Jag läste i tidningen om den sista färden.
Nu pratar jag inte om filmen utan om den sista resan vi företar på jorden (om man inte dör på något riktigt bisarrt sätt), alltså den till graven.
I Ånge har likbilen rostat sönder så man kör kistorna i en täckt släpvagn i stället.
Några församlingsmedlemmar är alldeles förfärade över detta och anser att det inte är värdigt.
Jag frågar mig om det egentligen spelar någon roll med tanke på vad som händer sedan, antingen eldas man upp eller så blir man maskföda och gödsel till kyrkogårdens gräsmatta.
Många planerar sin begravning in i minsta detalj men jag har aldrig riktigt förstått den saken.
Det är möjligt att jag ändrar mig senare i livet men just nu så är min inställning: "Slösa inte en massa pengar på någon som inte kan ge något tillbaka".
Det är upp till eventuella efterlevande att bestämma hur tillställningen ska gå till. Det är ju trots allt som så att den är för deras skull, inte min.
I övrigt är det enda det rapporteras om på nyheterna att USA har fått en ny president.
En svart vingmutter i stället för en vit. Wow, snacka om att det blåser friska vindar...
Det är bara att gratulera mr Obama, ty vad han än gör på sin post så kommer han att bli ihågkommen som den första svarta presidenten.
Annars är det ju så att amerikanska presidenter måste starta ett krig mot något land för att bli ihågkommen. Undantaget är ju herr Clinton som istället invaderade sin praktikant.
Någonting säger mig att det aldrig hände Göran Persson...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar