Sensommarfest

Den mörka årstiden närmar sig som sagt med stormsteg så man får kämpa med näbbar och klor för att hålla sommaren vid liv.
I går hamnade jag på ett partaj på landet. Vi åt, drack, bastade och hade det allmänt trevligt.

 

 

 

 

 

 

Dagen efter kvällen före... :p

Korrekt och korrektare

Jag satt och läste lite om den senaste mediala tramskampanjen "slöjupproret" där diverse svenska kvinnliga politiker klär sig i slöja för att visa solidaritet med utsatta kvinnor.

Bakgrunden är den misshandel som ägde rum i Farsta förra helgen, då en höggravid muslimsk kvinna enligt egen utsago överfölls och attackerades för att hon var muslim. Mannen försökte slita av henne slöjan, och dunkade hennes huvud mot en bil.

Nu så cirkulerar det uppgifter som ifrågasätter om någon misshandel överhuvudtaget har ägt rum, och andra som gör gällande att gärningsmannen var kvinnans make. Vad som är sanning får väl framtiden utvisa.


Givetvis så är hot och våld mot personer på grund av deras sexualitet, tro, kön, politisk hemvist etcetera aldrig acceptabelt. Men borde man inte kunna tänka lite längre än vad näsan räcker?


Jag kan inte låta bli att fascineras av att en gammal kommunist-feministisk räv som Gudrun Schyman propagerar för en sed som är skapad av män i religionens namn.
Ty slöjan och alla andra mer eller mindre heltäckande plagg som kvinnorna ska bära har ett enda syfte - nämligen att nedvärdera kvinnan och göra henne osynlig för omvärlden.

Hur fan går det ihop med feminism egentligen?

Är det helt enkelt som så att de finns olika grader av politisk korrekthet där exempelvis kvinnors och homosexuellas rättigheter ligger lite lägre på skalan är hyllandet av islam och därför får stå tillbaka?


Man kan jämföra med rabaldret kring de ryska "antihomo-lagarna" som (med all rätt) kritiserats hårt, bland annat av Sveriges utrikesminister. Men när det gäller vissa länder i Mellanöstern och deras syn på homosexualitet så säger man inte ett pip. Vilket enbart är patetiskt.

Irans premiärminister sa för en tid sedan: "Det finns inga homosexuella i Iran". Nej, ingen som vågar erkänna det i alla fall...



När en muslimsk kvinna antas ha blivit misshandlad på grund av sin klädsel då reagerar antirasisterna genom att dölja sig bakom ett tygstycke.
Men när en svensk kvinna bevisligen blivit våldtagen och misshandlad på grund av SIN klädsel (”lättklädd Svennehora”), då reagerar inte en enda av dessa ”antirasister”. Hyckleri och dubbelmoral på hög nivå.

Hur skulle det vara med ett "bikiniuppror" för utsatta kvinnor (men helst utan Schyman), skulle det höjas till skyarna i media eller skulle det berömda rasistkortet dras fram?


Usch vad jobbigt det måste vara att alltid vara korrekt, det verkar vara så många faktorer att hålla reda på...

Sista rycket...

... på semestern får man väl kalla den här helgen då jag börjar jobba igen i morgon bitti kl 05.30. Och då ska jag vara pigg, fräsch och utvilad...

Nåväl, traditionsenligt så avslutas semestern som den påbörjades, med en herrans massa öl. I fredags drack jag och en bekant några öl på puben och i går så hamnade jag hos en annan bekant på ännu fler pilsner.

Jag kollade igenom kameran tidigare och funderar på om jag inte befann mig på någon form av sluten psykiatrisk avdelning...

 

 

 

 

Idag har jag hunnit klämma in ett litet dopp mellan regnskurarna, men nu är det väl bara att bita i det sura äpplet och invänta höstdepression, mörker och insnöad bil. Jääääj...

En till åktur

Tidigare idag snubblade jag över en "skrotgård" fylld med bilar, maskiner och diverse osorterat bråte. Jag snokade inte runt så grundligt då det tycktes bo folk i ett av husen, plus att utforskning bland meterhöga brännässlor i shorts och foppatofflor är en svidande dålig idé...
Men några bilder blev det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Huh?

En liten åktur

När jag far på upptäcktsfärd och snokar rätt på en övergiven plats så känner jag mig som en 12-åring igen och de gånger jag stannar till vid en skyltad sevärdhet så känner jag mig som en pensionär.
Så summan av gårdagens tripp blir någonstans i övre medelåldern gissar jag.

Först så stannade jag till i ett litet gruvsamhälle och beundrade det vackra maskinhuset. I byggnaden som starkt påminner om en skånsk kyrka stod motorer, lintrummor, kompressorer och andra tekniska pryttlar som behövdes för att få upp malmen ur djupet en gång i tiden. Nu är byggnaden helt tom men riktigt trevlig att titta på.

 

Vägen ner i djupet, men det får finnas lite gränser för galenskaperna så jag höll mig på ytan.

Vidare till nästa halvt insomnade lilla gruvsamhälle. Mitt i byn sträcker sig två lavar mot skyn. I den mindre i bakgrunden fraktade man personal och i den större malmen.

Planen var att beundra utsikten men det visade sig att jag satt på gammal information och ingången var igengjuten.

I närheten låg en gammal kontorsbyggnad som visade sig vara väldigt urblåst. Den tycktes ha huserat ett dagis och en politisk ungdomsrörelse på slutet, men det där med "för framtiden" tycks vara en floskel. 

Det blir ofta så när jobb, affärer och skola försvinner till en större stad några mil bort. Få människor - allraminst ungdomar - orkar bo kvar. Med dagens bränslepriser och odugliga kollektivtrafik så måste man tydligen vara miljonär för att bo i och försöka upprätthålla den "levande landsbygden"...

 

Den lokala tennisklubben tycktes också vara på dekis.

 

Jag åkte vidare och fann en begagnad masugn vackert belägen invid en å.

Sedan kikade jag in på ett bruksområde och kollade lite på en hytta. Det här är en upprustad sevärdhet men konstruktionen är klart intressant.

I närheten finns en kraftstation som åtminstone emellanåt är i bruk. Den är byggd i det trevliga materialet slaggsten.

 

På vägen tillbaka till civilisationen så snubblade jag över denna gamla trafikskylt. "Hastighetsbegränsning upphör" (fri fart) betyder den och den har varit ogiltig sedan 1967.

Vissa saker var kanske bättre förr... :)

Das hög...

I förmiddags spatserade jag runt lite kring området Anundshög utanför Västerås. Ja, både den största av gravhögarna och själva området heter likadant av någon anledning.

Anunds hög är Sveriges största och på området finns bla. 11 mindre högar och 5 skeppssättningar. Enligt sägnen ska vikingakonungen "Bröt-Anund" ligga begravd i högen, men det är högst troligt att en sådan aldrig existerat utan att området fått sitt folkliga namn av en inskription på en stor runsten i närheten där "Heden, Anunds broder" omnämns.

Den vetgirige kan läsa mer på exempelvis Wikipedia än vad jag orkar skriva just nu...

Nåväl, i förmiddags tog jag en liten promenad i området. Att försöka ta bilder vid ett turistmål en söndag i augusti är inte helt oproblematiskt då folk tycks betrakta en kamera som någonting man absolut måste ställa sig i vägen för.
Sen så kanske jag är lite gubbgrinig då jag irriterar mig på att folk låter sina ungar rulla nedför högen och att det springer lösa hundar på området, men jag tycker att man ska betrakta fornminnen med åtminstone lite respekt.

Men men, jag fick några bilder i alla fall. Innan regnet kom...

 

 

 

 

Mittiveckanöl

En fördel med semester är att man kan dricka öl när man vill så igår träffades vi några stycken för ett par kalla. Vi satt fyra snubbar i ett lusthus i en park, vilket utomstående kanske kunde tolka som att vi antingen var i färd med att sodomera varandra, knarka, eller både och.
Men det är ju faktiskt deras problem, vi hade trevligt i alla fall.

 

Bland dårar och pölar

I helgen begav jag mig till några bekanta i den lilla Dala-hålan Säter. Vädret var fantastiskt så givetvis blev det grill och öl. :)

Här är en fin liten badpöl vi fann. Ett 50 meter djupt gammalt gruvhål som inte var direkt skitvarmt.

Nära botten så finns det enligt uppgift en förbindelse med ett närbeläget schakt som är 246 meter djupt så man bör vara simkunnig om man badar där...

 

Finns det någonting som samhället är känt för så är det mentalvård. Där finns även ett litet museum i ämnet som jag måste besöka någon dag för att beskåda Hibernal-hattar, lobotomeringsverktyg och annat otyg som man förr i tiden ansåg var bra för "idioterna".

Nåväl, vi promenerade runt lite bland de många halvdöda byggnaderna som finns på sjukhusområdet. Jag fascineras av arkitekturen som är både stilig och lite skrämmande, med tanke på historiken.

 

 

 

 

 

Givetvis så måste man introducera den unga generationen till de lokala sevärdheterna. :)

I ett hörn av området står den gamla "Fasta paviljongen" kvar, risigare för varje år. 

 

Det var inte läge att klättra in just då, men här är några äldre bilder från platsen. Interiörbilderna är från 2006 och redan då var det väldigt förfallet:

http://www.leffesbilder.se/Bilder/album/Overgivet/Institutioner/Mentalsjukhuset/index.html

Helgen avslutades med sol och bad på en något varmare plats.

 

Sådana där minisemestrar kan vara fruktansvärt trevliga tycker jag. Den enda nackdelen är att jag för tillfället stinker blöt hund, men det finns ju tvål. :)