Vilket ju givetvis är helt korrekt, ingen människa med förståndet i behåll kan anse att detta var något annat än ett av historiens största brott mot mänskligheten.
Vad som i sammanhanget dock är lite märkligt är att vi sällan får höra om de övergrepp mot mänskligheten som skedde i den röda fanans namn. I Sovjet och Europa 1917-90, och i andra länder än idag.
I Nordkorea finns det idag ett okänt antal arbetsläger dit folk skickas och bokstavligt talat får arbeta ihjäl sig på grund av mer eller mindre inbillade brott. "Samhällsomstörtande verksamhet" etc. är väldigt vida begrepp i totalitära stater.
Förutom gaskamrarna (som inte fanns i alla tyska läger - merparten var rena slavarbetsläger) så är förhållandena i det närmaste identiska.
En del människor kan i dessa faktiskt till och med bli politiska fångar redan vid födseln. Här är en länk till en intressant berättelse om och av just en sådan. Väldigt läsvärd.
http://www.northkoreanrefugees.com/2007-09-atbirth.htm
En stor del av min uppväxt och ungdom tillbringades i mer eller mindre skabbiga Volvo-bilar av 70-talsmodell vilket gör följande bilder intressanta.
1977 tillverkades 1.000 stycken bilar av modellen 244 DLS ("S" står för Sondermodell - specialmodell) för Östtysklands räkning. Dessa fick enklast möjliga inredning och utrustning, B21-motor med förgasare och 4-växlad låda utan överväxel. Fronten och motorhuven togs från den lyxigare 264-modellen.
Man kunde få köpa en sån om man hade ägt en östtysk Trabant eller Wartburg i minst ett år och bara om man bodde i Öst-Berlin. Samt givetvis... om man hade råd, vilket "gemene man" sällan hade.
Anledningen till importen var naturligtvis att detta skulle se "bra" ut i gatubilden inför ögonen på utländska journalister och diplomater som vistades i staden.
Ett mindre antal andra bilar från väst, bla Citroen GS togs även in men dessa "sossecontainrar" utgjorde merparten av det utländska bilbeståndet i Öst-Berlin.
Många av dessa finns kvar än i dag, vilket är ett tecken på att ägarna vårdade dem ömt. De har nästan fått en liten kultstatus i vissa kretsar.
De östtyskar som kom över en sådan kunde nog skratta sig lyckliga över att ha fått en bil som var tiofalt bättre än en Trabant, men den där exporten känns ändå lite beklämmande på något sätt...
I partitoppen var den långa och lyxiga 264 TE populär:
Även i Nordkorea finns det en hel del bilar av detta fabrikat. Det rör sig om bland annat om 600 stycken Volvo 144 av 1974-års modell som tillverkaren tydligen fortfarande inte har fått betalt för.
Privatbilism är förbjuden i Nordkorea, endast statstjänstemän och utlänningar får framföra fordon under mycket strikta former.
Taxi finns dock och det är där man oftast ser de gamla Volvobilarna, många rätt risiga och skeva och främst i den trendiga färgen mossgrönt...
Man kan ju tycka att sånt här är lustigt och kanske lite exotiskt, men jag ser det som ett klockrent exempel på den svenska dubbelmoralen.
Det är just nu mycket tjafs om vapenexport till Saudiarabien och även om man ska ta det mesta som står i svenska tidningar med en traktorskopa salt så är det ju långt ifrån första gången man gör affärer med tvivelaktiga regimer.
Under 70-talet så gormade Olof Palme "Satans mördare" åt regimen i Chile, men samtidigt så gjorde man affärer med andra totalitära diktaturer.
Det är svensk skenhelighet och dubbelmoral i ett nötskal...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar