Idag har jag befunnit mig i skogarna utanför Surahammar på jakt efter lite intressant skrot som skulle finnas där. Jakten blev dock resultatlös antagligen beroende på ett felaktigt tips, eller att några miljöpartister varit där och städat. Vem vet?
Jag konstaterade att det var extremt tyst och stilla ute i skogen.
Det enda tecknet på (någotsånär) intelligent liv var två hästar som glodde slött på mig.
Jag misstänker emellertid att jag hade fått ut mer av en konversation med dem än av lokalbefolkningen. Eftersom jag betraktar befolkningen i den delen av länet som tandlösa banjospelande hillbillies så känner jag en viss rädsla för att bli sodomerad av några herrar som vill att jag ska skrika som en gris. Följaktligen stannade jag inte vid någon boningsplats.
Lite senare så satt jag hemma hos en kompis och kikade på klipp på Youtube.
Vi konstaterade att barnprogrammen hade mer klass förr i tiden. Jag pratar nu inte om sådana vansinnigheter som "Lillstrumpa och SysterYster" utan om färgglada hallucinationer som "Professor Baltazar" och "Dr Snuggles".
Här har man verkligen chansen att studera de kreativa biverkningarna av psykedeliska droger.
Det finns nämligen inte en chans i helvetet att man fantiserar ihop historier om folk som flyger upp på regnbågen i en gigantisk öltunna och där dricker thé med en rosa kamel om man inte har stoppat i sig något illegalt.
1 kommentar:
AMEN!
Tänk bara... smurfarna, Bamse... och den goa barnsången "ekorren satt i granen", är det konstigt att man är förvirrad????
Skicka en kommentar