Offline, beredskap och så vidare...

I går var jag ledig och tänkte tillbringa min förmiddag med kaffedrickande och slösurfning men till mitt stora förtret så försvann min uppkoppling när jag hade druckit andra koppen.
En sådan händelse är ju i dagens samhälle helt katastrofalt, rena medeltiden. Bara att ta med sig konservburkarna ner i skyddsrummet och invänta digerdöden.

Lite överdrivna tankar måhända, men i dagens samhälle när fanimig allt man ska uträtta måste göras på internet så är det ganska dåligt att en trasig kabel kan koppla bort 6.000 abonnenter i tre städer. Lite redundans om jag får be...
Tänker man efter lite så inser man hur sårbart det moderna samhället är och att det är relativt lätt att sabotera elförsörjning och kommunikationer.

Men ingen vill väl lilla Sverige något ont?
Terroristhandlingar och aggressioner från andra länder inträffar ju inte här. Inte ens när någon misslyckas med att ta livet av en massa folk i julruschen och bara avlivar sig själv så talas det speciellt högt om terrorism i media.
Undrar förresten hur det går med de där 72 oskulderna när man hamnar i paradiset med bortsprängd kuk...?


Världen är i mångt och mycket en ond plats och ett litet land bör visa upp en styrka och motståndskraft för att få andra att fundera på om det verkligen är värt att bråka. Lite som att vara storväxt för att slippa få stryk på skolgården.

Förvisso så är vår omvärld mindre hotfull nu än under det "kalla kriget", men att i det närmaste helt skrota ut allt vad försvar och beredskap heter är ändå en ganska dum idé.
Ty den dagen "det otänkbara" sker så blir det inte speciellt kul att bo i lilla Sverige, hur mycket vi än vänder kappan efter vinden...


Några som tydligen tog det där med beredskap på allvar var dessa barn och ungdomar i "Pionjärerna" - det sovjetiska kommunistpartiets scoutrörelse - i trakterna av St. Petersburg år 1937.
Den här bilden är lite lätt "disturbing", men samtidigt så jävla läcker att jag vill ha den på väggen.

Apropå beredskap och sånt så fann jag denna lilla film om civilförsvar och skyddsrum från 1959.
Jag finner den sevärd dels för att det är ett intressant tidsdokument, dels för att delar är filmat i skyddsrummet Mariaberget i Västerås där jag sprang runt en del i tioårs-åldern och dels för att jag nu för tiden gärna snokar runt i dylika miljöer.