... lät min hårtrimmer tidigare. Tills jag hade rakat halva huvudet, då la den av.
Jag tror inte att jag någonsin har varit så ful i mun i ett badrum - förutom vid avloppsrensning - som jag var just då.
När blodtrycket hade återvänt till en icke-livshotande nivå så började jag fundera och felsöka lite. Det visade sig till min stora glädje att jag hade stoppat i apparaten snett i laddaren tidigare.
Jag råkade nämligen somna till på soffan efter jobbet och det blev lite stressigt med matlagning och tvättstuga så jag kollade aldrig att maskinen började laddas.
Efter en halvtimma kunde jag avsluta min frisering och blev på lite bättre humör.
Jag brukar köra på devisen att det är bra med skägg eftersom man ser mindre av ansiktet, men efter några veckor så börjar framför allt det lilla hår jag har kvar på huvudet att behöva kammas innan jag går ut och då åker trimmern fram.
Problemet uppstod ganska prick 20.00 i kväll, alltså när alla affärer som säljer hårtrimrar har stängt.
Så om den hade varit helt kaputt så hade lösningen blivit sax och Konsums engångshyvlar.
Samt lite gliringar på jobbet i morgon, typ: "Osams med gräsklipparen eller semester i Chernobyl?"
Det är kanske tur att jag inte direkt är den fåfänga narcissistiska typen, eftersom allt från speglarna i provhytten till en simpel hårtrimmer tycks motarbeta mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar