Jehovas ringde på dörren tidigare och jag bestämde mig för att prova en ny taktik. Jag sa inte ett ord utan stod bara och stirrade den ena av dem. Efter ungefär en halv minut så ursäktade de sig och gick vidare. Klart underhållande även om jag hade vissa problem med att hålla mig... :)
Jag har aldrig förstått mig på vuxna människors behov av låtsaskompisar och deras heliga böcker, eller varför man måste försvara dem med näbbar, klor och bomber mot andra som råkar gilla en helt annan "Mållgan".
Däremot så får folk tro på vad de vill så länge de inte skadar någon annan eller försöker pracka på mig sin tro. Gör man det - och allrahelst i hyreshusets trappuppgång en grå-dassig måndagskväll - så får man räkna med att bli avspisad på lite olika sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar