Julevangelium och dörrterrorister

Julen är ju egentligen en högtid för att fira Jesu födelse, om man nu tror på det där tramset.
Jag har personligen svårt att se någon sanningshalt i en historia om någon kärring som blev på smällen utan att ha knullat.

"Uppfylld av den helige ande", my ass.
Hon söp sig knallpackad på billigt vin och blev uppfylld av stalldrängen.
När hon sedan vaknade till liv och konstaterade att nattsällskapet var enbent, harmynt och ganska efterbliven så gällde det ju att koka ihop en bra ursäkt...

Tycker ni att min tolkning är konstig så rekommenderar jag att läsa på lite om Scientologerna.

Hursomhelst så kan man ju enkelt konstatera att den enda gud som tillbes i dessa tider är Mammon.

Men visst, folk får tro på vad fan de vill. Det gör inte mig ett skvatt så länge de inte skadar någon eller försöker pracka på mig någonting som jag inte tror på.
Ibland så får man dock besök av någon märklig Jesusfanclub som ska värva medlemmar.
Ett par sådana stollar dök upp för några veckor sen hos mig. Jag hade dessutom jobbat morgonskiftet så jag var ganska trött och grinig när de dök upp.

Jag hade precis slagit mig ner i soffan när det ringde på dörren, där stod två fånar från något religiöst samfund. De hade svarta kostymer, biblar och lika intelligenta uppsyner som fulla fiskmåsar.

Den ena av dem hävde ur sig "tycker du att det är rätt att det finns krig i världen?"
Svaret blev givetvis "Ja" och en dörr i ansiktet.

Missförstå mig inte nu, jag är ingen krigshetsare. Men jag tror på allas rätt att försvara sig mot anfall och att ringa på min dörr med en bibel i handen betraktar jag som en krigshandling...