2009½

Jag har tydligen namnsdag idag. Inte för att jag firar det, men ändå...

Jag har nu setat i "kontorstidshusarrest" i en månad, det kan eventuellt bli ett slut på jobb-bekymren snart men då krävs det att två stycken bemanningsföretag ska samarbeta. Den ena hyr ut mig till den andra som hyr ut mig till en kund. Det där är en märklig bransch.

Det är 30 grader varmt och det har blivit några dopp nu de senaste dagarna.
Eftersom jag måste hålla mig i relativ närhet av hemmet så kan jag dessvärre inte åka långt utan får nöja mig med en badplats i närheten som är full med skränande och mopedåkande fjortisar och folk som ska envisas med att släpa med sig sina stora håriga lopphotell till hundar. Men vattnet är åtminstone skönt.

Det är en himla tur att luftkonditioneringen i bilen är bra annars hade jag nog kört över två demensministrar på ett övergångsställe i morse. Jag vet inte vad folk tror, men jag stannar inte vid ett övergångsställe för att vara snäll utan för att jag måste. Om jag själv går över ett sånt brukar jag skynda på stegen lite men jag är tydligen unik. De allra flesta, både äldre med sirap under skorna och yngre med telefonen i örat och sirap i huvudet gör vad de kan för att korsa gatan så långsamt som möjligt. Själv drömmer jag om kompressorhorn och vattenkanoner.

Jag såg på TV4-nyheterna att "hatbrotten" ökar i Sverige. Med hatbrott menas när en från en minoritet (homosexuella, invandrare etc.) får stryk av en som tillhör majoriteten (heterosexuell svensk). Man kan ju tycka att denna generalisering är lite märklig eftersom alla brott mot en "i minoritet" tydligen beror på det där "hatet" som vi svenskar har inom oss.
Med samma logik så är det ju alltid svensken som har dragit igång bråket, vilket ju kan tyckas vara lite konstigt då min erfarenhet säger att idioter finns överallt oavsett etnicitet eller sexuell läggning.
Men jag är ju en "svennejävel" så jag förstår väl inte bättre.

En intressant detalj med nyhetsreportaget var att det illustrerades med en videosekvens dät två offer för ett "hatbrott" tas omhand av ambulanspersonal.
Den episoden utspelades under Pride-festivalen förra sommaren då två homosexuella män blev knivhuggna. Det som media glömmer att nämna är att dådet utförs av tre män av arabisk härkomst som under misshandeln skrek saker som "alla svenskar är bögar" medan de helt oprovocerat stack kniven i sina offer.

Anledningen till att man glömmer att nämna den lilla detaljen är gissningsvis att detta dåd avviker från den gängse definitionen av ett "hatbrott". Det blir en märklig situation då två minoriteter ryker ihop, det finns ju ingen "svenne" att skylla på. Media spekulerar givetvis vilt om nynazister även om de vet sanningen. Ty sanningen att det kan finnas andra homofober än infödda svenskar med kramp i högerarmen är tydligen allt för farlig för att publicera.

Det händer ganska ofta att "minoriteter" ryker ihop. Exempelvis i Södertälje där det är kristna syrianer och muslimska araber som milt uttryckt inte tål varandra. I medierna heter det då att det är "ungdomsgäng" som bråkar och knivslagsmålen och brandbomberna kallas ofta "busstreck". Aldrig "hatbrott".

Vi svenskar anses ju ofta vara lugna och mesiga av oss. Visst är det väl då lite märkligt att det bara är vi som har det där glödande hatet inom oss...