Den slentrian nu kommer...

Den blomstertid nu kommer, psalmen från 1695 som än idag sjungs vid många skolavslutningar.

Jag är ju ateist men den första versen innehåller inga referenser till någon gud, dessutom så tillhör den det svenska kulturarvet så jag kan ha lite överseende med att det är en psalm.

Det är drygt 15 år sedan min sista skolavslutning men den där låten ger mig fortfarande rysningar, är jag ensam om det?

Varför vet jag inte men jag tror att det har att göra med hoppet om en ljus framtid som man hade när skolan var slut och man hade vad som verkade vara en oändligt lång sommar framför sig innan nästa läsår.

Studenten - den sista och mest berusade avslutningen - markerade slutet på barndomen. De mörka molnen i form av arbetsförmedling, skiftarbete, räkningar och kronofogdar började torna upp sig över horisonten.
Baksmällan efter studentskivorna kändes extra tung när man skrev in sig hos AF på måndagsmorgonen.

Jag blev kvar i ekorrhjulet av monotont skitjobb och försöken att supa bort vardagen på helgerna, men när jag hör denna melodi så befinner jag mig återigen vattenkammad med nypressade byxor i skolans aula och väntar på att sista versen ska tystna så att jag får ta på mig badbyxorna.

Så till alla de som får sommarlov nu, ta vara på det för det kommer sämre tider snabbare än ni kan ana...