Var du ett oönskat barn?
Misslyckades din mor med att skrapa ut dig med galgen?
Misströsta ej, du kan alltid bli telefonförsäljare.
Igår morse ringde det en sån där parasit till mig och skulle kränga kalsonger. Jag besvarade allt han sade med "nix", men det tog ändå två minuter innan det gick in i skallen på honom vad jag menade. Då ursäktade han sig och lade på. Idiotjävel.
Vem fan köper kalsonger via telefon förresten?
Eftersom jag har "nixat" min telefon så slipper jag de flesta sådana där idiotsamtal, men innan jag spärrade telefonen så var det riktigt illa.
En kväll ringde det tre stycken inom loppet av två timmar och skulle kränga allt från underkläder till uppslagsverk. Man kan få migrän för mindre.
En annan irriterande aspekt är att en del inte talar begriplig svenska, vilket man ju kan tycka är ett krav för ett sånt jobb.
En kväll ringde det en herre och sade med kraftfull brytning: "Hej, jak soka många personer".
"Jaha du, här bor det bara en" svarade jag.
Det visade sig att puckot skulle sälja kalsonger (tydligen en populär produkt), men jag var inte intresserad så han fick ringa vidare.
Eftersom det är lite tråkigt att bara säga "nej tack" så funderar jag lite på hur jag ska bemöta nästa fridstörare som av misstag ringer hit. Jag skulle kanske försöka kränga något tillbaka, en pinnstol eller lite kaffesump. Eller så kanske jag ska försöka mig på byteshandel, ett par nya kalsonger mot två begagnade direkt ur tvättkorgen?
Eller så får jag ta fram min obscena sida och stöna och flåsa lite i luren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar