Vårt ansikte utåt...

Att kvällstidningarna för länge sedan har övergett sina mål att leverera nyheter på ett sakligt och opartiskt sätt är knappast någon hemlighet, så har det varit i många år och det blir bara värre.
Men något som stör mig ännu mer än påhittade och gravt vinklade nyheter är det ständiga dravlet om alla kändisar.
Det tjatas om vem som knullat med vem, vilka som ska gifta/skilja sig och vem som blekt rövhåret.
Det finns A,B och C-kändisar.
A-kändisar är skådespelare och idrottsutövare mfl.
B-kändisar är exempelvis "dokusåpakändisar" såsom Robinson-Robban.
C-kändisar är sådana som han har satt på i baken.

Kungligheter tillhör definitivt gruppen A-kändisar och de får givetvis mycket uppmärksamhet i våra kvällstidningar.
Jag läste en artikel i Expressen om att kronprinsessan nu ska "intensivspurta" sin utbildning för att en dag kunna ta över tronen efter pappa kungen.
Tja, det krävs nog noggranna studier för att kunna konsten att klippa band och stå med ett hjärndött flin och skaka hand med någon medaljprydd mupp från Gambia.

"Men han/hon är ju Sveriges ansikte utåt" säger många förstockade rojalister.
Jag kan upplysa om att Sveriges statschef (som helt saknar befogenheter) knappast är en betydelsefull person i världspolitiken. 99.99 % av världen skiter fullständigt i en stel kostym från det lilla kalla landet någonstans i norr som är mest känt för sin "neutralitet" - eller kappvändarpolitik - och några kassa porrfilmer från 60-talet.

Vi har just nu en regent som inte kan stava sitt eget namn, inte kan köra bil som folk och inte har en aning om var han befinner sig. När han öppnar käften så kommer det ut en massa obegriplig smörja om vargar och annat han inte har koll på för fem öre.
Sådan här förvirring brukar man normalt associera med ett långvarigt cannabismissbruk.

Nu påstår jag givetvis inte att han knarkar, men det är ändå en rätt skön tanke att CG kopplar av efter en hård arbetsvecka med att röka en feting.
Han glider ner i rikssalen där han omgiven av porträtt på sina företrädare bolmar upp en redig Lützendimma och önskar att det vore 1600-tal igen.
Dessutom så intas det ju en hel del sötsaker på Nobel-middagen så man kan ju fundera...

Nåväl, att ha ett kungahus är helt förkastligt och det finns inga vettiga skäl att låta en svindyr och uråldrig tradition leva vidare bara för "att vi alltid har haft det så".

Ett annat alternativ är att ha en president. Det är inte heller en bra lösning eftersom det blir en politiker och sådana är inte riktigt kloka. De är dessutom inte billiga i drift.

Men om vi nu nödvändigtvis ska ha ett "ansikte utåt" så kan man ju tillsätta en person som verkligen har betytt något för Sverige, en idrottsstjärna kanske.
Den dagen Peter Forsberg inser att han inte kan åka skridskor längre utan att ha stödhjul så kan väl han bli en bra bandklippare?