Då var semestern över för i år.
Jag tog ett litet förmiddagsdopp och masade mig sedan fram med tunga steg mot stämpelklockan strax före 14.00.
Det lilla pipet som bekräftade att jag var på plats lät riktigt hånfullt...
Det verkar för övrigt som att jag bara har jobb på mitt nuvarande uppdrag fram till den sista denna månad.
Avdelningsführern skulle kika runt om det fanns jobb på andra avdelningar åt mig, men det återstår väl att se.
Jag får ofta höra att jag är en cyniker, själv använder jag uttrycket "realist".
Men om jag nu har lite cynism i mig så skyller jag det till viss del på jobbet.
Om en dryg vecka har jag varit anställd av ett bemanningsföretag i 10 år och det mina vänner är inte bra för varken blodtryck eller psykisk hälsa. Jag är sjukt less på det.
Man blir ibland behandlad som skit och förväntas jobba hårdare än den fasta personalen med sämre utbildning och utrustning.
Det är svårt att planera in bilprovningen, tandläkaren etc. när man inte vet vad framtiden har att erbjuda.
Förvisso så sitter väl ingen vanlig arbetare - oavsett anställningsform - speciellt tryggt, men osäkerheten är större för oss som jobbar som "konsulter" som det så fint heter.
"2000-talets statare" är ett annat sätt att beskriva anställningsformen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar