Få människor torde ha missat att militanta islamister igår stormade en tidningsredaktion i Paris och avrättade 12 personer då tidningen hade publicerat en satirisk teckning föreställande ledaren för terrororganisationen Islamska Staten.
Detta angrepp på yttrandefriheten har väckt vrede runt om i världen, även i Sverige. Men givetvis så har det i svensk media även höjts röster som säger att detta kan ge näring åt "rasism och högerextremism", samt att tecknarna och redaktörerna mer eller mindre hade sig själva att skylla då de hade "attackerat (islam) med nidbilder".
Att folk har mage att skriva sådant när oskyldiga människor har skjutits ned med maskingevär på grund av en teckning gör mig fysiskt illamående.
Det är riktigt beklämmande att en del "proffstyckare" som vanligt inte ser eller vill se skillnaden mellan rasism och kritik av religioner och det våld som utövas i dessas namn.
Att kritisera och döma en person efter dennes hudfärg eller etnicitet är rasistiskt och allmänt efterblivet, men när det gäller religioner och dessas våldsbejakande avarter är det någonting helt annat.
Vi pratar om människors tankar, idéer och värderingar. Sådana måste man få diskutera och kritisera även om de har klumpats ihop i ett färdigt paket märkt: "Min Religion".
Detta gäller än mer när vi talar om människor vars "värdegrund" innefattar inställningen att det är acceptabelt att brutalt slakta alla som har en annorlunda syn på saken, eller har det minsta lilla sinne för humor...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar