Tidigare i veckan handlade jag en tv-möbel på IKEA och i går skulle jag skruva ihop den. Det gick finfint till en början, men i sann IKEA-anda så fattades det en liten plastmojäng så jag fick bege mig till varuhuset för att klaga.
Det är en mil till köpcentret och eftersom det var en lördagseftermiddag var givetvis varenda människa i kommunen där. Har folk inget vettigare för sig på helgen?
Nåväl, efter att ha väntat på min tur i en halvtimma bland vrålande ungar och män som inte duschat på två veckor så kom jag fram till disken och förklarade mitt problem för den bastanta damen som i gula arbetskläder påminde om ett cirkustält. Jag förväntade mig nästan att se en elefantsnabel titta fram mellan valkarna.
Efter en stunds letande i lådor och stånkande över det jobbiga att böja sig ner så konstaterade damen att min plastmojäng var slut och att de kunde posta en sån åt mig i veckan.
Det var förvisso trevligt, men jag var ändå lite irriterad över att ha behövt slösa bensinpengar och trängas med en massa jobbigt folk när jag borde ha kunnat sitta hemma och beundrat min fina möbel i stället.
Efter detta återstod bara att trösta sig med några öl.
Så Ingvar, det här är fanimig ditt fel:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar