tisdag 16 september 2014

Hatet...


Sverige är ett märkligt litet land. Vi ska vara så fina och öppna, men om du råkar tänka i lite andra banor än de som för tillfället är tillåtna och dessutom är obetänksam nog att uttrycka dessa så får du kallt räkna med att förvandlas till ett sort offentligt och fredlöst villebråd.

Det var ju val i helgen och resultatet föll inte riktigt alla på läppen, vilket ju är fullständigt normalt då folk faktiskt har lite olika åsikter. Men i det lilla landet Mellanmjölk så får det rent absurda effekter.

Det talas mycket om "hat" och "näthat". Uppenbarligen så har det inte så mycket att göra med ditt ordval (eller om du verkligen hatar någon) utan vilket område du berör.
Man hatar om man oroar sig över muslimsk extremism eller ifrågasätter varför människor från vissa kulturer är grovt överrepresenterade i brottsstatistiken samt varför kommuner på löpande band lägger ner äldreboenden och ersätter dessa med asylboenden.
Uttrycker man sådant på forum eller i kommentarsfält så är man "näthatare".


I söndags dubblerade Sverigedemokraterna sina röster jämfört med förra valet och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Här är några exempel på vad som har sagts på nätet:

"kräks på er som röstar SD. kräks på att jag ens pratat med folk som röstar på SD i verkligheten. ni är inte värda mina ord."

"Jimmie din kaahpe ebnl sharmota. Jag svär på mitt liv att jag skulle slita struphalsen av dig om jag såg dig på gatan"

"ALLA FUCKING SMYGRASISTER KAN ÄTA MIN KUK FUCKING FITTMÄNNISKOR VA E DE FÖR FEL PÅ ER VARFÖR INTE BARA RÖSTA FRAM HITLER UR GRAVEN ÄCKEL"

"13% jävla nassebögar jag hoppas ni dör"


Det är oftast "antirasister" och människor på den yttre vänsterkanten som uttrycker sig på det där viset och intressant nog så räknas inte sådant där som hat.
Dessa personer behöver inte heller oroa sig för att några förflugna ord i ett kommentarsfält ska leda till uthängning i Expressen, ty om man har "de rätta" åsikterna så kan man vara hur vulgär och hotfull man vill mot sin meningsmotståndare. Man har ju liksom alltid rätt...


Eftersom svenska politiker visar en rent fantastisk brist på mognad och verklighetsförankring så gissar jag att de närmaste fyra åren kommer att bli turbulenta. Det talas om alla möjliga märkliga konstellationer över blockgränserna. Allt för att försöka utestänga SD.

Det höjs till och med röster som säger: "Man borde förbjuda dem eftersom de är odemokratiska". Vilket ju är en ganska intressant definition av demokrati...


I stället för att idiotförklara närmare 800.000 svenska medborgare som tydligen röstade som de gjorde för att de är "rasister" så borde man kanske fundera lite över varför så pass många har valt att rösta på dem. Är det verkligen som så att 13 % av Sveriges röstberättigade "hatar", eller kan det vara som så att dessa personer anser att invandring och integration samt de problem som det medför är viktiga frågor som övriga partier inte vill ta i med tång?

Även när det gäller frågor som ett stärkt försvar, hårdare tag mot kriminalitet och att man som pensionär faktiskt borde kunna ha råd med mat på bordet tycks övriga riksdagspartier hålla en väldigt låg profil. Dessa frågor kan man ju kanske misstänka engagerar en och annan människa...


Sedan kan man ju kanske hävda att exempelvis FI driver en politik som baseras på ett hat mot en (rätt stor, typ 50%) folkgrupp baserat på deras genuppsättning, alltså ungefär det man anklagar SD för att göra. Men det är väl det här med den goda och onda sidan igen antar jag...


För att travestera Shakespeare; "There is something rotten in the state of Sweden".

Inga kommentarer: