Tut i luren...

Det finns några objekt på min hatlista sedan tidigare, bland annat Jehovas Vittnen, lever, magsjuka och vänsterpartister.
Från och med idag återfinns även Glassbilen på listan.

Tidigare idag stod jag på min balkong (som ligger på första våningen med en gata utanför) och pratade i telefonen då glassbilen kommer smygandes runt hörnet. Precis när det finniga härket bakom ratten är i jämnhöjd med mig så tyckte han att det var en bra idé att spela sin hemska melodi på en fasansfull volym.

"Vi lurar små barn, vi lurar små barn, på deras veckopeng"

Jag var nära att tappa telefonen och hoppa ur tofflorna just då.
Just nu fantiserar jag om att hämnas genom att ta reda på vart varenda stolpskott till chaufför de har bor, montera kompressorhorn på min bil och åka dit och tuta mitt i natten...


I övrigt kan jag rapportera att det var rena döden att börja jobba förmiddagsskift efter julledigheten. Hur man vänder och vrider på saken så är 04.45 en omänsklig tid att kliva upp på.

Men visst, "plikten framför allt" heter det ju. Eller var det månne "kyss mig i arslet"?