Farbror Förvirrad...

Jag är 38 år gammal men känner mig emellanåt som en någorlunda pigg 98-åring, nämligen de dagar jag tycks ha drabbats av tillfällig Alzheimers.

Igår skulle jag svänga ihop en lunch och passade på att ladda kaffebryggaren för en kopp efter måltiden. Resultatet blev att jag slog i kaffepulver i stället för ris i det kokande vattnet i kastrullen.
Jag stod och stirrade på den ljusbruna bubblande sörjan en minut och suckade ljudligt innan jag slog ut det i vasken och fick börja om.


Sådana där incidenter har inträffat tidigare. En morgon för några år sedan gick jag till jobbet och på vägen till parkeringen passerade jag sopskjulet. Jag hade soppåsen i ena handen och kassen med matlådan i den andra.

På min dåvarande arbetsplats var det en promenad på runt 300 meter från omklädningsrummet till fikarummet och ungefär mitt i denna vandring kastade jag ett öga ner i påsen och noterade att jag kånkade runt på gamla kaffefilter, bananskal och lite annat blandat avfall jag hade producerat under veckan.

Det var inte speciellt svårt att räkna ut var min matlåda hade hamnat så den dagen blev det närbelägna hamburgerhaket lite rikare.


Jag har för övrigt under min gymnasietid lyckats cykla iväg 3 kilometer till plugget bara för att till min stora förvåning konstatera att det var låst och inte en käft där. Efter en stunds funderande kom jag på att det visst var lördag.

Det skall börjas i tid det som krokigt skall bli sägs det och det var ungefär vid den tiden i livet som jag började att hinka i mig starkt kaffe på morgnarna...