Att slicka konungens röv

Dagens stora nyhet i ankdammen Sverige är att kronprinsessan och hennes bihang med kotlettfrisyr har förlovat sig.
Tja, kul för dem (hoppas jag) men knappast något som förtjänar någon större uppmärksamhet.
Tycker jag i alla fall, våra medier är av en annan åsikt.

Skvallertidningarna som Hänt i veckan och Aftonbladet har plockat fram största möjliga typsnitt till löpsedlarna och televisionen har extra nyhetssändningar.
Dessa extrasändningar bekostas av oss licensbetalare som återigen får vara stolta över vad våra 2000 kronor om året går till.
När Estonia sjönk och 852 personer omkom var det befogat med extrasändningar men knappast när två personer förlovar sig.

Svenska journalister strävar inte efter Pulitzerpriset utan har som sitt högsta mål att få polera det kungliga anuset med tungan. Det kan ju ge en gratisbiljett till Nobelmiddagen.

Hela regeringen måste tydligen ge sitt godkännande till detta spektakel och det kanske förklarar varför det har varit kalla handen vad gäller att engagera sig i att rädda en svensk biltillverkare och dess underleverantörer från konkurs.
Vad är 50.000 jobb mot ett kungligt bröllop?

En sådan tillställning med tillhörande säkerhetsarrangemang är ju knappast billigt, jag undrar hur många årslöner för en montör på SAAB det motsvarar?

Nu kanske det låter som att jag har något mot den kungliga familjen men så är inte fallet.
För min del får de gärna "leva lyckliga i alla sina dagar" men jag vill inte betala för skiten.
Mina skattepengar ska gå till vård, omsorg, utbildning, infrastruktur och liknande, inte till att släpa hit och föda förnämt folk från hela världen.

Men men, all heder åt fästmannen. Det är få förunnat att kunna tatuera in "Kunglig hovleverantör" på ballen.

Det skulle vara kul om det hände något oväntat i den där cirkusen, exempelvis om vår blivande drottning skulle krysta ut en liten oäkting veckan innan bröllopet.
Jag skulle förmodligen skratta mig harmynt...