Grannar

Jag har i många år bott i slumområdet Råby som kan liknas vid ett mentalsjukhus med fri tillgång på heroin. Folk(?) var vakna nätterna igenom, skrek, slogs och kastade sopor omkring sig.
Huset bredvid mitt brann ner (dock innan jag flyttade dit) på grund av att en pundare hade fyllt sin balkong med skräp och tänt levande ljus därute eftersom hans katter var mörkrädda.
Det känns som att jag får återkomma i ämnet Råby framöver.

I somras fick jag till sist nog av vansinnet och flyttade till ett lite mer civiliserat område. Här är det inte fest varje gång socbidraget kommer eller kusinen muckar från kåken, men det finns en och annan knäppskalle i krokarna.
Jag kan tycka att det har ett visst underhållningsvärde när det traskar förbi nån tok med DiLevas klädsmak som nynnar på något och rotar i papperskorgarna (det hände för någon månad sen).
Så länge de inte bor direkt bredvid så gör det mig inte så mycket.
Jag har egentligen bara en granne här som stör mig och det är gubben som bor i lägenheten bredvid. Han är i 50-års åldern och förmodligen lätt efterbliven. Han brukar alltid kasta ut mat åt småfåglarna som då flockas på hans balkong. Problemet är bara att det där även lockar till sig större kräk som svinar ner ganska rejält. Jag kan upplysa om att när fem skator skiter på balkongbordet så ser det rätt jävligt ut.

Frågan är bara vad jag ska göra åt problemet. Jag lekte med tanken att skaffa ett luftgevär och skjuta av de små asen, men sånt brukar intressera farbror blå. Så jag får väl nöja mig med att skriva en arg lapp...