ”Burn in hell” och ”alla norrmän är homosexuella” är lite av det man kan läsa där.

Detta gör mig full i skratt.
Det finns sk "huliganer" som ska bråka på och ikring varenda match. Det spelar ingen roll om AIK/Djurgården/Bastuträsk spelar fotboll, hockey eller bandy. Det ska alltid slåss.

För min del så får de väl göra det då, om de bokar en plats långt från arenan att göra upp på så att vi vanliga människor kan gå på matcherna utan att riskera att få en flaska eller två kilo Röda Lacket i bakhuvudet.
Vill man "försvara sitt lags färger" genom att försöka avliva de som gillar två helt andra kulörer så kan man göra det på nån jävla åker någonstans.
Jag föredrar att stå på läktaren och gapa mig hes istället. Den enda som lider av det är jag, samt möjligen de som är överkänsliga mot obscena fraser.

Huliganismen har drabbat fotboll, hockey och bandy i många år, men vafan skidskytte?

Vad blir nästa steg, kravaller vid O-ringen eller stenkastning i Vasaloppsspåret?
Den stackars lilla kranskullan får ha hjälm och skottsäker väst på sig.

Kamma till er för fan...

onsdag 18 februari 2009

Peddopolis

Jag läste i tidningen att en polis i Västmanland (Köping) hade häktats för våldtäkt mot barn.
Det faktum att det är en polis - som dessutom arbetar med "barnutredningar" gör saken än värre än vanligt.
Jag har inget större förtroende för rättsapparaten över huvud taget - från polisen på gatan till domaren i HD - men om man blir utsatt för ett brott så är det ju till polisen man vänder sig. Det är så det ska fungera.

Att poliser begår diverse brott är inte helt ovanligt men det är i de flesta fall frågan om mindre förseelser som stölder och diverse trafikbrott (när såg du en snut stanna vid stopplikt senast?).
Sen finns det en flock idioter som prompt måste utnyttja sin maktposition för att skaffa sig fördelar, och givetvis en del psykopater som har misshandel som livsstil.

Man kan fråga sig hur det här kunde ske, är det frågan om ett peddo som sökt sig till yrket och en specifik tjänst med en baktanke, eller har han bara fått en "knäpp i skallen"?
Med "knäpp i skallen" menar jag en utlösande faktor/händelse som har väckt hans inre demoner till liv och fått honom att leva ut sina idéer. Jag anser nämligen att pedofili är en obotlig störning som dock kan ligga latent hos en del personer utan att utlösas till handling.

Men det man mest av allt bör ifrågasätta är varför hans identitet måste hemlighållas av våra medier. Tack och lov så finns det rakryggade människor i landet som kontaktar tingsrätter och gör andra efterforskningar så att vi i den stora allmänheten får veta vad som rör sig omkring oss.

Ty VLT, Aftonbladet etc. skulle inte skriva ut att mannen är född 1978, bor i Västerås och heter Johan Jansson...

tisdag 17 februari 2009

Say what?

Är det någonting som man får lära sig som svensk och får inhamrat i huvudet varje dag så är det hur rasistiskt allting här är, även de vardagligaste tingen.

För några år sedan var det glassen Nogger Black som anmäldes av "Centret mot rasism", ett statligt institut som uppenbarligen letar främlingsfientlighet i frysdisken.

Det värmer att veta vad skattepengarna går till...

Nu år 2009 är det tydligen skosnören som är otäcka. Rektorn på en skola i Bromölla anser att det finns ett “sofistikerat symbolspråk med olikfärgade skosnören” som han vill komma till rätta med.
Han har bestämt att “det är svarta skosnören som gäller här på skolan“. Förbudet har att göra med att skolan har en “policy mot rasistiska yttringar“.

Utbildningsnämndens vice ordförande - en tokig sosse - anser att detta är ett sätt att
“stävja tankesättet hos de elever som har antidemokratiska åsikter“.

Jaha, så du ska få folk att tänka "rätt" genom att själv vara odemokratisk, "1984" anyone?

Du ska kanske kontakta FRA och be dem kolla vilka som har beställt vita skosnören på internet...

Bakgrunden till detta vansinne är antagligen att vissa skinnskallar kan ha olikfärgade snören i sina kängor.
Men det har jag faktiskt sett vissa vänster"aktivister" som också har så...
Dessutom, om man ska förbjuda "skinnskalleattribut" så borde ju stubbat hår och blåa jeans också bannlysas.

Jag blev orolig när jag läste detta och gick igenom min garderob.
*Pust*, alla mina skor har svarta snören.
Men eftersom jag är född i Sverige av svenska föräldrar, gillar falukorv och kör en Volvo så är jag nog en sån där hemsk rasist ändå.
Bind mig vad skampålen för allmän bespottning omedelbart.

Var är vi på väg någonstans?

lördag 14 februari 2009

Schlagerfeber...

"Den värsta skandalen är schlagerfinalen där menlösa fån visas upp vartenda år" skrev Magnus Uggla i en låttext för en massa år sen och jag kan inte annat än instämma.

Det råder tydligen "schlagerfeber" i Sverige. Tja, någon form av sjukdom är det i alla fall eftersom jag blir spyfärdig av spektaklet.

Nu blir väl folk upprörda men jag står inte ut med att se paljettprydda homosexuella män och plastikopererade kvinnor bräka fram låtar som gör att man vill skjuta sin radio.

Den där tillställningen är inget annat än konstgjord andning för en genre som borde ha självdött för länge sedan, åtminstone i början av 80-talet. Syftet med "festivalen" var ju förutom äran även att få ut ny musik till folk genom en annan kanal än den vanliga radion.
De som har åldern inne och minns tv- och radioutbudet på 60-talet vet att det bara fanns en kanal av varje medie och att musikprogram inte var direkt högprioriterade.
Det var väl bara DDR som kunde matcha Sverige i stelt tv-utbud på den tiden.

I början av 80-talet såg det lite annorlunda ut eftersom MTV och diverse nya radiokanaler hade dykt upp så då trodde man ju att schlagerspöket skulle få somna in.
Men ack så fel man hade, då kommer den hjärndöda clownen Bert Karlsson inklampande med sitt menageri av värdelösa låtar och ännu sämre artister.

Några av schlagerspökets avkommor genom åren är ju bröderna Herrey, tre herrar i pressveck som lallade runt på scenen och sjöng om sina gyllene skor, ett jävligt manligt betéende.
Vi har Roger Pontare, ett stolpskott som påminner om en same på LSD.
Sen har vi Charlotte Perelli, en kvinna som är känd för... eh, ingenting faktiskt förutom att en komodovaran är söt i jämförelse.

Jag skulle kunna hålla på hela natten om det här och det orkar jag inte. Jag går istället direkt på det värsta exemplaret av dem alla, farsoten som drabbat Sverige i flera omgångar sen 1983.
Jag talar givetvis om Carola, denna ikon av dubbelmoral, religiöst vansinne och kassa låtar. Denna Bert Karlssons största mjölkkossa har fördärvat musiksmaken hos hundratusentals svenskar sedan den där ödesdigra dagen hon vann med "främling"
Det hade varit en välgärning om hon hade tagit sin norrman med Jesuskomplex och hockeyfrilla och flyttat till Svalbard för många år sen. Där hade de kunnat sitta i sin igloo och talat i tungor med varandra så hade jag sluppit se och höra skiten.

Nåväl, tillbaka till modern tid.
Det värsta med schlagerspektaklet är att det förr om åren bara var två lördagar om året som fördärvades - den svenska uttagningen och sjävla europeiska finalen - men nu håller det på i ett kvartal.
Det är semifinaler, dueller, andra chansen och allt vad det nu heter.
Allt för att kunna krama ur mer pengar ur detta sinnessjuka koncept.
Tidningarna har bilagor och siter dedikerade till detta och överallt ska man ha den där jävla "schlagerstämningen".

För två år sen gick en av deltävlingarna här i Västerås och jag gjorde misstaget att gå på krogen den kvällen. Jag har aldrig sett så många paljettprydda idioter på samma ställe någonsin och det tog knappt två minuter innan någon dåre slängde en fjäderboa över mig. Fy fan.

Jag vet inte hur spektaklet finansieras men kan tippa på att en del kommer ifrån tv-licensen. I så fall är det en spark i ansiktet på alla de som inte tycker att schlaaaaagern är årets höjdpunkt.
För två år sen hade Aftonbladet en omröstning där man kunde välja vilket man tyckte var störst, Schlager-EM eller Fotbolls-VM. Doooh.

Jag är inte extremt sportintresserad, men i jämförelse med schlagern så smäller distriktsmästerskapet i pingis från Örkelljunga jävligt högt.

Min förhoppning är att detta fenomen ska dö ut men eftersom 90% av alla människor är fullständiga idioter och siffran stiger så hoppas jag nog förgäves. Att protestera mot fördumningen är som att ställa sig framför tåget, man kan inte vinna.

Det finns dock några ljuspunkter i helvetet. När de finska "monsterrockarna" Lordi vann tillställningen för några år sedan samtidigt som det svenska bidraget (minns inte vem) kom trea från slutet så skrattade jag gott.
Tänk att det ska krävas en flock fulla finnar i fula masker för att styra upp en sån där tillställning.

Tyvärr så lär något sånt där inte hända igen på ett tag. Det brukar vara en hög halvnakna östeuropeiska damer som står som segrare.
De brukar vara trevliga att titta på, men när de öppnar truten så blir det otäckt.

Jag får nog fortsätta att bojkotta det där, det har ju gått bra hittills.

torsdag 12 februari 2009

Evolution

Jag läste Aftonbladet nyss, denna kloak av politisk korrekthet och noll källkontroll.
Evolutionslärans fader Charles Darwins 200-årsdag firades tydligen idag och AB hade en kort artikel om saken.
Eftersom svensk media är fruktansvärt vänstervridna så var artikeln givetvis vinklad åt "dumma amerikaner" - hållet. Allt dåligt som händer i världen är ju USA & Israels fel, och allt dåligt som händer i Sverige beror på att svensken är rasist genom blodet och Sverigedemokraterna är djävulen.
(I de här fallen betyder "svensk" vit, svenskfödd, hetrosexuell man. Om någon däremot har begått ett brott så betyder "svensk" alla som någon gång funderat på att söka asyl här)

Nåväl, i artikeln kunde man läsa att "bara 40 procent av amerikanerna tror att människorna har utvecklats från aporna".
Bara, hmm... där blev det väl inte riktigt som du hade tänkt va?

Evolutionsläran påstår nämligen inte att vi härstammar från aporna, utan att vi har en gemensam anfader.

Var kvällstidningarnas journalister härstammar ifrån törs jag inte tänka på, men oavsett ursprung så är de ganska lyckligt lottade. Det är nämligen inte så många företag som anställer folk enbart för att de har de" rätta" åsikterna, ett enormt uppmärksamhetsbehov samt en farsa som varit medlem i Partiet sedan Per-Albins tid.

onsdag 11 februari 2009

Pizzanalfabet

Jag har antagligen inte vad som krävs för att driva en pizzeria, jag är usel på matlagning och inte det minsta service-minded. Men en sak slår jag dem på fingrarna med, jag är nämligen hyfsad på att stava och läsa texter på svenska.

På min dörr sitter en skylt som säger "Ingen reklam tack". En mening på tre ord som inte borde kunna misstolkas, men tydligen avancerat språkbruk för vissa.
Idag fick jag nämligen reklam från "Pizza Expressen" i min brevlåda. Tyvärr hann jag inte reagera och skälla ut analfabeten innan han försvann.
Det här är andra gången det händer att jag får reklam från samma idioter så det är nog ingen slump. Antingen kan pappskallen inte läsa eller så skiter han i det.

Jag blev lite irriterad men har samtidigt förståelse för deras desperation att nå ut till folk.
Pizza Express är nämligen inte ett ställe som bygger sitt rykte på att nöjda kunder rekommenderar dem, pizzorna där är små, smaklösa och luktar som gamla gummistövlar.

Ett tips är att ta ett par kvällskurser i både matlagning och svenska...

Jag läste förresten i tidningen om ett par poliser i Umeå som sparkade in dörren till en hotellsvit eftersom de trodde att en kvinna överfölls därinne. När Kling och Klang rusade in så möttes de av en operakör som övade.
Den svenska polisen visar återigen prov på sin kompetens och skarpsinnighet.

tisdag 10 februari 2009

Kräksex

Jag läste i VLT att några medlemar av intelligensreserven i området Råby hade försökt råna sin granne när han var ute och gick. Föga förvånande åkte de dit.
Jag bodde i det där skitområdet i nio år och är inte ett dugg förvånad, där fanns fan bara idioter.
Det finns anledning att återkomma i det där ämnet någon dag framöver.

Men det var egentligen inte det jag tänkte skriva om, utan om diverse mer intima aktiviteter.
Jag är medlem på forumet Flashback där man kan diskutera allt mellan himmel och jord, även sex. Jag kikade i delforumet "Alternativa sexualiteter", alltså i princip allt man kan göra utan att riskera att få ungar. Det förs diskussioner om sadism, masochism och varenda fetisch du kan tänka dig. Plus 200 till.

Jag hittade tråden "Söker hora som kräks i Berlin" och den handlade om en man som skulle åka till Tyskland (vilket tillsammans med Japan torde hysa världens största samling av sexuellt avvikande knäppskallar) och letade efter en prostituerad som kunde spy på honom mot betalning.
Jag var nära att svara "jag kan spy på dig helt gratis din dåre" men avstod.

För min del får folk gärna vara lite avvikande och udda, det gör inget. Kul med lite krydda.
Folk får knulla med vem och vad fan de vill så länge det inte är olagligt, men nånstans får man dra gränsen. Jag är ganska frisinnad men kommer aldrig att begripa det där med kräk- eller bajssex.
Om en sängkamrat skulle spy på mig skulle jag med stor sannolikhet kasta ut henne genom fönstret, och om det blir tal om bajs så ger jag fan att öppna det innan.

På samma forum läste jag om en kärring som gift sig med Berlinmuren och såg ett filmklipp på en asiatisk kvinna som stoppade upp en näve ålar i röven och efter ett gammalt hederligt lavemang sket ut dem på en tallrik. Sen åt hon upp dem.
Visserligen så hade vi ju då ännu en gång Tyskland och Japan, men jag måste faktiskt fråga vad som är fel med en del. Vem fan köper en film med en kärring som skiter ålar?

Det finns folk som knullar höns, hästar, träd, skor, bilar och 100-åringar.
Detta får mig att fundera på om jag är väldigt tråkig då eftersom jag anser att sex är något man har med en (eller fler) av motsatt kön på ett sådant sätt att det i åtminstone 50% av fallen kan bli ungar om man inte skyddar sig?
Ska jag kanske gå ut och bevisa att jag är en modern människa genom att stoppa pitten i en tax eller ett avgasrör?

Kan man fortfarande skriva till Bullen och fråga?

måndag 9 februari 2009

Måndag

Det är fint med snö, åtminstone på julkort.

Jag blir fan inte klok på de där som sköter snöröjningen i området jag bor, de är antingen knarkare eller från Australien. Inga andra kan väl anse att 01.00 svensk tid är då man bör vara som mest aktiv.

Eftersom jag klev upp 04.45 så blev det inte så mycket sömn efter plogfascisternas härjningar.
Jag traskade ut på parkeringen och insåg att jag inte hade en bil utan en igloo med 4 hjul.
Skrapade bort tillräckligt för att inte utgöra en fullständig livsfara och for iväg.
Hela dagen har jag gått runt som i en dimma och slocknade några timmar på soffan när jag kom hem. Sen bidde det mat o nu ett bad hade jag tänkt mig.
Det där med att vara aktiv och röra lite på sig sparar jag tills det att det där vita otäcka försvinner.

söndag 8 februari 2009

Lördagsöl

I går var jag på en fest som inte blev så stor som värdparet hade tänkt sig.
Det är tråkigt när hälften backar ur men vi som var där hade trevligt, vi drack öl och snackade lite skit. Vi avhandlade de stora världsproblemen som morfars pung och lite annat.

Det satt en del suspekta typer i soffan och trots att "alla" inte var där så hittade jag faktiskt Gizmo.





Sen dök det upp någon jävla nunna, då var det dags att gå hem.



På vägen hem blev det ett stopp på Miles grill för födointag. Jag klämde i mig en dubbelburgare och på grund av mitt bristande bordsskick kl 04 på morgonen så fick jag gnugga nyllet i en snödriva för att bli av med allt kladd.

Eftermiddagen har tillbringats i tv-soffan där jag bland annat sett Sverige slå Finland i ishockey.
Det är lika roligt varje gång det händer. Up yours - memmaätare.

lördag 7 februari 2009

Mållgan?

Det räcker med en snabb blick på Aftonbladets förstasida för att man ska bli förbannad.
Jag läste om en man som greps för rattfylla men friades i tingsrätten eftersom han påstod att Alfons Åbergs 120 cm långa låtsaskompis Mållgan körde bilen och hann smita innan polisen dök upp. Hur i helvete ska man kunna ha förtroende för rättssystemet när det beter sig så där?
Dessutom, hur fan kan en 120cm kort person framföra en normal bil?

Jag läste även om "rasistskandalen" hos Malmöpolisen efter upploppen i Rosengård.
Enligt våra medier är det tydligen ett grövre brott att kalla folk som slår sönder en hel stadsdel för apor än att delta i själva upploppet.
Vad ska polisen göra när de möts av stenkastning, ska de kasta tillbaka teddybjörnar?
Patetiskt...

Själv var jag på lite jobbfest igår. Det var den vanliga visan med fånig scenunderhållning som nog bara kan uppskattas av 50+ tanter som tycker att "Hjalmars" revyer är det roligaste som finns, samt blaskig öl.
På sådana där tillställningar brukar det även bjudas på lite annan underhållning i form av att folk raggar på varandra till höger och vänster, ber sin chef fara åt helvete och någon står och spyr i en blomkruka.
Jag såg dock inget sådant, möjligtvis eftersom jag var upptagen med att dricka mig full och bevisa hur usel jag är på att kasta pil.
Efter ett par timmar ledsnade vi ett gäng och drog till en grekisk bar, det sög. Ölen smakade jäst och jag var tvungen att kommunicera på engelska med ett par stela tråkmånsar.
Till slut hamnade vi på krogen Oliver Twist där poeten (eller nåt) Björn Rosenström spelade.
Det var kul som fan att härja lite framme vid scenen, så kvällen blev ganska lyckad.

torsdag 5 februari 2009

Tv time

Klockan är kvart i två och jag är alldeles för pigg för min egen hälsas skull och sitter och zappar mellan kanalerna.
Utbudet vid den här tiden är (nästan i alla fall) sämre än vad SVT visar en fredagskväll.
Det som finns är ett koppel polisserier som knappt går att skilja åt. Det är "häftiga" killar som kör som idioter i New York och skjuter knarklangare till höger o vänster. Den gamla rapfjollan Ice-T (skitmanlig dryck) var med på ett hörn i någon av dem.

Eller så kan jag kika på McGyver, en tönt i hockeyfrilla som kan tillverka en atombomb av en kondom och ett gem, typ. Asbra kille att ha med sig om man ska på hajk...

Eller så kan jag kolla på Numbers, en serie om ett gäng vuxna nördar som löser brott genom matematiska formler. En bisarr kombination av CSI och Vi i femman...

Eller så kan jag helt enkelt gå och lägga mig...

onsdag 4 februari 2009

Påvar och nassar

"Vatikanen anklagar SVT för att vara medlemmar i en konspiration mot påven" läste jag i dagens tidning. Anledningen skulle vara att SVT hade sänt en intervju med nån biskop som inte trodde på det där med gaskammare i 3:e riket. Detta någon dag innan påven hävde en gammal "bannlysning" av sagda biskop och några av hans kollegor i någon konservativ katolsk grupp.

Nu är det ju ett välkänt faktum att svenska medier letar nazister under alla stenar i skogen och kommer med märkliga anklagelser mot alla som inte tycker exakt som man ska göra enligt Partiet.

Men jag tycker ändå att det här är lite kul. "Konspiration mot påven", herrejävlar vi lever inte på 1400-talet längre. Vem fan bryr sig om en rynkig förvuxen stjärngosse som sitter och skriker i Italien?
Jag avskyr religion och anser att religiösa människor är sinnesslöa. De knäböjer framför en sagofigur som hänger på väggen och vissa börjar tala i tungor. Jag är ganska övertygad om att det sitter folk på sluten avdelning som uppvisar mindre märkligt beteende.

"Men många människor finner ju tröst i sin tro" hör man.
Det är möjligt men med tanke på hur mycket ondska och lidande olika religioner har orsakat genom åren så kan man nog bortse från dem.
Vill du ha tröst? Fixa en flaska sprit och ett skjut så ordnar det sig nog.

Sen så kan man ju fundera på hur många människor som har dött till följd av "Min gud är bättre än din, därför kan jag döda dig och alla som tycker som dig" - attityden.
Folk spränger sig dagligen i bitar för att försvara den där snubben som gjorde nåt för några tusen år sen. Jag tycker inte att det känns riktigt konstruktivt...

Man kan konstatera att om det mot förmodan finns en gud så är han utrustad med en stor portion svart humor.
Eller det kanske är en hon, en tanke som skulle skaka om vissa åskådningar rejält.

tisdag 3 februari 2009

Inget kaffe

I morse konstaterade jag till min stora fasa att jag inte hade något kaffe hemma.
Detta innebar att jag blev tvungen att gå ut i kylan och traska till affären utan en droppe av det svarta mirakelmedlet. Jag blir nämligen inte mänsklig innan jag fått min dos på morgonen och knappt ens då. En bieffekt av mångårigt industriarbete.
Morgonen blev ännu sämre av ett exemplar av rasen Trög Tant stod framför mig i kön. Hon försökte betala sin kattmat med utgångna rabattkuponger och när kassörskan nekade henne det så betalade hon kontant. Hon plockade rent demonstrativt upp enkronorna en och en ur plånboken medan hon räknade högt. Jag ville strypa henne då.

Vissa affärer har snabbkassor för folk med max 10 varor, kan man inte ha en "Sur & Senil" - kassa också så att vi normala människor som bara vill betala för varorna så snabbt som möjligt slipper få psykbryt på dem?

söndag 1 februari 2009

Vårt ansikte utåt...

Att kvällstidningarna för länge sedan har övergett sina mål att leverera nyheter på ett sakligt och opartiskt sätt är knappast någon hemlighet, så har det varit i många år och det blir bara värre.
Men något som stör mig ännu mer än påhittade och gravt vinklade nyheter är det ständiga dravlet om alla kändisar.
Det tjatas om vem som knullat med vem, vilka som ska gifta/skilja sig och vem som blekt rövhåret.
Det finns A,B och C-kändisar.
A-kändisar är skådespelare och idrottsutövare mfl.
B-kändisar är exempelvis "dokusåpakändisar" såsom Robinson-Robban.
C-kändisar är sådana som han har satt på i baken.

Kungligheter tillhör definitivt gruppen A-kändisar och de får givetvis mycket uppmärksamhet i våra kvällstidningar.
Jag läste en artikel i Expressen om att kronprinsessan nu ska "intensivspurta" sin utbildning för att en dag kunna ta över tronen efter pappa kungen.
Tja, det krävs nog noggranna studier för att kunna konsten att klippa band och stå med ett hjärndött flin och skaka hand med någon medaljprydd mupp från Gambia.

"Men han/hon är ju Sveriges ansikte utåt" säger många förstockade rojalister.
Jag kan upplysa om att Sveriges statschef (som helt saknar befogenheter) knappast är en betydelsefull person i världspolitiken. 99.99 % av världen skiter fullständigt i en stel kostym från det lilla kalla landet någonstans i norr som är mest känt för sin "neutralitet" - eller kappvändarpolitik - och några kassa porrfilmer från 60-talet.

Vi har just nu en regent som inte kan stava sitt eget namn, inte kan köra bil som folk och inte har en aning om var han befinner sig. När han öppnar käften så kommer det ut en massa obegriplig smörja om vargar och annat han inte har koll på för fem öre.
Sådan här förvirring brukar man normalt associera med ett långvarigt cannabismissbruk.

Nu påstår jag givetvis inte att han knarkar, men det är ändå en rätt skön tanke att CG kopplar av efter en hård arbetsvecka med att röka en feting.
Han glider ner i rikssalen där han omgiven av porträtt på sina företrädare bolmar upp en redig Lützendimma och önskar att det vore 1600-tal igen.
Dessutom så intas det ju en hel del sötsaker på Nobel-middagen så man kan ju fundera...

Nåväl, att ha ett kungahus är helt förkastligt och det finns inga vettiga skäl att låta en svindyr och uråldrig tradition leva vidare bara för "att vi alltid har haft det så".

Ett annat alternativ är att ha en president. Det är inte heller en bra lösning eftersom det blir en politiker och sådana är inte riktigt kloka. De är dessutom inte billiga i drift.

Men om vi nu nödvändigtvis ska ha ett "ansikte utåt" så kan man ju tillsätta en person som verkligen har betytt något för Sverige, en idrottsstjärna kanske.
Den dagen Peter Forsberg inser att han inte kan åka skridskor längre utan att ha stödhjul så kan väl han bli en bra bandklippare?