tisdag 7 april 2009

AB snyftar vidare

En av svenska kvällstidningars största kassakor är alla snyfthistorier som vi ständigt matas med. Det är alltid synd om någon, oavsett omständigheterna.
Det kan vara en apa på zoo, isbjörnar, afrikaner som inte får komma hit eller svenskar som gjort nåt dumt och straffas för det. Man ska alltid hitta krokodiltårsvinkeln.

Jag tänker på fallet med Annika Östberg Deasy som avtjänar 25 år till livstid för mord i USA. Nej Aftonbladet, "first degree murder" betyder inte medhjälp till mord...
Damen ifråga och hennes pojkvän mördade två personer varav en polis 1981 och hon har setat inne sedan dess. Nu var det visserligen inte hon som höll i vapnet, men det gjorde inte Helge Fossmo heller (Knutby-fallet), eller Adolf Hitler om man ska dra det långt...
Damen har även begått ett knivmord 1972 och om man har 3 liv på sitt samvete så är man fanimig inte oskyldig.

Svenska medborgare mot utländska rättssystem blir alltid på detta vis, Annika Östberg, Calle Jonsson, Joy Rahman etc. Vinkeln är alltid den att att svensken är oskyldig och utländska rättssystem korrupta, vilket är sant endast i undantagsfall.
Man kan fråga sig hur det hade blivit om Jackie Arklöv & Co. hade rånat banker och skjutit poliser i Norge eller Polen. Hade Aftonbladet dragit igång "Free Jackie" och försökt få hit karln?
Fröken Östberg ska nu överföras till ett svenskt fängelse för att avtjäna återstoden av sitt straff. Anledningen till detta är ekonomisk, det kostar att hålla folk i förvar och USA försöker nu utvisa så många utländska fångar som det bara går. Tvärtemot hur vi gör i Sverige, här har vi importerat en bosnisk krigsförbrytare som ville sitta av sitt straff i Sverige (undrar varför...) och kärringen har mage att gnälla på att det var lite kallt på rummet. Ja ditt skithål, det kallas luftkonditionering, Sånt som här är standard på kåken men inte i skolan...

Jag hoppas att trippelmörderskan får skaka galler här i många år framöver, men vis av erfarenheten så räknar jag med att hon förr eller senare dyker upp i en TV-soffa tillsammans med en USA-hatande programledare och sitter och snyftar lite. Hennes historia kan kanske tom. bli en bok?
Jag rekommenderar Liza Marklund som medförfattare, hon är ju bra på det där med sanningstänjande.

Inga kommentarer: