Naaaw, stackars liten.

Att läsa nyheter är definitivt inte bra för blodtrycket.

Mannen som för några dagar sedan torde ha vart Sveriges mest hatade - sopan som rånade en berusad man som hade ramlat ner på t-banespåret och sedan lämnade honom där - har gripits och erkänt.

Så långt är allt väl, förutom att han bara kan dömas för rån och inte för mordförsök vilket han rent moraliskt har gjort sig skyldig till.

Aftonbladet skriver en artikel om händelsen, men inte handlar den om offret och hans långa väg tillbaka till sitt vanliga liv med bla. amputerad fot.
Nej, istället så ska vi tycka synd om förövaren. I vanlig ordning...

I artikeln intervjuas förövaren, en 28-åring från Tunisien som uppehåller sig här illegalt. Han har struntat i att söka asyl och försörjt sig på butiksstölder och personrån. Nu så säger han - föga förvånande - att han ångrar både att han stulit och inte sökt asyl och om han bara får komma ut så ska han förstås lämna in en asylansökan.

"– Jag fick inte tag på nån som kunde hjälpa mig, jag var rädd eftersom jag inte hade några handlingar. Det här är sista gången jag stjäl", säger han om varför han inte hjälpte offret av spåret.

Advokaten hans säger: "...Han ångrar sig och gråter mycket. När han hoppade efter trodde han att alla skulle tro att det var han som knuffat ner honom där. Han tycker det är jobbigt, men är beredd på att han måste gå igenom detta."

Jo, det är ju han som får lida mest framöver efter den där händelsen....


Att det i dagens Sverige alltid är synd om den som begått ett brott och betydligt mindre synd om den som blivit utsatt är inte direkt en nyhet men man kan lätt gissa sig till Aftonbladets vinkling om förhållandet hade varit omvänt.

Om det hade varit en svensk som hade rånat en invandrare och lämnat vederbörande åt sitt öde på rälsen så hade spekulationerna om rasistiska motiv dominerat och gärningsmannen hade varit ondskan själv. Men eftersom förövaren nu är invandrare ska vi i stället matas med socioekonomiska motiv.

Allt detta i tidningen som uppfann "Vi gillar olika".
Att ni inte skäms....



Apropå "gilla" och tolerans så läste jag om en islamistisk imam som under en demonstration i Kairo tog fram en bibel och rev den i bitar. Han skrek även att han skulle pissa på den nästa gång.

Man kan ju tycka vad man vill om sådana tilltag, men det intressanta är reaktionerna på detta. Eller rättare sagt - de uteblivna reaktionerna.

Inga upplopp, inga flaggbränningar, inga stormade ambassader och inga ihjälslagna människor.
Påven har inte manat till heligt krig och inga nunnor har skanderat: "Hugg huvudet av de som förolämpar Jesus"

Är det inte märkligt säg...?