Tankvärt...

I går passerade jag denna nedlagda lanthandel med tillhörande bensinpump en bit utanför stan. Pumpen har ett kröningsmärke från 1976 och priset är 1:52 kr per liter. Alltså ungefär en tiondel av dagens pris.

Apropå bilism på den tiden man hade råd att tanka så har jag under förmiddagen kikat på gamla avsnitt av det svenska konsumentprogrammet Trafikmagasinet.
Förutom att skratta åt programledarnas skägg från de tidiga säsongerna så har jag haft en liten nostalgitripp tillbaka till 80-talet vad gäller bilar och folks klädsmak. Riktigt underhållande.

Här är ett specialavsnitt där de bilar till Östtyskland 1985, fyra år innan murens fall.
Ett intressant och lite skrämmande tidsdokument från en ond era i den europeiska historien som var verklighet fram till för blott 23 år sedan.

Arbetsläger och bilaffärer i österled.

Ända sedan förskoleåldern har vi fått lära oss om vad som hände i Tyskland 1933-45 och att vi aldrig får glömma dessa illdåd.
Vilket ju givetvis är helt korrekt, ingen människa med förståndet i behåll kan anse att detta var något annat än ett av historiens största brott mot mänskligheten.

Vad som i sammanhanget dock är lite märkligt är att vi sällan får höra om de övergrepp mot mänskligheten som skedde i den röda fanans namn. I Sovjet och Europa 1917-90, och i andra länder än idag.

I Nordkorea finns det idag ett okänt antal arbetsläger dit folk skickas och bokstavligt talat får arbeta ihjäl sig på grund av mer eller mindre inbillade brott. "Samhällsomstörtande verksamhet" etc. är väldigt vida begrepp i totalitära stater.
Förutom gaskamrarna (som inte fanns i alla tyska läger - merparten var rena slavarbetsläger) så är förhållandena i det närmaste identiska.

En del människor kan i dessa faktiskt till och med bli politiska fångar redan vid födseln. Här är en länk till en intressant berättelse om och av just en sådan. Väldigt läsvärd.

http://www.northkoreanrefugees.com/2007-09-atbirth.htm



En stor del av min uppväxt och ungdom tillbringades i mer eller mindre skabbiga Volvo-bilar av 70-talsmodell vilket gör följande bilder intressanta.

1977 tillverkades 1.000 stycken bilar av modellen 244 DLS ("S" står för Sondermodell - specialmodell) för Östtysklands räkning. Dessa fick enklast möjliga inredning och utrustning, B21-motor med förgasare och 4-växlad låda utan överväxel. Fronten och motorhuven togs från den lyxigare 264-modellen.
Man kunde få köpa en sån om man hade ägt en östtysk Trabant eller Wartburg i minst ett år och bara om man bodde i Öst-Berlin. Samt givetvis... om man hade råd, vilket "gemene man" sällan hade.

Anledningen till importen var naturligtvis att detta skulle se "bra" ut i gatubilden inför ögonen på utländska journalister och diplomater som vistades i staden.

Ett mindre antal andra bilar från väst, bla Citroen GS togs även in men dessa "sossecontainrar" utgjorde merparten av det utländska bilbeståndet i Öst-Berlin.

Många av dessa finns kvar än i dag, vilket är ett tecken på att ägarna vårdade dem ömt. De har nästan fått en liten kultstatus i vissa kretsar.
De östtyskar som kom över en sådan kunde nog skratta sig lyckliga över att ha fått en bil som var tiofalt bättre än en Trabant, men den där exporten känns ändå lite beklämmande på något sätt...

I partitoppen var den långa och lyxiga 264 TE populär:

Även i Nordkorea finns det en hel del bilar av detta fabrikat. Det rör sig om bland annat om 600 stycken Volvo 144 av 1974-års modell som tillverkaren tydligen fortfarande inte har fått betalt för.
Privatbilism är förbjuden i Nordkorea, endast statstjänstemän och utlänningar får framföra fordon under mycket strikta former.
Taxi finns dock och det är där man oftast ser de gamla Volvobilarna, många rätt risiga och skeva och främst i den trendiga färgen mossgrönt...

Man kan ju tycka att sånt här är lustigt och kanske lite exotiskt, men jag ser det som ett klockrent exempel på den svenska dubbelmoralen.
Det är just nu mycket tjafs om vapenexport till Saudiarabien och även om man ska ta det mesta som står i svenska tidningar med en traktorskopa salt så är det ju långt ifrån första gången man gör affärer med tvivelaktiga regimer.

Under 70-talet så gormade Olof Palme "Satans mördare" åt regimen i Chile, men samtidigt så gjorde man affärer med andra totalitära diktaturer.
Det är svensk skenhelighet och dubbelmoral i ett nötskal...

När människor möts...

Den 18:e Mars inträffande en tragedi i Kortedala centrum i Göteborg. En 61-årig man skällde ut ett gäng bestående av 6-7 nysvenska ungdomar som hade gett sig på hans hund som stod bunden utanför en affär. Mannen överöstes med slag och sparkar mot huvudet när han låg ner.
Han svävar nu mellan liv och död på sjukhuset med permanenta grava hjärnskador och läkarna bedömer att även om han överlever så kommer han att vara "en grönsak" resten av livet


En tragedi av stora format som sagt. Tänk att några representanter för Sveriges strålande framtid inte kan sitta i fred utan att behöva utstå den oerhörda kränkningen att behöva se en hund.
Självklart så måste de ju få försvara sig mot denna skymf och att gubben då säger åt dem kan inte vara något annat än ett uttryck för den strukturella rasism som genomsyrar hela samhället.
61 år, hade han inget jobb?
Sverigedemokrat var han säkert också gubbjäveln och sådana är det ju varje medborgares plikt att försöka utrota.

Det finns en del vedervärdiga rasistiska bloggar som har spridit uppfattningen att detta skulle vara en sorts hatbrott, de påstår att ungdomarna ska ha skrikit "svennejävel" och liknande åt mannen samtidigt som de hoppade på hans huvud.
Detta är givetvis helt befängt. Som alla vet så är det bara vita, svenskfödda, heterosexuella män som utsätter andra människor för hatbrott. Några andra varianter existerar icke!

Kan man inte lagstifta bort internetsidor som sprider sådan osaklig hatpropaganda?

Sådana uppfattningar förekommer även runt fikaborden på vissa arbetsplatser. Tack och lov har vissa fackförbund börjat rensa upp i detta rasistträsk och utesluter medlemmar som vräker ur sig odemokratiska åsikter.
Mer pengar till sånt tack.

Den här händelsen är inget hatbrott (såvida inte den äldre mannen sade något dumt till ungdomarna) utan bara ett möte mellan människor och det hade aldrig behövt gå så långt som till anhållande av de skötsamma ungdomarna om inte gubben hade provocerat dem genom att visa sig utomhus med sin hund.
Han visade helt enkelt inte tillbörlig respekt.

Jag kan bara hoppas att sociala myndigheter och rättsväsendet följer den inslagna vägen och inte hittar på några dumheter för att "straffa" ungdomarna. Det vore ju en lika stor tragedi som det faktum att gubbens hund faktiskt överlevde...

Avslutningsvis; kom ihåg att rösta rött, köpa Aftonbladet och gilla olika.



Så där ja, med det här lilla arbetsprovet så kan jag söka till journalisthögskolan. Jag har platsen som i en liten ask...

Blod, svett och..... en tv.

Cynisk surgubbe eller inte, men ibland får jag vatten på min misantropa kvarn.

I dag invigdes billighetsaffären Dollarstore i Västerås. Butiken lockade med att ha gömt 10 stycken tv-apparater i butiken som såldes för 10 kronor styck till den som fann en av dem.
Detta orsakade givetvis kaos, folk (varav en del hade sovit utanför butiken) gick lös på inredningen och välte hyllor i jakt på dyrgriparna.

Vad fan är det för fel på folk?
Det är ju trots allt frågan om vuxna människor här som beter sig som hyenor så fort det vankas låga priser på kapitalvaror. En billig tv (som förmodligen inte var av något känt kvalitetsmärke) förvandlar människor till knogsläpande babianer som går loss på inventarier och varandra för att få hem den till lågt pris.

Jag är medveten om att alla människor inte har förmånen att kunna köpa sig saker till normalt pris men en platt-tv är väl trots allt inte en livsnödvändighet och någonting som man måste vara beredd att riskera fysisk skada för att få?

"Ni snackar om Afghanistan men den här 42:an kostade mig ett näsben och två tänder på Dollarstore. Men det är det värt för att kunna se Lyxfällan i HD."


Ju större affär desto galnare blir uppenbarligen kunderna. För några år sedan så öppnades ett nytt IKEA-varuhus i Edmonton i England. Drygt 4.000 personer trängdes utanför vid öppningen, 20 personer fick värmeslag och en blev knivhuggen(!).

Själv har jag lust att hugga kniven i folk när jag har köpt hem möblerna och ska skruva ihop dem...



Det är kanske fult att kalla folk för "white-trash", men vissa människors beteende är lite roligt att observera. Jag kommer att tänka på en episod:

För några år sen drack jag kaffe på ett fik på stan med insyn i en klädbutik under mellandagsreans första dag. Det var emellanåt rena krigszonen där inne. Jag såg två kvinnor i 40-årsåldern som stod och slet i samma tröja och sedan övergick till att rycka varandra i håret. De låg sen och brottades på golvet en stund innan vakterna kom och hivade ut dem.

Det var så underhållande att jag blev tvungen att köpa en kopp till. :)

Jävla patrask!

Då var det återigen dags att muttra lite och idag tycker jag mig ha goda skäl att vara irriterad på det personliga planet. I natt var det nämligen någon jävla sopa som stal min cykel.

Jag brukar vara noga med att låsa in den i källaren men hade nu för en gångs skull parkerat den utanför porten. Låst, men det spelade tydligen ingen roll.
Jag brukar inte önska andra människor fysisk skada men i det här fallet så kallar jag mina drömmar om framhjul som lossnar i nedförsbackar etc. för "karma".

Arbetsdagen fylldes med funderingar över mer eller mindre barbariska stöldskydd. Tankarna snurrade runt att  kombinera ett lås med en bultpistol monterad i sadeln.
"Hej polisen, någon har snott min cykel. Ni kan få komma hit och ta DNA-prov på pungkulorna som sitter fastnaglade i väggen".

Nya däck till bilen och ny cykel, det här blir en dyr vecka...



Som om blodtrycket inte var tillräckligt högt redan så läste jag i gårdagens Metro (som låg på en toalett på jobbet) en krönika av journalisten Lisa Magnusson. Hon skriver angående en man som gjort sig skyldig till våldtäkt, att man får räkna med att de som kommer från oroshärdar själva beter sig illa.
Hon upprörs över att "vanligt folk" blir förbannade på sånt och gärna vill se honom utvisad till hemlandet Eritrea där han tydligen riskerar tortyr. Givetvis är vi rasister som tycker det.

"...det kanske inte är så konstigt att någon som flytt undan våld och tortyr själv är känslomässigt invalidiserad och beter sig illa, och att inget blir bättre av att Sverige (som alltså skall föreställa ett fredligt och fint land) gör det till offentlig policy att riva upp permanenta uppehållstillstånd och sända folk i döden"

För det första så river Sverige inte upp permanenta uppehållstillstånd och för det andra så är det skrämmande att hon betraktar en våldtäkt som att "bete sig illa". De flesta med förståndet i behåll klassar dylika akter som betydligt grövre...


"Don't do the crime if you can't take the time" säger jänkarna och visst måste man hålla med. I dagens Sverige så daltas det med personer som begått grova brott på ett sätt som saknar motstycke i västvärlden.
Det är givetvis inte bra att folk torteras, men om man nu söker sig ett nytt liv i ett nytt land och "beter sig illa" på ett sätt som renderar i fängelsestraff så har man bränt sin chans.

Det kastas fina ord som "skyddsbehov" till höger och vänster, men att skydda allmänheten från grova våldsbrottslingar är tydligen mindre intressant.

Det finns alltid ursäkter för folks beteende men man har faktiskt ett ansvar för sina egna handlingar. Om dåliga hemförhållanden är ett giltigt skäl för lindrigare straff så får man väl införa halverade straff för barn till ensamstående alkoholiserade mödrar som gör något dumt. Den andra halvan kan läggas på en som kommer från ett välfungerande hem eftersom denne inte kan skylla på någonting.

Jag vet att jämförelsen haltar lite, men det är ganska tröttsamt att höra hur synd det är om alla som inte kan bete sig som folk.

Lilla Lisa som författat krönikan är bara en i raden av verklighetsfrånvanda journalister och politiker som lever i sin egen lilla skyddade bubbla långt ifrån det kaos som de försvarar. Det vore nog ofint att säga "gå själv genom Rosengård och se vad som händer", men det skulle kanske vara en intressant upplevelse för krönikören att tillbringa en helg på sjukhusets "rape-unit".

Där kan hon sitta och förklara för kvinnan som just fått livslånga mentala ärr att gärningsmannen bara "betett sig lite illa" och att det vore rasistiskt att vilja kasta ut honom.

Fy fan.

Saint Patrick´s Day...

...var det igår och det måste ju firas. Inte för att jag har det minsta irländskt påbrå, men en högtid som går ut på att dricka öl säger man ju inte nej till. :)

Jag fick inte blanda ut min kompis svindyra whiskey med XL-cola så det fick bli öl för hela slanten.

 

 

Jag har tidigare inte vart speciellt förtjust i Guinness, men måste erkänna att jag blev frälst igår. Sent ska syndaren vakna... :)

"Stöveltramp" och historielöshet.

Läste DN nyss, artikeln: "SS-veteraner på marsch i Riga". Det låter onekligen som en ren nasse-tillställning, men om man studerar fakta lite närmare så framkommer en annan bild.

Det handlar om den årliga manifestation för Lettlands självständighet som hålls i huvudstaden Riga i mitten av mars och vars kärna utgörs av medlemmar i och sympatisörer till landets nationalistiska parti Allt för Lettland. Diverse svenska medier får det att låta som en orgie i högerextremt stöveltramp.

Det är korrekt att några av deltagarna var veteraner från Lettlands SS-styrka som under andra världskriget slogs mot Sovjet och som ännu är i livet, men något “marscherande” var det inte fråga om. I stället var det en lugn och stilla vandring genom Riga, inte helt olik ett svenskt 1 maj-tåg.

Baltländerna ockuperades av Sovjet 1940 och när Adolf i ett av historiens största utbrott av storhetsvansinne anföll Sovjetunionen så sågs tyskarna av en del letter som befriare. Därför anslöt sig många till den tyska SS-styrkan som sänts dit, inte för att de var ideologiska nazister utan för att befria sitt land.

Det visade sig dock snabbt att en tysk ockupation inte heller var speciellt trevlig och efter några år var ryssen tillbaka - i närmare 50 år.

Östeuropa och Baltikum gavs mer eller mindre som krigsbyte till Stalin 1945 och i princip allt av värde i de regionerna revs upp och fraktades djupare in i Sovjet. Fabriker, järnvägar etc. Det är en av orsakerna till att länder som DDR hamnade så mycket på efterkälken senare.

I de länder som hamnade under kommunistisk tyranni har man av förståeliga skäl en liten annan syn på 1900-talshistorien än den svartvita som vi har här som säger: "Tyskar onda - resten goda".


Som de flesta vet så lät Sverige - för att undvika ockupation - tyskarna att transportera materiel och soldater till Norge och en hel del av den svenska järnmalmen förvandlades till tyska kanoner etc.

Huruvida detta kappvändande var ett bra drag för att skona civilbefolkningen eller om det var ett utslag av en oerhörd feghet och orsakade mer lidande i grannländerna kan man diskutera länge, men en sak är helt klar:

I Sverige bör man inte sätta sig på sina höga hästar och skriva andra länder på näsan vad gäller att samarbeta med tyskarna.


Jag googlade lite på den där demonstrationen och såg bilder på plakat med överkorsade hakkors och likaledes överkorsade "hammaren och skäran". Med andra ord protesterar man mot totalitär diktatur - vare sig den är brun eller röd.

Svensk media likställer nationalism i alla dess former med nazism, vilket är både historielöst och oerhört korkat.

Sen så kan man faktiskt fråga sig vilken form av ockupation - brun eller röd - som hade vart värst för Östeuropa.
Vi får lära oss mycket i skolan etc. om nazisternas illdåd, vilket ju givetvis aldrig får glömmas.
Men det faktum att det dog fler människor i Stalins läger än i Adolfs och att yttrandefrihet etc. låg på samma nivå talas det idag drygt 20 år efter järnridåns fall ganska tyst om.


Det finns alltid två sidor av myntet och om man inte levt under den tiden under de förhållandena så ska man tänka sig för lite innan man uttalar sig. Man bör alltid rannsaka sig själv innan man gnäller på andra och att svensk media letar efter nazister under varenda sten är enbart tragiskt.

I lördags, del 2

Efter utflykten i skogen så blev det tydligen en liten fest hos en bekant. Mycket folk och mysko ölspel. Sov gott efter den dagen... :)

 

 

 

 

 

 

 

När jag ändå sitter här så kan jag visa två vykort från hemstaden som jag hittade i arkivet. Den första visar Missionskyrkan som revs i början av 60-talet för att ge plats åt Domus parkeringshus. (Igor)

Bilden borde vara tagen 1902-15 ungefär.

Nästa bild är nyare och ett udda vykortsmotiv, Traffic Hotel. Ett "truck stop" men dygnetrunt-servering och billiga rum. Här satt man ibland på nätterna i mitten av 90-talet och vräkte i sig onyttigheter. Med tanke på bilarna så är bilden tagen i skarven mellan 80- och 90-tal.

Idag ligger Bauhaus och ett McDonalds på platsen.

I lördags...

... blev det en liten utforskningsvända med en bekant strax utanför staden. Trots lite småfadäser som soppatorsk och trasiga kängor så blev det en helt ok utflykt.

En trappa ner i underjorden ledde fram till en dörr med en intressant varning. Tyvärr har någon satt ett stort lås på dörren, men bilder från tidigare besökare visar att utrymmet innanför inte längre innehåller något superintressant så det kunde väl kvitta.

 

När jag blir stor så ska jag också ha en luftvärnsställning, mysko nedgångar och fejk-stenar i min trädgård.

 

 

Mitt i skogen hängde det en jacka på en gren...

En trevlig gammal skylt som numer tappat sitt syfte.

En radiofyr. Klart intressant konstruktion.

 

Vi fick även lite misstankar om olika sakers belägenhet och syften bekräftade. Ingen av dessa bilder är förresten tagna på områden med tillträdesförbud.

Nytt i gammal stil

Lite annonser för moderna produkter i "Retro-Style" som är både snitsiga och smålustiga.

Collateral damage mm.

"Collateral Damage" är ursprungligen ett uttryck för skadeverkningar som uppstår oavsiktligt eller genom misstag i samband med militär verksamhet. Numer används uttrycket inom fler verksamheter där slarv, nonchalans eller misstag skadar icke inblandade parter eller förstör deras egendom. Uttrycket andas emellanåt en cynisk ton av "ändamålet helgar medlet".

Nåväl, lite sådana där "sidoskador" höll på att inträffa i Stockholm i går mitt på dagen mitt i stan. Tre jubelidioter rånade en guldsmedsbutik och öppnade eld mot polisen som besvarade den.
Det är givetvis väldigt bra att man visar att rån etc. inte tolereras och att gärningsmännen kunde gripas, sen så är det självklart att polisen måste få besvara elden om de blir beskjutna.
Men hur är det ställt med siktandet egentligen?

Enligt nu tillgänglig information så träffade ingen av polisens skott rånarna, men 11 av kulorna gick in genom fönstret till ett gym bredvid. Som genom ett mirakel skadades ingen därinne, eftersom skottväxlingen var ganska långdragen så hann folk ta skydd bakom betongpelare o dyl.
Polisen använder sig av hålspetsammunition som orsakar svåra skador så det hade lätt kunnat urarta till ett blodbad.

Att en hög gangster-wannabees inte kan sikta för fem öre och skjuter vilt omkring sig är inte så konstigt men man kan tycka att polisen bör kunna pricka bättre, åtminstone på ett avstånd av drygt 20 meter.
Det är förvisso svårt att agera korrekt i pressade situationer, men om man ska bära vapen i tjänsten så ska man kunna hantera det även när det hettar till ordentligt.

Som utvecklingen av kriminaliteten ser ut idag så lär inte väpnade rån och liknande situationer minska framöver, snarare tvärtom. Då är det nog en bra idé att öva inför sådana situationer för att försöka minimera risken att någonting går snett.

Som det verkar nu så får nog Kling & Klang hålla sig till att bötfälla folk som cyklar utan lyse och urinerar offentligt. Högre verkar kompetensnivån inte sträcka sig...

Dessutom så leder oskyldiga offer till att stora delar av allmänheten ställer sig på "busets" sida, vilket lär försvåra saken ytterligare.



Jag läste även lite om det svenska "vapensamarbetet" med Saudiarabien. Nu så ska man ju ta allt som skrivs i svenska tidningar med en traktorskopa salt och jag anser personligen att export av försvarsmateriel till civiliserade länder är helt i sin ordning.

Men Saudiarabien av alla jävla länder?
Det är en strikt islamistisk diktatur med en ganska skev syn på demokrati och jämställdhet. Kvinnor får inte köra bil osv. osv...
Sådana länder ska man inte samarbeta med över huvud taget, vad det än gäller. Vad blir nästa samarbetspartner, Nordkorea?



I morgon är det den internationella kvinnodagen och Sverigedemokraternas kvinnoförbund lanserar lagom till den en kampanj för att uppmärksamma "hedersproblematik" och de brutala och omänskliga villkor många invandrartjejer lever under.
Man kan ju tycka vad man vill om SD (som om alla partier), men att kämpa mot den där medeltida företeelsen är hedervärt, vilket parti man än sympatiserar med anser jag.

Eller är det så att det är helt ok att slänga ut sin dotter från balkongen eller skjuta henne när hon har träffat "fel kille" bara för att partiet som man ogillar uppmärksammar saken?

Några som tycks ha den åsikten är de som arbetar på "humorprogrammet" Tankesmedjan i Sveriges Radios P3.

I en rätt bisarr monolog så använder programledaren uttryck som "apartheidklubb" om ungdomsförbundet och kallar deras mormödrar för "Hitlerhaggor".
Ja, licenspengarna finansierar detta...

Man kan ju fråga sig vad som skulle hända om en företrädare för SD skulle kalla Ung Vänster eller SSU för "bolsjeviker" och hävda att deras mormödrar var "Stalinluder". Förmodligen skulle det bli ett jävla liv på tidningarna och den personen skulle svartmålas och bannlysas från att få uttala sig igen på livstid.

Fascinerande att det i demokraturen (googla gärna på ordet) Sverige är helt ok med skattefinansierad hatpropaganda så länge det är åt "rätt" håll...



Så, nu har jag gnällt av mig för ett tag. :)

Lördags(fin)groggen

I lördags så inmundigades det lite brända och destillerade drycker hos en bekant. Vi resonerade som så att om man ska dricka så ska man göra det med klass och gick således loss på Imperia-vodkan för 1200 spänn litern. Riktigt god att snapsa på eftersom det till skillnad från om vi hade druckit Absolut, Koskenkorva eller nåt liknande inte smakade huggorm i munnen efteråt.

 

 

 

 

 

En liten bensträckare.

Igår så for jag iväg och tänkte kika på en övergiven gammal snickerifabrik i relativ närhet, men när jag kom fram så visade det sig att den för några år sedan övergivna byggnaden nu hade delvis nytt användningsområde och var bevakad. Så jag fick nöja mig med en promenad på utsidan.

 

 

????

Sånt där händer emellanåt när man har den här mysko hobbyn och då är det bara att aktivera Plan B som denna dag bestod av ett återbesök i ett nedlagt kalkbruk. Ganska rensat, vandaliserat och nedklottrat, men jag måste faktiskt erkänna att jag blev lite imponerad av kassettbands-klottret. Eller rättare sagt att någon av spraytattarna faktiskt visste vad ett sånt var...

Nåväl, trots den initiala besvikelsen är jag hyfsat nöjd med min utflykt.