torsdag 6 september 2012

Det där med konst igen...

De förfalskade mynten med texten "Vår horkarl till kung" väckte en viss uppmärksamhet i media tidigare i år och jag måste erkänna att jag tyckte att de var lite smått lustiga.

Nu har förfalskaren trätt fram och kallar sig "amatörkonstnär".


Ett antal utvalda journalister bjöds på en tillställning under onsdagseftermiddagen på den skattefinansierade konstmässan ”Supermarket” i Stockholms kulturhus, där myntskaparen skulle träda fram.
– Hen ringde och erbjöd oss detta. För oss är det en fantastisk möjlighet att nå ut och dra ny publik till konsten, sa Andreas Ribbung på Supermarket rapporterar TT.

Myntets skapare visade sig vara reklamarbetaren Karl Fredrik Mattsson. Han avslöjade att saken var en bluff och att det aldrig varit några förfalskade kronor i omlopp.
Istället meddelade han att han tagit hjälp av ett antal personer, bland annat sin egen mor, som fick till uppgift att ringa till tidningar och påstå ”att de hittat ett märkligt mynt”.



Med andra ord; ytterligare en attentionwhore som desperat ylar ut: "Se på mig, beundra mig!"
Samt svenska massmedier som gör en höna av en fjäder och okritiskt förstärker ett inringt rykte.
Med detta i åtanke så kan man fundera över hur mycket sanning det ligger i historierna om exempelvis somalierna i Forserum som skulle ha tvingats hälla mjölk över sig etc...


För att återgå till det där med konst så roterar nog Michelangelo, Carl Larsson etc. i sina gravar nu när man kan ta sig för precis vad som helst bara man hävdar att det är ett "konstprojekt".
Det är tydligen konst att fejka en psykos, att klottra ner en tunnelbanevagn, att baka in sig i en "negresstårta" som folk får skära i och så vidare.

Vad 17 hände med tavlor och skulpturer...?

Jag undrar om jag själv skulle komma undan med att supa mig dyngfull och spy upp min lunch i ansiktet på en polis bara jag hävdade att det var konst?
Risken är nog överhängande att jag - minus mina tänder - skulle bli kastad i en fyllecell oavsett hur mycket jag gastade om Konstfack.

Men då kanske DN skulle hjälpa mig eftersom jag och min konst har blivit diskriminerad och kränkt?


Det finns dock ett märkligt undantag från det där med att man kan göra vad som helst bara man kallar det konst, det är när man avbildar en figur från en viss religiös sagobok som en hund.
Då är man helt plötsligt det värsta som har hänt världen sedan Adolfs far bestämde sig för att skippa kondomen.

Jag kommer aldrig att förstå mig på den där världen...

Inga kommentarer: